Utan repetition inget arbetsflöde

Repetition är helt central i yrkesämnen. Det handlar inte bara om att förstå teorin utan även om att kunna agera snabbt, säkert och korrekt i praktiska situationer. Så beskriver Eva Bida vikten av repetition i sina ämnen.

– I kommande yrken, som barnskötare, elevassistent eller undersköterska, förväntas eleverna hantera uppgifter under tidspress, ofta utan stöd från kollegor. För att klara det behöver de ha utvecklat både muskelminne och automatisering, säger Eva Bida, lärare på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet på Torekällgymnasiet i Södertälje.

Sedan förklarar hon att muskelminne innebär att kroppen lär sig att utföra rörelser eller arbetsmoment utan medveten ansträngning, medan automatisering handlar om att göra uppgifter instinktivt.

– Genom att träna samma moment flera gånger blir de färdigheterna en del av elevens ”automatiska handlingsrepertoar”, vilket gör att de kan reagera snabbt vid oförutsedda händelser. Exempelvis lugna ett upprört barn eller korrigera en seniors rörelse.

Viktigt vid eget ansvar

Repetition speglar också arbetslivets verklighet, där arbetsmoment ofta är återkommande, fast med små variationer, poängterar hon. Och repetition och mängdträning är särskilt viktiga när eleverna går från att observera till att ta eget ansvar.

– Efterhand måste eleverna kunna leda hela aktiviteter på egen hand – och då krävs att färdigheterna är automatiserade. Exempelvis när elever ska leda en samling i förskolan eller hålla ett träningspass för seniorer.

Vid kritiska moment, där eleverna måste kunna agera snabbt och korrekt, är repetitionen extra viktig. Att snabbt fånga barns uppmärksamhet eller korrigera en seniors rörelse kräver snabba, instinktiva reaktioner.

– Den typen av förmågor kan inte läsas in – de måste tränas in. Här spelar muskelminnet en avgörande roll.

Mängdträning är också viktig för att klara praktiska examinationer, berättar hon. Att eleverna behöver kunna visa hela arbetsflödet, från planering till genomförande och utvärdering.

– Det kräver att eleverna har tränat varje delmoment tillräckligt många gånger.

Vid kritiska moment, där eleverna måste kunna agera snabbt och korrekt, är repetitionen extra viktig.

Eva Bida och hennes kollegor arbetar med värdeskapande projekt, där repetition kommer in på ett naturligt sätt. Här får eleverna planera och leda barn i en öppen förskola, eller träna seniorer för bättre hälsa. Under förberedelsen för uppgiften börjar Eva Bida med att bryta ner komplexa uppgifter i mindre moment. Det kan handla om att fånga barns uppmärksamhet, tydligt förklara en övning eller anpassa en aktivitet för en senior.

– När eleverna bemästrar de enskilda delarna sätts de ihop till en helhet där de får träna hela arbetsflödet. Det ger möjlighet att träna samma färdigheter flera gånger i olika kontexter.

I praktiska lektioner är elever oftast mer positiva till repetition, tycker Eva Bida.

Kämpigt med teori

Yrkesläraren Tommy Larsson delar hennes uppfattning. Teori ses många gånger som något nödvändigt ont av eleverna, som de måste ta sig igenom.

– Där är motståndet större, vilket inte förvånar eftersom de har valt ett praktiskt program, säger han.

Tommy Larsson är lärare på bygg- och anläggningsprogrammet på Mimers hus gymnasium i Kungälv och berättar att eleverna sällan har problem att göra praktiska repeterande övningar, även om det är brädor till ett helt hus som ska spikas på.

– De blir kanske fysiskt trötta men det är ingen som ifrågasätter om de verkligen måste fortsätta att sätta fler brädor. Då behöver inte jag säga till dem på samma sätt som om vi jobbar med teori. Där är det kämpigare.

Däremot blir han ibland förvånad över hur snabbt eleverna kan glömma hur man utför olika moment, trots att de har haft mycket tid i bygghallen för övning och repetition.

– Man tror att de börjar förstå och att det sitter, men sedan kan eleverna komma tillbaka efter en helg och knappt minnas vilka spikar och skruvar som ska användas eller varför. Kanske beror det på att eleverna vet vad de gör, men inte alltid varför. Och då kan det bli svårare att komma ihåg.

Olika typer av repetition

Årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet handlar till mångt och mycket om att gå igenom grundläggande kunskaper för att förbereda eleverna inför APL.

– Därför är det jätteviktigt att de får prova flera gånger, göra om och göra rätt. Det ska vara tillåtet att göra fel när man repeterar.

En annan aspekt när det gäller frågan om repetition på yrkesprogrammen är det faktum att eleverna gör sin APL på olika arbetsplatser. Och att de därmed ofta lär sig, och repeterar, väldigt olika saker. Någon får jobba med skivor och gips, andra med dörrar, fönster, panel eller tak, exempelvis.

– De arbetsmomenten skiljer sig mycket åt så när de kommer tillbaka har man sällan ens två elever som har gjort exakt samma grej. Och då får de olika mycket repetition och kunskap om olika moment. Det kan vara en svårighet, men givetvis är det framför allt väldigt positivt när vi får ut dem på APL, då den verkliga utbildningen sätter igång, säger Tommy Larsson.

LÄS ÄVEN:

Yrkesläraren Tommys väg tillbaka från utbrändhet

Nya yrkesprogram: Så här tycker lärarna