Amanda Köhler övar i simulatorn på att lägga till ett fraktfartyg vid kaj.
Till startsidan
Malou Lindahl får extraordinärt tydlig instruktion av Hugo Bovenius vid en simulator.
Yrkesutbildning Framtidsyrken till havs? Vi var med när vägledare från hela landet uppdaterade sig hos Sjöfartshögskolan i Kalmar.
LÄS MER Ny nagionell sjöfartsutbildning
Svensk sjöfart är en livsnödvändig del av svenskarnas liv, 90 procent av alla varor kommer sjövägen. Men branschen står också inför ett enormt rekryteringsbehov. Om detta fick studie- och yrkesvägledare lära sig vid ett studiebesök under Maritima dagen i Kalmar.
– Jag kommer försöka få upp elevernas ögon för karriärmöjligheterna, säger Malou Lindahl, som är syv på Snäckebacksskolan i Ronneby.
Sjöfartshögskolan med sin karakteristiska kommandobrygga ligger numera insprängd i Linnéuniversitetet. Det är placerat ungefär en halv nautisk mil från Kalmar hamn, där det lossas och lastas och som alltså är många elevers framtida arbetsplats. Det här var också platsen för ett studiebesök för studie- och yrkesvägledare som besökte lärosätets Maritima dag. En dag där rederier har möjlighet att rekrytera studenter som läser sjökaptens- eller sjöingenjörsprogrammet.
Svensk sjöfart omsätter dubbelt så mycket som svensk läkemedelsindustri.
För det behövs. Stora pensionsavgångar väntar, många rederier vill flagga hem sina fartyg och just nu byggs det rekordmånga kommersiella fartyg. Besättning behövs och det snart.
– Vi har ett stort personalbehov, det är därför jag är här, säger Johan Hartler, som jobbar med kompetensförsörjningsfrågor på organisationen Svensk sjöfart.
– I vår begreppsvärld är Sverige en ö och helt beroende av sjöfart.
Det är en stor näring som omsätter 125 miljarder kronor, ungefär dubbelt så mycket som läkemedelsindustrin – det säger en del om hur viktig den är.
Amanda Köhler övar i simulatorn på att lägga till ett fraktfartyg vid kaj.
Studie- och yrkesvägledare från både grundskola och gymnasium var på plats för att lära sig om yrket. Det finns utbildningar både på gymnasie- och universitetsnivå och sedan förra hösten även på komvux.
Och det finns en mängd yrken att välja mellan, som hamnarbetare,
fartygsbefäl, logistikansvarig, fartygsinspektör, matros, skeppsbyggare och kock.
Gymnasieutbildning till matros finns på sju olika platser i landet, vill man bli fartygsbefäl finns universitetsutbildningar på Chalmers och på Linnéuniversitetet.
– Det är så jag skulle vilja gå den här utbildningen själv, säger Louise Falk, som är yrkeslärare på Praktiska gymnasiet i Kalmar.
Hur viktig och betydelsefull sjöfarten är blev världen varse för fyra år sedan. Containerfartyget Ever Given seglade snett och lade sig på tvären i Suezkanalen. Det tog fyra dagar att dra loss fartyget och uppskattningsvis ska det ha kostat 420 miljarder kronor i förluster, andra fartyg var tvungna att segla runt Afrikas horn för att slippa kön som bildades, en omväg på runt 900 mil.
– Då inser man sjöfartens betydelse, helt plötsligt stod produktionen stilla i många delar av världen för att det saknades halvledare, säger Angela Jenhed, senior advicer på Stena.
Det är ett mansdominerat yrke. Vi strävar efter att få så mixade besättningar som möjligt.
Utställarna och föreläsarna besökte Maritima dagen för att ragga nya anställda. Det gjorde de ingen hemlighet av. Rederierna slåss om personal och studenter kan mer eller mindre välja mellan erbjudanden. Här fanns stora rederier som Stena och Wallenius och andra från den maritima näringen.
– Vi har främst behov på maskinsidan. Där anställer vi hela tiden, men vi behöver också fartygsbefäl, vi tar in efter hand, säger Anna Prytz, överstyrman på Wallenius. Anställda är väldigt rörliga och byter ofta rederi, det gäller för oss att behålla dem. De som jobbar inom sjöfarten är väldigt attraktiva på land också.
Hon säger att de strävar efter att få så mixade besättningar som möjligt, att det blir bättre men än så länge är en mansdominerad arbetsplats.
En som vill börja på Wallenius är Ella Bertilsson Broqvist, som läser till sjökapten.
– Ja, jag ska snart gå till deras monter och smörja dem.
Hur är det som kvinna att vara på en så mansdominerad arbetsplats?
– Vi är 20 procent kvinnor på utbildningen, det har blivit bättre. Och många arbetsgivare vill få in fler kvinnor.
Alexander Lindholm har två månader kvar på sin sjökaptensutbildning och har lyxen att nu kunna välja arbetsgivare.
