Amanda Köhler övar i simulatorn på att lägga till ett fraktfartyg vid kaj.
Till startsidan
Malou Lindahl får extraordinärt tydlig instruktion av Hugo Bovenius vid en simulator.
Yrkesutbildning Framtidsyrken till havs? Vi var med när vägledare från hela landet uppdaterade sig hos Sjöfartshögskolan i Kalmar.
LÄS MER Ny nagionell sjöfartsutbildning
Svensk sjöfart är en livsnödvändig del av svenskarnas liv, 90 procent av alla varor kommer sjövägen. Men branschen står också inför ett enormt rekryteringsbehov. Om detta fick studie- och yrkesvägledare lära sig vid ett studiebesök under Maritima dagen i Kalmar.
– Jag kommer försöka få upp elevernas ögon för karriärmöjligheterna, säger Malou Lindahl, som är syv på Snäckebacksskolan i Ronneby.
Sjöfartshögskolan med sin karakteristiska kommandobrygga ligger numera insprängd i Linnéuniversitetet. Det är placerat ungefär en halv nautisk mil från Kalmar hamn, där det lossas och lastas och som alltså är många elevers framtida arbetsplats. Det här var också platsen för ett studiebesök för studie- och yrkesvägledare som besökte lärosätets Maritima dag. En dag där rederier har möjlighet att rekrytera studenter som läser sjökaptens- eller sjöingenjörsprogrammet.
Svensk sjöfart omsätter dubbelt så mycket som svensk läkemedelsindustri.
För det behövs. Stora pensionsavgångar väntar, många rederier vill flagga hem sina fartyg och just nu byggs det rekordmånga kommersiella fartyg. Besättning behövs och det snart.
– Vi har ett stort personalbehov, det är därför jag är här, säger Johan Hartler, som jobbar med kompetensförsörjningsfrågor på organisationen Svensk sjöfart.
– I vår begreppsvärld är Sverige en ö och helt beroende av sjöfart.
Det är en stor näring som omsätter 125 miljarder kronor, ungefär dubbelt så mycket som läkemedelsindustrin – det säger en del om hur viktig den är.
Amanda Köhler övar i simulatorn på att lägga till ett fraktfartyg vid kaj.
Studie- och yrkesvägledare från både grundskola och gymnasium var på plats för att lära sig om yrket. Det finns utbildningar både på gymnasie- och universitetsnivå och sedan förra hösten även på komvux.
Och det finns en mängd yrken att välja mellan, som hamnarbetare,
fartygsbefäl, logistikansvarig, fartygsinspektör, matros, skeppsbyggare och kock.
Gymnasieutbildning till matros finns på sju olika platser i landet, vill man bli fartygsbefäl finns universitetsutbildningar på Chalmers och på Linnéuniversitetet.
– Det är så jag skulle vilja gå den här utbildningen själv, säger Louise Falk, som är yrkeslärare på Praktiska gymnasiet i Kalmar.
Hur viktig och betydelsefull sjöfarten är blev världen varse för fyra år sedan. Containerfartyget Ever Given seglade snett och lade sig på tvären i Suezkanalen. Det tog fyra dagar att dra loss fartyget och uppskattningsvis ska det ha kostat 420 miljarder kronor i förluster, andra fartyg var tvungna att segla runt Afrikas horn för att slippa kön som bildades, en omväg på runt 900 mil.
– Då inser man sjöfartens betydelse, helt plötsligt stod produktionen stilla i många delar av världen för att det saknades halvledare, säger Angela Jenhed, senior advicer på Stena.
Det är ett mansdominerat yrke. Vi strävar efter att få så mixade besättningar som möjligt.
Utställarna och föreläsarna besökte Maritima dagen för att ragga nya anställda. Det gjorde de ingen hemlighet av. Rederierna slåss om personal och studenter kan mer eller mindre välja mellan erbjudanden. Här fanns stora rederier som Stena och Wallenius och andra från den maritima näringen.
– Vi har främst behov på maskinsidan. Där anställer vi hela tiden, men vi behöver också fartygsbefäl, vi tar in efter hand, säger Anna Prytz, överstyrman på Wallenius. Anställda är väldigt rörliga och byter ofta rederi, det gäller för oss att behålla dem. De som jobbar inom sjöfarten är väldigt attraktiva på land också.
Hon säger att de strävar efter att få så mixade besättningar som möjligt, att det blir bättre men än så länge är en mansdominerad arbetsplats.
En som vill börja på Wallenius är Ella Bertilsson Broqvist, som läser till sjökapten.
– Ja, jag ska snart gå till deras monter och smörja dem.
Hur är det som kvinna att vara på en så mansdominerad arbetsplats?
– Vi är 20 procent kvinnor på utbildningen, det har blivit bättre. Och många arbetsgivare vill få in fler kvinnor.
Alexander Lindholm har två månader kvar på sin sjökaptensutbildning och har lyxen att nu kunna välja arbetsgivare.
