Nya politiska utspel – men inget nytt för specialpedagoger
Ur innehållet i nr 4/25: tema om skolan som folkhälsofaktor, elever med F i svenska som blir bokförfattare, speciallärare och specialpedagoger jämför yrkesroller.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.
LÄS MER Specarnas kamp för att hjälpa alla elever
Höstterminen började med att vår nya utbildningsminister skrev en debattartikel i Vi Lärare ihop med vår förra utbildningsminister. Rubrik: ”Specialpedagoger ska in i klassrummet.” Läste man sedan själva texten verkade Simona Mohamsson och Lotta Edholm snarare mena att specialpedagoger ska möta de elever som i större omfattning ska kunna skickas ut ur klassrummet.
Motsägelsefullt? Inte nödvändigtvis. Regeringens skolpolitiska riktning är inte otydlig. Och oavsett vilket är detta förstås uppgifter som specialpedagoger redan klarar galant. Som vi visade i en stor enkätundersökning förra året (”Kampen för att hjälpa alla elever”, nr 2/24) jobbar de flesta specar redan avsevärt mer elev- och klassrumsnära än den sociala mediemyten ibland vill göra gällande.
Först ut med de jobbigaste eleverna ur klassrummet, sen får vi se hur vi fixar det med pengar, smågrupper, lokaler, personal … flera förlorade generationer av elever kommer i kläm.
Men hur tolkar ni utspelet, hur ser ni på den omorganisering av skolan som väntar? Protesterna må ha varit stora i debatten, inte minst vad gäller uppbrytningen av elevhälsan (se vår EHT-special i nr 2/25, där samtliga involverade professioner inklusive Sveriges Lärare är emot den planerade förändringen) – de flesta enskilda specar vi pratar med just nu verkar ta allt med en nypa salt.
”Det är ju fortfarande så mycket som fattas”, säger en specialpedagog i Stockholm: ”Det finns inte mer pengar, ingen struktur för nya former av särskilda undervisningsgrupper, inga personalreserver att ta ifrån.”
”Nej, vi ska tydligen ha lärarbrist till långt in på 2030-talet, och nya speciallärare måste ju tas ur leden av befintliga lärare”, säger hennes kollega, som själv är speciallärare.
Det som ändå oroar är att reformen tycks påbörjad i fel ände. Specialpedagogen igen: ”Först ut med de jobbigaste eleverna ur klassrummet, sen får vi se hur vi fixar det med pengar, smågrupper, lokaler och personal … jag menar, det här kan ju skapa flera förlorade generationer av elever som kommer i kläm.”
Kanske är klassrumsundervisning kontra utökade mindre grupper något vi borde göra ett tema om framöver? Eller hur tycker ni vi bör tackla de här frågorna? Hör av er med åsikter och tips!
LÄS ÄVEN
Utredningen om elevhälsan möter kompakt motstånd
”Elevhälsa är en skolinsats, inte vård!”
Elin Z: ”Obs-klasser bygger inte upp, de bryter ner”
