Debatt: Ska sjuksköterskor ersätta yrkeslärare?

Inom vård- och omsorgsutbildningarna ser vi en ökande efterfrågan på sjuksköterskor som lärare – trots att det är undersköterskor vi utbildar. Samtidigt tycks legitimerade yrkeslärare med egen erfarenhet från yrket hamna i skymundan. Vem är egentligen bäst rustad att ge framtidens undersköterskor den kunskap och verklighetsförankring de behöver?

Jag valde undersköterskeyrket som ung och gick den treåriga omvårdnadsutbildningen. Sedan dess har jag arbetat i nästan tre decennier inom vården, främst inom äldreomsorg där jag har mött och vårdat personer med demenssjukdom. Jag har arbetat många år natt, ofta med stort ansvar för personer med somatiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Den erfarenheten har gett mig ovärderliga insikter i vad yrket faktiskt innebär – på riktigt, i nära, unika och ibland svåra situationer.

Det är märkligt att jobbannonserna ofta främst riktar sig till sjuksköterskor.

Under åren har jag även varit delegeringsansvarig, haft ombudsroller och handlett många elever som tagit sina första steg i vården. Just därför valde jag att vidareutbilda mig till yrkeslärare i vård och omsorg. Det gjorde jag på halvfart under tre år, parallellt med mitt arbete inom vården – för att kunna kombinera min yrkeserfarenhet med pedagogisk kvalitet och bidra till en utbildning som speglar verkligheten.

Mot den bakgrunden känns det märkligt att jobbannonser för yrkeslärartjänster inom vård- och omsorg ofta främst riktar sig till sjuksköterskor. I vissa fall krävs inte ens en lärarutbildning, det räcker att personen är legitimerad sjuksköterska och tänkt vidareutbilda sig till lärare. Det gör att vi som både har undersköterskebakgrund och lärarlegitimation riskerar att förbises.

Respekterar sjuksköterskors kompetens

Det här handlar inte om att ifrågasätta sjuksköterskors kompetens, tvärtom. De fyller en avgörande roll i vården och vi undersköterskor har stor respekt för deras kunskap. Men när det gäller att utbilda framtidens undersköterskor är det just vi, med den yrkesmässiga förankringen i undersköterskeyrket, som ofta handleder eleverna och lotsar dem genom det praktiska, det relationella och det mellanmänskliga. Det är vi som vet hur det är att arbeta nära människor i livets olika skeden, och som kan förmedla det med både hjärta och professionalitet. Att undervisa inom vård och omsorg handlar inte bara om att återge fakta. Det handlar om att skapa förståelse, ge sammanhang och förankra teori i praktik. Det kräver erfarenhet från det vardagliga arbetet, men också pedagogisk kompetens. Det är i det mötet som förtrogenhetskunskapen och det yrkesspecifika språket väcks till liv, vilket eleverna fördjupar under sina APL-perioder ute i verksamheterna.

Skyddad yrkestitel

Det är värt att påminna om att undersköterska numera är en skyddad yrkestitel – en reform som infördes för att tydliggöra kompetensen och stärka yrkesrollen. I förlängningen bör det också innebära att utbildningen till undersköterska leds av dem som har denna titel och dessutom är utbildade för att undervisa. Sjuksköterskor har visserligen inslag av pedagogik i sin utbildning, vilket gör att de formellt kan anställas som lärare. Men är det verkligen rätt väg när syftet är att forma yrkesstolthet, praktisk skicklighet och etisk medvetenhet hos framtidens undersköterskor?

Som legitimerad yrkeslärare har jag inte bara utbildat mig för uppdraget – jag har valt det för att förena yrkeserfarenhet med pedagogiskt ansvar. När den kompetensen väljs bort, riskerar det att sända fel signaler. Till elever, till kollegor – och till hela professionen.

För vad säger det egentligen om undersköterskeyrket, om man inte längre verkar se värdet i att den som undervisar också har gått vägen själv?

Stefani Storm Aspenbrant

Legitimerad yrkeslärare i vård och omsorg, undersköterska med skyddad yrkestitel.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Yrkesläraren.