– Jag började på rymdgymnasiet men såg mig inte sitta framför en dator hela livet. Nu har jag lärt mig alltifrån att hantera människor i kris till meteorologi, navigering och lastning. Jag vill helst jobba på en shuttle tanker som går ut till oljeriggar, säger han.
Kvinnor är fortfarande i minoritet, även om allt fler – som här Ella Bertilsson – väljer att utbilda sig inom sjöfartsyrket.
En händelse som såg ut som en tanke var att många studie- och yrkesvägledare kom från sjöfartsstaden Karlskrona, inte långt från Kalmar. Malin Johansson är studie- och yrkesvägledare, hon var nöjd med dagen:
– Ja, det här kan vara ett alternativ för många av mina elever som inte riktigt vet vad de vill. Här finns mängder av karriärmöjligheter och det är enkelt att få jobb.
Det var inte bara föreläsningar under dagen. Det fanns ett praktiskt moment också. Deltagarna fick testa att köra fartyg i en simulator, vilket visade sig vara svårare än de trodde.
Simulatorerna är uppbyggda som en kommandobrygga, tanken är att de ska vara så verklighetstrogna som möjligt. Här fick studie- och yrkesvägledarna lära sig att stäva ut från Kalmar hamn och ta sikte på högbrodelen av Ölandsbron. En förvirrande massa reglage, ett roder i storleken av volymkontroll och så mötande trafik.
– Det är bättre att ni gör fel här än ute på sjön, säger Hugo Bovenius som gick klart sjökaptensprogrammet för en tid sedan.
Malou Lindahl, syv från Ronneby, hade lite problem.
– Är det grunt här? Kan jag köra om?
Var det en bra dag?
– Ja, jag känner att jag har fått värdefulla kunskaper för att kunna rekommendera elever som kommer till mig att söka sig till sjöfart.
Johan Hartler på Svensk sjöfart: ”I vår begreppsvärld är Sverige en ö och helt beroende av sjöfart.”
LÄS ÄVEN
Heldag om vägledningens högre uppdrag
Studie- och yrkesvägledare Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri – här finns även en gymnasieskola.– Vår inriktning finns bara på fyra ställen i Sverige, säger studie- och yrkesvägledaren Thomas Eriksson.
Fackböcker Tre nya böcker – både om och för elever med funktionsnedsättningar.
Krönika ”Vi måste våga prata om detta, vi vägledare. Att vi också ställer oss frågan ’Vad vill jag egentligen?’”, skriver Ida Lindell.
Fackböcker Ny facklitteratur om samtalsmetodik, språk och arbetsmarknad, och … händernas yrkesberättelser!
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare hur de diskuterar frågor om yrkesprogram och statusjobb med elever – och med vårdnadshavare.
Mitt jobb Vägledarveteranen Lena Ångnell ger sina bästa syv-råd till dem som ska ta över.
Lön Den nya statistiken visar hur mycket studie- och yrkesvägledare tjänar – och hur skillnaderna ser ut över hela landet.
Studie- och yrkesvägledare Det var den statliga utredningen som alla studie- och yrkesvägledare väntat på – men vart tog de viktiga reformerna vägen? Detta och mycket mer skriver vi om i årets sista nummer av Vi Vägledare.
Konferens ”skönt att kliva ur ekorrhjulet en stund och reflektera över hur mycket vårt arbete som sker utan att vi riktigt sätter ord på det.” Så var dag 2 på Sveriges Vägledarförenings konferens.
Konferens Sveriges Vägledarförening fyller 50 år och firar med fullsatt konferens i Stockholm.
Mitt jobb ”Nu var det jag som skulle vara syv:en … det var nervöst!” Sofie Jönsson om känslan att gå från utbildning till första syv-jobbet.
Studie- och yrkesvägledare Forskare och vägledare, akademi och arbetsliv, samlades för att diskutera breddad rekrytering, karriärlärande och ungas möjligheter i utbildningssystemet – missade du terminens första syv-konferens kan du se den här.
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare om deras erfarenheter av och strategier kring npf-diagnoser.
Nytt nummer ”Det finns verkligen en anledning till att studie- och yrkesvägledare bär en särskild stolthet över sin utbildning”, skriver redaktör Kjell Häglund om syv:arnas unika mix av kompetenser.
Fackligt Dags för digitalt stormöte med Sveriges Lärares intresseförening för studie- och yrkesvägledare.
Krönika Ida Lindell om en tilltagande svårighet att prioritera syv-yrkets huvuduppdrag – och om ”flera saker vi kan göra för att flytta fokus från ’kundtjänst’ till ’vägledning’”.
Mitt jobb Som många andra vägledare har Julia von Hellens en deltidstjänst. Det unika är att hon kombinerar det med egenföretagande i en helt annan bransch. Hur får hon det att gå ihop?
Studie- och yrkesvägledare Hur ska vi navigera i ett förändrat utbildningslandskap? Det var den övergripande frågan som ställdes på Vägledarkalendariets andra konferens för året.
Studie- och yrkesvägledare Är höjd status och kvalitetssäkring lösningen, när allt färre söker in på syv-utbildningen? Nya numret av Vi Vägledare har kommit!
