Dramatisk ökning av yrkesprogram

I år inkom 19 ansökningar till Skolinspektionen från olika huvudmän om att starta gymnasieskola inför läsåret 2026/2027. 12 av dem var gymnasieskolor med yrkesprogram – en väldigt stor ökning jämfört med förra året då endast två av elva ansökningar kom från skolor med yrkesprogram. Carin Clevesjö, chef för tillståndsprövning på Skolinspektionen, tycker att det är svårt att svara på exakt vad det beror på.

– En möjlig förklaring är att samhället har skickat tydliga signaler om behovet av yrkesutbildningar och deras betydelse för att stärka kompetensförsörjningen, som en konsekvens av nya bestämmelser om planering och dimensionering av utbildning utifrån arbetsmarknadens behov.

Även mindre kommuner

Det vanligaste är att ansökan om nyetablering av en fristående gymnasieskola omfattar fyra eller fler program. Fem av ansökningarna kombinerar både yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning. I årets ansökningar låg el- och energiprogrammet i topp, därefter kom vård- och omsorgsprogrammet tätt följda av samhällsvetenskapliga programmet, teknikprogrammet, försäljning- och serviceprogrammet och bygg- och anläggningsprogrammet.

– Det är en ganska stor skillnad jämför med förra året. Då låg de högskoleförberedande programmen i topp i antal sökta utbildningar.

Rent geografiskt så är majoriteten av ansökningarna kopplade till större orter.

– Det är återkommande men jag tycker mig ändå se att det fanns vissa nya kommuner bland de som har sökt, exempelvis Ale, Munkedal, Ljusdal och Klippan.

Många fick avslag

Något som har stor inverkan i Skolinspektionens beslut är Skolverkets regionala planeringsunderlag som tas fram för varje län sedan 2024, med utgångspunkt i elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Syftet med underlaget är dels att hjälpa skolhuvudmän att avgöra var skolor bör placeras och hur många platser som behövs, och dels att fungera som ett underlag vid Skolinspektionens tillståndsprövning av gymnasieskolor.

– Förra året, när vi för första gången utgick från det nya planeringsunderlaget, fick många avslag på sin ansökan om gymnasieutbildning. Nu fortsätter vi arbetet med att hitta rätt nivå så att besluten tydligt kan kopplas till det underlag som Skolverket tar fram eller annan relevant information, säger hon och tillägger att det är viktigt med rättssäkerhet och transparens i den här frågan.

En bredare samhällsdebatt

Skolinspektionens målsättning är att, om möjligt, fatta beslut senast den 1 oktober.

– Nu ska vi handlägga ansökningarna för utbildningar som planeras starta hösten 2026. I det arbetet ingår att bedöma om en nyetablering kan få negativa konsekvenser för befintliga kommunala utbildningar, säger hon och fortsätter:

– Det kan till exempel handla om att en kommun redan har en utbildning med få elever. Om en ny aktör etablerar sig och lockar samma elevgrupp, riskerar kommunen att förlora sina elever. Men för att det ska påverka vårt beslut måste konsekvenserna vara tydliga, konkreta och innebära en långsiktig påtaglig risk för kommunens utbildningsutbud.

Carin Clevesjö hoppas att det stora antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ska väcka en bredare samhällsdiskussion.

– Vi behöver ställa oss frågan vilka jobb det faktiskt finns efterfrågan på inom olika branscher, och vilka kompetenser som behövs framöver. Det är också viktigt att branscherna själva lyfter det. Eleverna måste få en tydlig bild av vilka framtidsmöjligheter som finns, vad en utbildning kan leda till och var jobben kommer att finnas.

LÄS ÄVEN:

Skolverket: För många elever vill bli säljare

Lågkonjunkturen kan påverka yrkesprogrammen