– Jag började på rymdgymnasiet men såg mig inte sitta framför en dator hela livet. Nu har jag lärt mig alltifrån att hantera människor i kris till meteorologi, navigering och lastning. Jag vill helst jobba på en shuttle tanker som går ut till oljeriggar, säger han.
Kvinnor är fortfarande i minoritet, även om allt fler – som här Ella Bertilsson – väljer att utbilda sig inom sjöfartsyrket.
En händelse som såg ut som en tanke var att många studie- och yrkesvägledare kom från sjöfartsstaden Karlskrona, inte långt från Kalmar. Malin Johansson är studie- och yrkesvägledare, hon var nöjd med dagen:
– Ja, det här kan vara ett alternativ för många av mina elever som inte riktigt vet vad de vill. Här finns mängder av karriärmöjligheter och det är enkelt att få jobb.
Det var inte bara föreläsningar under dagen. Det fanns ett praktiskt moment också. Deltagarna fick testa att köra fartyg i en simulator, vilket visade sig vara svårare än de trodde.
Simulatorerna är uppbyggda som en kommandobrygga, tanken är att de ska vara så verklighetstrogna som möjligt. Här fick studie- och yrkesvägledarna lära sig att stäva ut från Kalmar hamn och ta sikte på högbrodelen av Ölandsbron. En förvirrande massa reglage, ett roder i storleken av volymkontroll och så mötande trafik.
– Det är bättre att ni gör fel här än ute på sjön, säger Hugo Bovenius som gick klart sjökaptensprogrammet för en tid sedan.
Malou Lindahl, syv från Ronneby, hade lite problem.
– Är det grunt här? Kan jag köra om?
Var det en bra dag?
– Ja, jag känner att jag har fått värdefulla kunskaper för att kunna rekommendera elever som kommer till mig att söka sig till sjöfart.
Johan Hartler på Svensk sjöfart: ”I vår begreppsvärld är Sverige en ö och helt beroende av sjöfart.”
LÄS ÄVEN
Heldag om vägledningens högre uppdrag
Yrkesutbildning Från undertaksmontör och murare till spårsvetsare. Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, har beviljat över 60 nya nationella yrkesutbildningar.
Krönika Vi Vägledares redaktör inleder det nya numret av tidningen med att förklara varför examenskravet äntligen börjat flyttas framåt i den politiska agendan.
Fackböcker Ny facklitteratur om samtalsmetodik, språk och arbetsmarknad, och … händernas yrkesberättelser!
Krönika Syv-arbetet kräver systematik, och systematik kräver tid – Ida Lindell tar upp ett av yrkets stora dilemman.
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare hur de diskuterar frågor om yrkesprogram och statusjobb med elever – och med vårdnadshavare.
Mitt jobb Vägledarveteranen Lena Ångnell ger sina bästa syv-råd till dem som ska ta över.
Studie- och yrkesvägledare Det var den statliga utredningen som alla studie- och yrkesvägledare väntat på – men vart tog de viktiga reformerna vägen? Detta och mycket mer skriver vi om i årets sista nummer av Vi Vägledare.
Konferens Sveriges Vägledarförening fyller 50 år och firar med fullsatt konferens i Stockholm.
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare om deras erfarenheter av och strategier kring npf-diagnoser.
Nytt nummer ”Det finns verkligen en anledning till att studie- och yrkesvägledare bär en särskild stolthet över sin utbildning”, skriver redaktör Kjell Häglund om syv:arnas unika mix av kompetenser.
Fackligt Dags för digitalt stormöte med Sveriges Lärares intresseförening för studie- och yrkesvägledare.
Studie- och yrkesvägledare Är höjd status och kvalitetssäkring lösningen, när allt färre söker in på syv-utbildningen? Nya numret av Vi Vägledare har kommit!
Elevhälsa Samtliga professioner som ingår i dagens elevhälsoteam är kritiska till regeringens plan att ta bort specialpedagoger från elevhälsan. Men det finns ytterligare en yrkesgrupp som borde få en värdefull EHT-roll: studie- och yrkesvägledarna.
Mitt jobb Dubbelt så roligt, dubbelt så bra. KAA-arbetet fungerar så mycket bättre när man är två och samverkar.
Reportage Ute på skolorna är allt som vanligt – men arbetsgivaren är ett specialiserat syv-bolag, som erbjuder ett helt kollegialt sammanhang. Häng med på deras personalmöte!
Studie- och yrkesvägledare Drömmen om vägledarkolleger … det är temat för det nya numret av Vi Vägledare.
Krönika Ida Lindell vill gärna se studie- och yrkesvägledning som något mätbart – och förklarar på vilket sätt.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren tipsar om Sveriges tre bästa poddar om studie- och yrkesvägledning.
Mitt jobb I Forshaga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.
Annat ”Gymnasiereformen skapar förvirring och många frågor”, skriver Vi Vägledares redaktör i sin presentation av det nya numret – som försöker bringa lite klarhet kring Gy25.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna från Praktiska gymnasiet till Spanien.