Panelen Vi har frågat tre studie- och yrkesvägledare hur de tänker kring motiverande samtal och arbetar med dem rent praktiskt.
Elevhälsa Samtliga professioner som ingår i dagens elevhälsoteam är kritiska till regeringens plan att ta bort specialpedagoger från elevhälsan. Men det finns ytterligare en yrkesgrupp som borde få en värdefull EHT-roll: studie- och yrkesvägledarna.
Mitt jobb Dubbelt så roligt, dubbelt så bra. KAA-arbetet fungerar så mycket bättre när man är två och samverkar.
Reportage Ute på skolorna är allt som vanligt – men arbetsgivaren är ett specialiserat syv-bolag, som erbjuder ett helt kollegialt sammanhang. Häng med på deras personalmöte!
Studie- och yrkesvägledare Drömmen om vägledarkolleger … det är temat för det nya numret av Vi Vägledare.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om AI: hur de använt AI hittills, hur de hoppas kunna använda AI i framtiden och – hur de hoppas slippa …
Studie- och yrkesvägledare Stor delaktighet i chatten när Vägledarkalendariets första konferens för året arrangerades online under torsdagen.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren utser landets tre bästa syv-poddar.
Studie- och yrkesvägledare Annika Davén och Aino Collmar berättar om vilka syv-samtalsämnen som intresserar lyssnarna mest.
Krönika Ida Lindell vill gärna se studie- och yrkesvägledning som något mätbart – och förklarar på vilket sätt.
Studie- och yrkesvägledare Det tar tre år att högskoleutbilda sig till studie- och yrkesvägledare. Så hur kan man nu bli ”certifierad vägledare” på bara sex veckor?
Studie- och yrkesvägledare Nytt nummer ute av Vi Vägledare! Redaktör Häglund om innehållet – inte minst en granskning av online-certifieringen av syv:ar.
Studie- och yrkesvägledare Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om vad en legitimation skulle kunna göra för arbetsvillkor och återväxt – och om eventuella problem.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren tipsar om Sveriges tre bästa poddar om studie- och yrkesvägledning.
Ai Ett steg framåt men två steg bakåt? Studie- och karriärvägledarna Joakim Cao och Petra Parmvi varnar för riskerna med ”AI-syv”.
Krönika Kan ”career slowdown” bli mer än ett tillfälligt trendbegrepp? Elin Fellers hoppas på en hållbar framtid för ”grön vägledning”.
Mitt jobb I Forshaga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.
Panelen Tre studie- och yrkesvägledare ger sin syn på hur det professionsöverskridande arbetet fungerar på deras skolor – och berättar vad de önskar sig mest av det nya syv-året 2025.
Studie- och yrkesvägledare Den 1 juli 2025 träder den nya gymnasiereformen i kraft och ersätter kursbetyg med ämnesbetyg. Vilka konsekvenser får det?
Studie- och yrkesvägledare Den internationella dimensionen är undanskymd men viktig i studie- och yrkesvägledning. Mobiliteten mellan länder lockar, och det gäller att navigera rätt.
Annat ”Gymnasiereformen skapar förvirring och många frågor”, skriver Vi Vägledares redaktör i sin presentation av det nya numret – som försöker bringa lite klarhet kring Gy25.
Krönika Gymnasievalet är elevens första stora svåra livsbeslut. Genom att ställa upp det som en komplex ekvation visar syv:en Ida Lindell vägen till ett större, stabilare beslutsunderlag.
Prao ”Vi har elever som praoar som hälsoskyddsinspektör! Ett yrke många elever inte ens visste existerar”, säger Per Lundgren, syv och kommunal verksamhetsutvecklare i Falkenberg.
Mitt jobb Helén Svensson är inte ensam på jobbet. På högskolan i Borås har hon fem syv-kollegor, och hon ingår även i flera nätverk och samverkansgrupper.
Panelen Vi bad tre studie- och yrkesvägledare berätta om sina digitala favoritverktyg – och vilka analoga verktyg de inte tänker överge.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna från Praktiska gymnasiet till Spanien.
Studie- och yrkesvägledare Försvarsmaktens rekryteringsbehov, framtidsspaningar, yrkesutbildningar och GY25-reformen. Årets tredje vägledarkonferens lockade ovanligt många deltagare både fysiskt och digitalt.
Studie- och yrkesvägledare Arbetsintegrerat lärande har fått stor uppmärksamhet inom utbildningsforskningen – men sammanblandas ofta med arbetsintegrerad utbildning. En ny forskningsartikel reder ut begreppen.
Studie- och yrkesvägledare Redaktör Häglund hälsar välkommen till ett nytt nummer – och berättar om hur avgörande hans egen SYV var när han gick i skolan. På sätt och vis är även denna text hennes förtjänst …
Krönika Vi Vägledares krönikör Ida Lindell välkomnar AI i sin vardag som studie- och yrkesvägledare. Här är hennes argument.
Fackböcker Tre nyutkomna böcker om att arbeta inom förskolan, köksbranschen och AI-utveckling.