Djuretik och blomsterförmedling. Två vitt skilda områden med en sak gemensam: APL. Foto: Frida Ekman.
De forskar på sin egen praktik
Lägger man tid på rätt saker i undervisningen? Och vad gör egentligen eleverna på sin APL? Det ska Mija Jansson och Susanna Holdar ta reda på. Foto: Frida Ekman.
Så gjorde vi Det forskas pyttelite om yrkesdidaktik och det finns gigantiska hål att fylla. Orden är yrkeslärarna Mija Janssons och Susanna Holdars, som är mitt uppe i sitt forskningsarbete.
Yrkeslärarna Mija Jansson och Susanna Holdar forskar var och en för sig, men inom samma projekt och med ett gemensamt uppdrag: att utveckla kunskap om de aspekter av yrkeskunnandet som elever har svårt att få tillgång till.
Susanna Holdar är floristlärare och hade ingen konkret idé om vad hon ville ägna sig åt när hon sökte till Stockholms universitets forskningsprojekt för yrkeslärare.
– Det var mest någonting som skavde. Gör vi rätt saker på utbildningen? Är det här vad branschen vill ha?
Efter intervjuer med APL-handledare och elever bestämde hon sig för att studera blomsterförmedling.
– Det är en stor del av floristyrket men inget man kan lära sig i skolan, säger Susanna Holdar.
I nuläget arbetar hon med att formulera en uppgift som eleverna ska ha med sig på sin APL, för att bättre kunna ta tillvara de kunskaper som praktiken erbjuder.
Naturbruksläraren Mija Jansson forskar om djuretik, bland annat med fokus på djurvälfärd; att djur ska må bra.
Foto: Frida Ekman.
– Jag vill titta på hur väl vår undervisning matchar den djuretik som eleverna möter på sin APL. Ett exempel kan vara att en del människor tycker att hundar behöver en auktoritär ledare, andra att hundarna själva ska ha möjlighet att känna kontroll över sin situation, säger hon och fortsätter:
– Vi försöker undervisa på vetenskapliga grunder. Inget är fel så länge djuret har en bra djurvälfärd, men för eleven kan det bli väldigt otydligt om jag säger en sak och handledaren en annan.
