
Sarah Bennetts elever har precis gjort sitt examensarbete och slutfört yrkesprovet. Foto: Sophie Lagerholm.
Sarah Bennett och hennes elever jobbar med loggbok, med avcheckning varje vecka, av flera olika anledningar. Foto: Sophie Lagerholm.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov. Men i den dagliga undervisningen ser det annorlunda ut. Sarah Bennett låter eleverna föra loggbok, vilket skapar struktur och trygghet.
Sarah Bennett och hennes bageri- och konditori-elever är mitt uppe i gymnasiearbetet. Eleverna på Stockholms hotell- och restaurangskola är inne i en period då deras arbete ska bedömas och bedömas igen, tre dagar i rad. De ska baka olika typer av matbröd, småkakor, bullar, wienerbröd, tårtor, mazariner, biskvier med mera. Listan är lång och samtliga produkter betygsätts av både lärare och yrkesverksamma från branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer, för här genomför eleverna sitt examensarbete och det nationella yrkesprovet samtidigt. Under läsåret har de provbakat allt, planerat och räknat ut mängden ingredienser och fått ordning på alla andra moment som krävs för att allt ska klaffa under provdagarna. Och allt det har förts in i en digital loggbok i Teams.
Sarah Bennetts elever har precis gjort sitt examensarbete och slutfört yrkesprovet. Foto: Sophie Lagerholm.
I dag går Sarah Bennett igenom elevernas loggböcker som har använts under hela terminen. Varje bagerilektion följs upp med elevernas egna tankar kring deras insatser i köket. Det är en del av Sarah Bennetts arbete med formativ bedömning.
– I loggböckerna brukar jag titta på hur de beskriver sitt arbete och om de har reflekterat över vad de har gjort. Om loggboken inte är fullständig får de chansen att revidera det de har skrivit. Då kanske jag skriver ”Varför tror du att det gick så här? Hur kan du göra annorlunda?”
Att föra loggbok digitalt, i Teams, underlättar det regelbundna arbetet. Även om det kräver mycket arbetstid för henne själv.
– Men det är det värt, säger Sarah Bennett som inte upplever att loggboken, med avcheckning varje vecka, skapar någon prestationsångest hos eleverna.
– Jag tror till och med att det är många som inte ens tänker på att loggboken vägs in i bedömningen. Kanske beror det på att vi börjar med loggbok redan i tvåan, så de får vänja sig vid den tidigt. Då blir det inte samma press, tanken är att det ska bli en normalitet.
Under examens- och yrkesprovet får eleverna baka bakelser, kakor och bröd på tid.
Samtidigt behöver inte press och stress alltid vara negativt. Eller snarare, det ingår i arbetet som bagare eller konditor.
– Därför har vi yrkes- och examensproven på tid. Eleverna behöver förstå att man inte kan arbeta med en tårta i fem timmar. Som bagare och konditor måste mängder av produkter produceras inom en viss tid, säger hon.
Just det faktum att yrkesverksamma från branschen ska bedöma elevernas insatser brukar skapa nervositet.
– Bedömningen av branschen är oerhört viktig eftersom eleverna ska ut och jobba efter studenten.
1. Låt eleverna föra en digital loggbok där de regelbundet reflekterar över sitt arbete hela läsåret. Då blir loggboken en naturlig del av undervisningen snarare än ett betygsverktyg.
2. Genom att bedöma och följa upp små moment ofta, i stället för att ha stora prov, minskar stressen. Eleverna vänjer sig vid att få feedback kontinuerligt och ser sin utveckling tydligare. Dessutom skapar det en känsla av att varje moment är hanterbart.
3. Ställ enkla frågor som: ”Vad gjorde du? Varför tror du att det blev så?” Genom att betona att det handlar om deras egna perspektiv sänks prestationskraven och reflektionen blir mer meningsfull.
4. Ge konkret feedback på elevernas arbete, gärna i stunden. Det skapar trygghet och transparens kring bedömningen. När eleverna får chansen att justera sina insatser minskar känslan av press.
För Sarah Bennett är loggboken och det formativa arbetet även ett sätt att se vad eleverna behöver hjälp med.
– Ibland kan det ju vara lite svårt med tonåringar. Man frågar ”Vad tycker du gick bra?” och får svaret ”Jag vet inte”. Man ställer följdfrågan: ”Vad är det du inte vet?” Och man får inte alltid ens ur dem det. Men med hjälp av loggboken kan jag säga att ”Oj jag såg i din loggbok att du tyckte att det gick så här förra veckan. Varför tyckte du det?” säger hon och fortsätter:
– Om man går den vägen brukar det ge väldigt mycket. Reflektion är en oerhört stor del av vår undervisning.
Sarah Bennett tror inte på stora prov i den löpande undervisningen. Hon checkar hellre av varje vecka med hjälp av småuppgifter.
– Mina elever får panik om man säger prov, så jag säger test. Men trots arbetet med loggbok är det givetvis helheten som bedöms. Det vet eleverna.
– Det minskar också stressen. Jag har aldrig haft elever som tycker att jag har satt ett orättvist betyg och jag tror att det beror mycket på att jag hela tiden ger dem direkt feedback på det de bakar. Och det blir enklare när man har en konkret produkt framför sig, vilket jag tror är en fördel för lärare i praktiska yrken.
Ålder: 52 år.
Bor: Enskededalen, Stockholm.
Familj: Sambo.
Antal år i yrket: 20 år i bageri- och konditoribranschen och tio år som yrkeslärare.
Därför blev jag lärare: ”För att jag ville föra mina kunskaper vidare och hålla vårt fantastiska hantverksyrke levande.”
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.