Ny statistik: Endast 15 procent läser vidare

SCB har sammanställt vilka olika utbildningsformer som eleverna väljer efter gymnasiet. Nära nio av tio av de som läser vidare inom fem år har gått på ett högskoleförberedande program. Den vanligaste utbildningsformen efter gymnasiet är högskoleutbildning.

Av de elever som tog examen för drygt fem år sedan från ett yrkesprogram har 15 procent börjat på en utbildning på högskola inom fem år. Motsvarande andel för högskoleförberedande program är 76 procent.

Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller att läsa vidare, visar siffrorna från SCB.

Endast två procent

Högst andel har vård- och omsorgsprogrammet med 42 procent och barn- och fritidsprogrammet med 29 procent.

– De siffrorna beror på att många från de programmen väljer att utbilda sig till sjuksköterska och förskollärare, säger Annica Wallerå, utredare på SCB.

Lägst intresse för högskoleutbildning finns det hos eleverna från transport- och fordonsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet. På de programmen är det endast två procent som hade börjar på högskoleutbildning inom fem år efter examen.

Matcha arbetsmarknaden

Helen Myslek, enhetschef för skola arbetsliv på Skolverket, är inte förvånad över att så liten andel läser vidare efter yrkesprogram.

Helen Myslek, enhetschef för skola arbetsliv på Skolverket.

– Det är alldeles för få som väljer yrkesutbildning och fler elever behöver välja gymnasial yrkesutbildning i stället för högskoleförberedande program för att det ska kunna matcha arbetsmarknaden. Här behöver arbetsmarknad och utbildning mötas, så att elevernas intresse kan kopplas ihop och möta arbetsmarknadens behov.

Sedan refererar hon till förändringarna i gymnasielagen som bland annat innebär arbetsmarknadens behov ska vara mer styrande vid dimensionering av gymnasieprogrammen.

Införde högskolebehörighet

För två år sedan infördes dessutom grundläggande högskolebehörighet som grund på yrkesprogrammen. Det gjordes bland annat för att öka intresset för de programmen och för att inte dörrar skulle stängas för de elever som vill studera vidare. Helen Myslek anser att den förändringen behövdes även om det är en liten andel som går på högskola efter ett yrkesprogram.

– Behörigheten ger möjlighet till nya steg senare i livet. Det kan man se till exempel för de som väljer att läsa till yrkeslärare, sjuksköterska, förskollärare eller serviceyrken. Den grundläggande behörigheten på yrkesprogram kan väljas bort för de som önskar det.

Fler kvinnor än män väljer att studera vidare efter gymnasiet. Bland de som tog examen från yrkesporgam 2019 har 25 procent av kvinnorna och 7 procent av männen påbörjat en högskoleutbildning inom fem år.

Andra skolformer

SCB har även tagit fram siffror för hur många personer som har läst vidare på yrkeshögskola, folkhögskola samt konst- och kulturutbildning. Statistiken gäller för den grupp som tog examen 2019. Bland de som påbörjat en utbildning på yrkeshögskolan har 36 procent läst ett yrkesprogram. Det är en betydligt högre andel än för de andra utbildningsformerna. Vanligast är att ha läst programmen el- och energi bland männen och handel- och administration samt vård- och omsorg bland kvinnorna. Men den största andelen som läser på yrkeshögskola kommer från ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

LÄS ÄVEN:

Lågkonjunkturen kan påverka yrkesprogrammen

Skolverket: För många elever vill bli säljare

Gymnasievalet: Dålig koll på yrkesprogrammen