Fackböcker Tre nyutkomna böcker om att arbeta inom förskolan, köksbranschen och AI-utveckling.
Fackböcker Vi måste bli bättre på KASAM – känslan av sammanhang – när vi pratar arbetsliv, menar författaren Ann-Sofie Forsmark.
Fackböcker Både personligt och faktatungt om den svåra men spännande integrationsresan.
Fackböcker Tre forskare identifierar universitetens utmaningar och kommer med lösningsförslag i en ny rapport.
Mitt jobb Alla i branschen känner igen Lotta Lindström och Johanna Möller, som båda har lång erfarenhet som syv:ar och som innehållsskapare i Sveriges Vägledares tidskrift Vägledaren.
Panelen Vi bad tre studie- och yrkesvägledare kommentera om den nya syv-politik som Sveriges Lärare deklararat att de ska driva de närmaste åren.
Skolpolitik I ett nytt politiskt program ger Sveriges Lärare sin syn på studie- och yrkesvägledning. Här är hela kravlistan – och experternas kommentarer.
Skolpolitik Sveriges Lärare har upprättat en kravlista som sammanfattar förbundets nya syv-politik. Vi bad fyra studie- och yrkesvägledare lista sina egna krav på facket.
Studie- och yrkesvägledare Umeåforskaren Lisbeth Lundahl lyfter fram SYV som nyckel till lyckade övergångar i skolan.
Integration Etablering på arbetsmarknaden är ofta svårt för nyanlända. Läkare som kör taxi och ingenjörer i hemtjänsten är inte ovanligt. Men det går att komma till rätta med problemen.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med prao på sina skolor.
Framtidens arbetsmarknad Personliga brev skrivna av Chat GPT och frågan om SYV-rollen i framtiden kan ersättas av AI engagerade publiken under onsdagens stora vägledarkonferens.
Studie- och yrkesvägledare Stor konferensdag i dag! Vi går igenom programmet och hur vår rapportering kommer att se ut.
Gymnasieval Via Södertälje kommuns nya webbaserade vägledningsverktyg kan eleverna enkelt och direkt se vilka program deras betyg räcker till. Vi pratar med SYV-samordnaren bakom idén.
Studie- och yrkesvägledare I dag kan en enda vägledare behöva ansvara för tusen elever, och de nya ändringarna i skollagen gör problemet akut. Nu krävs en stor SYV-satsning, menar Sveriges Lärares Åsa Fahlén.
Mitt jobb Pension är inget hinder för 67-åriga Dinah Gordon-Sehlin – SYV-missionen fortsätter på deltid. Samtidigt har svårigheten att få en heltidstjänst varit ett bekymmer genom hela hennes yrkesliv.
Studie- och yrkesvägledare Välkommen till en ny termin med Vi Vägledare!
Debatt Regeringen vill underlätta för elever på yrkesprogram och påpekar vikten av vägledning – men borde ha tryckt mer på SYV på gymnasiet, där valet ska göras. Det skriver studie- och yrkesvägledaren Maria Bramme.
Böcker Barnböcker är bra verktyg när studie- och yrkesvägledning introduceras i lägre skolåldrar – här är tre nysläppta titlar om jobbval och prao.
Studie- och yrkesvägledare Beslutet om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram kan locka fler till yrkesprogram – ”och till att göra otraditionella val”, säger studie- och yrkesvägledaren Elisabeth Andersson.
Krönika Att sätta ord på kompetenser, styrkor och förmågor hjälper både oss själva och dem vi möter att ta sig vidare, växa och utvecklas, skriver Elin Fellers, ny krönikör hos Vi Vägledare.
Yrkesutbildning Nu upphör försöket med branschskolor där extra statsbidrag betalades ut för yrkeselever.– Försöket har inneburit en ökning av antalet elever hos oss, nu får vi se hur intresset blir, säger Niklas Angelöf, utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån.
Syv för lägre åldrar I Forshaga är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i arbetet med målinriktad studie- och yrkesvägledning. Häng med på en ”yrkeslunch” för tredjeklassarna!
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med elever med funktionsnedsättningar.
Porträtt Efter flera år som matematiklärare har Sofia Gustafsson bestämt sig för att bli studie- och yrkesvägledare: ”Jag vill hjälpa eleverna när det är dags att söka jobb.”
Reportage En överväldigande majoritet niondeklassare vet inte vilka jobb som det industritekniska programmet kan ge. Teknikföretagens strategi är nu att försöka göra både programmet och industrin mer kända.
Arbetsplatslärande – Vi ska jobba med mångfald och jämställdhet och vi har utmaningar med kompetensförsörjning. En lösning är inkluderande arbetsplatslärande, iAPL.Det säger Pia Berg, som är projektledare på Byggbranschens yrkesnämnd.
Krönika ”Jag är övertygad om att ett steg i att möta bristen på utbildade vägledare är att göra det möjligt att utvecklas och göra karriär inom yrket”, skriver vår krönikör David Spak.
Reportage Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.