
Sarah Bennetts elever har precis gjort sitt examensarbete och slutfört yrkesprovet. Foto: Sophie Lagerholm.
Sarah Bennett och hennes elever jobbar med loggbok, med avcheckning varje vecka, av flera olika anledningar. Foto: Sophie Lagerholm.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov. Men i den dagliga undervisningen ser det annorlunda ut. Sarah Bennett låter eleverna föra loggbok, vilket skapar struktur och trygghet.
Sarah Bennett och hennes bageri- och konditori-elever är mitt uppe i gymnasiearbetet. Eleverna på Stockholms hotell- och restaurangskola är inne i en period då deras arbete ska bedömas och bedömas igen, tre dagar i rad. De ska baka olika typer av matbröd, småkakor, bullar, wienerbröd, tårtor, mazariner, biskvier med mera. Listan är lång och samtliga produkter betygsätts av både lärare och yrkesverksamma från branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer, för här genomför eleverna sitt examensarbete och det nationella yrkesprovet samtidigt. Under läsåret har de provbakat allt, planerat och räknat ut mängden ingredienser och fått ordning på alla andra moment som krävs för att allt ska klaffa under provdagarna. Och allt det har förts in i en digital loggbok i Teams.
Sarah Bennetts elever har precis gjort sitt examensarbete och slutfört yrkesprovet. Foto: Sophie Lagerholm.
I dag går Sarah Bennett igenom elevernas loggböcker som har använts under hela terminen. Varje bagerilektion följs upp med elevernas egna tankar kring deras insatser i köket. Det är en del av Sarah Bennetts arbete med formativ bedömning.
– I loggböckerna brukar jag titta på hur de beskriver sitt arbete och om de har reflekterat över vad de har gjort. Om loggboken inte är fullständig får de chansen att revidera det de har skrivit. Då kanske jag skriver ”Varför tror du att det gick så här? Hur kan du göra annorlunda?”
Att föra loggbok digitalt, i Teams, underlättar det regelbundna arbetet. Även om det kräver mycket arbetstid för henne själv.
– Men det är det värt, säger Sarah Bennett som inte upplever att loggboken, med avcheckning varje vecka, skapar någon prestationsångest hos eleverna.
– Jag tror till och med att det är många som inte ens tänker på att loggboken vägs in i bedömningen. Kanske beror det på att vi börjar med loggbok redan i tvåan, så de får vänja sig vid den tidigt. Då blir det inte samma press, tanken är att det ska bli en normalitet.
Under examens- och yrkesprovet får eleverna baka bakelser, kakor och bröd på tid.
Samtidigt behöver inte press och stress alltid vara negativt. Eller snarare, det ingår i arbetet som bagare eller konditor.
– Därför har vi yrkes- och examensproven på tid. Eleverna behöver förstå att man inte kan arbeta med en tårta i fem timmar. Som bagare och konditor måste mängder av produkter produceras inom en viss tid, säger hon.
Just det faktum att yrkesverksamma från branschen ska bedöma elevernas insatser brukar skapa nervositet.
– Bedömningen av branschen är oerhört viktig eftersom eleverna ska ut och jobba efter studenten.
1. Låt eleverna föra en digital loggbok där de regelbundet reflekterar över sitt arbete hela läsåret. Då blir loggboken en naturlig del av undervisningen snarare än ett betygsverktyg.
2. Genom att bedöma och följa upp små moment ofta, i stället för att ha stora prov, minskar stressen. Eleverna vänjer sig vid att få feedback kontinuerligt och ser sin utveckling tydligare. Dessutom skapar det en känsla av att varje moment är hanterbart.
3. Ställ enkla frågor som: ”Vad gjorde du? Varför tror du att det blev så?” Genom att betona att det handlar om deras egna perspektiv sänks prestationskraven och reflektionen blir mer meningsfull.
4. Ge konkret feedback på elevernas arbete, gärna i stunden. Det skapar trygghet och transparens kring bedömningen. När eleverna får chansen att justera sina insatser minskar känslan av press.
För Sarah Bennett är loggboken och det formativa arbetet även ett sätt att se vad eleverna behöver hjälp med.
– Ibland kan det ju vara lite svårt med tonåringar. Man frågar ”Vad tycker du gick bra?” och får svaret ”Jag vet inte”. Man ställer följdfrågan: ”Vad är det du inte vet?” Och man får inte alltid ens ur dem det. Men med hjälp av loggboken kan jag säga att ”Oj jag såg i din loggbok att du tyckte att det gick så här förra veckan. Varför tyckte du det?” säger hon och fortsätter:
– Om man går den vägen brukar det ge väldigt mycket. Reflektion är en oerhört stor del av vår undervisning.
Sarah Bennett tror inte på stora prov i den löpande undervisningen. Hon checkar hellre av varje vecka med hjälp av småuppgifter.
– Mina elever får panik om man säger prov, så jag säger test. Men trots arbetet med loggbok är det givetvis helheten som bedöms. Det vet eleverna.
– Det minskar också stressen. Jag har aldrig haft elever som tycker att jag har satt ett orättvist betyg och jag tror att det beror mycket på att jag hela tiden ger dem direkt feedback på det de bakar. Och det blir enklare när man har en konkret produkt framför sig, vilket jag tror är en fördel för lärare i praktiska yrken.
Ålder: 52 år.
Bor: Enskededalen, Stockholm.
Familj: Sambo.
Antal år i yrket: 20 år i bageri- och konditoribranschen och tio år som yrkeslärare.
Därför blev jag lärare: ”För att jag ville föra mina kunskaper vidare och hålla vårt fantastiska hantverksyrke levande.”
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Forskning Vilka möjligheter och utmaningar finns det med simulatorstödd undervisning? Det är en frågeställning i ett nytt forskningsprojekt.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.
Yrkesprogrammen Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb.
Nya yrkesprogrammen Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, säger Kent Andersson.
Debatt Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Vad innebär de nya yrkesprogrammen för elevernas framtid, deras anställningsbarhet och hur det påverkar undervisningen? De frågorna ställer sig yrkeslärarna Magnus Fast och Eva Bida.
Undervisning Alla yrkesprogram har sin egen historia. Barn- och fritidsprogrammet började utkristallisera sig i slutet av 1800-talet, med barnträdgårdslärarinnor och arbetsstugor.
Debatt DEBATT: Mats Ek, yrkeslärare på el och energiprogrammet, är försiktigt positiv till förslaget om nya yrkesprogram.