Kritiken växer mot yrkeslärarutbildningen
För fyra år sedan gav Universitetskanslerämbetet landets yrkesutbildningar omdömet ”ifrågasatt kvalitet” i en granskning. Och det ser inte mycket bättre ut i dag, enligt yrkesläraren Tony Eriksson och forskaren Tony Tyson. Foto: Privat och Stock adobe.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson. Han tog sin yrkeslärarexamen för tre år sedan.
Yrkeslärarutbildningen har fått kritik de senaste åren. Och frågan blir alltmer aktuell. Branscherna skriker efter personal, vilket på sikt innebär ett större behov av yrkeslärare. Dessutom vill Sveriges Lärare ta bort det nuvarande undantaget för legitimation för yrkeslärare. I dag är 54 procent av yrkeslärarna legitimerade.
Tony Eriksson, yrkeslärare på fordonsprogrammet på Lars Kaggskolan i Kalmar, tog yrkeslärarexamen 2022. Han är inte nöjd med utbildningen.
– Den gav mig inget annat än förlorad tid och ett fackspråk, säger han.
Tony Eriksson tycker inte att utbildningen var särskilt svår, trots att han inte kände sig så läsvan.
– När man väl fått kläm på hur lärarna formulerar sina frågor rullade det på ganska lätt. På så sätt fick jag koll på fackspråket. Tidigare som mekaniker har det handlat om att skriva så kortfattat som möjligt på baksidan av en arbetsorder. På universitetet är det tvärtom. Där fick jag lära mig att ordbajsa.
Jag tycker att man ägnar för mycket tid åt läsning.
Kunskaper om betygssättning var värdefullt men studenterna fick ägna onödigt mycket tid åt att sätta sig in i gamla läroplaner, anser Tony Eriksson. Det han uppskattade mest var examensarbetet.
Ruhi Tyson är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och undervisar på yrkeslärarutbildningen. Han håller med om bristerna.
– Jag tycker att man ägnar för mycket tid åt läsning och för lite åt faktisk övning och reflektion kring övandet, säger han och fortsätter:
– VFU:n täcker förstås upp en del av det men någonstans verkar man tro att den kan stå för hela den praktiska delen av yrkeslärarutbildningen. Men det är svårt att få kläm på vad som faktiskt är god undervisning. Vi kan inte utgå från att VFU:n löser det, och att vi på universitetet bara kan ägna oss åt föreläsningar, säger han.
Reflektera över hur man lär ut
Det är heller inte givet vad som kännetecknar en bra coach, inte heller för den som har flera års erfarenhet som obehörig lärare.
– Det handlar om vilka aspekter man bör lyfta fram för att hjälpa eleverna att utvecklas. Här brister det i dag. Studenterna behöver få stöd i att aktivt reflektera över hur man lär ut och hur man jobbar med bedömning. Och det handlar om ganska stora och komplexa sammanhang, säger han.
En lärare måste även kunna hjälpa eleverna att lära sig att arbeta med de bästa teknikerna.
– Det måste läras ut på ett kunnigt sätt – inte bara lite hafsigt, där resultatet blir ”helt okej”. Det för inte yrket framåt.
Ruhi Tyson ser bristen på resurser som det största problemet. I dag sker utbildningen på distans.
– Om man vill ha en bra yrkeslärarutbildning måste studenterna få möjlighet att sitta i undervisningssalar, arbeta med olika undervisningsupplägg och genomföra övningar. Men det kräver en helt annan finansiering.
Värdet av en dubbel identitet
Viktoria Grahn Johansson, lärare och programansvarig vid Linnéuniversitetets yrkeslärarutbildning, beskriver yrkeslärarutbildningens grundläggande syfte.
Viktoria Grahn Johansson, Linnéuniversitetet.
– Det viktigaste som utbildningen bidrar med är att se värdet av en dubbel identitet; att se vikten av både ett grundyrke och ett läraryrke, samt röra sig mellan dessa båda kontexter.
Hon anser att man bör se den här frågan ur ett större perspektiv.
– Var och en av alla de olika parterna – obehöriga yrkeslärare eller yrkespersoner som vill bli lärare, huvudmän, politiker på riksnivå, rektorer, andra lärare, fackförbund och arbetslivet behöver se värdet av lärarutbildning för yrkeslärare.
Hoppats på konkret hjälp
Ytterligare ett område som yrkesläraren Tony Eriksson saknade efter avslutad utbildning var kunskaper om npf eller andra svårigheter.
– Jag hade hoppats få med mig mer konkret hjälp kring pedagogik och didaktisk miljö, vilket kan vara extra angeläget för oss yrkeslärare som har en ganska stor del elever med den problematiken.
Ruhi Tyson konstaterar att det är skillnad på att känna till orsakerna till att elever har koncentrationssvårigheter, och att automatiskt veta vad man ska göra.
– Här krävs det kunskaper om inkluderande undervisning.
Syftet med utbildningen
- Bidra med kunskaper om utveckling och lärande, ledarskap, sociala relationer och specialpedagogik.
- Förse studenten med de färdigheter och förhållningssätt som behövs för att arbeta som lärare.
- Bidra med kunskaper om hur man tolkar skolans styrdokument och att arbeta med bedömning och betygssättning.
- Utbildningen är tvåårig på deltid och innehåller även 20 veckor VFU (verksamhetsförlagd utbildning).
- Studenten kan göra sin VFU i lärosätets VFU-områden eller andra delar av Sverige. Det är också möjligt att göra VFU på din egen arbetsplats.
- Utbildningen är på distans med schemalagda obligatoriska träffar.
Källa: Linnéuniversitetet.
LÄS ÄVEN:
Yrkesläraren: Legitimation bör vara en självklarhet
”Rektorer söker aktivt obehöriga yrkeslärare”
Sveriges Lärare: Slopa undantaget för yrkeslärarleg
