Många möten sker på distans, med Aurora Lindberg stationerad i Härnösand.
Till startsidan
Som generaldirektör är Aurora Lindberg stationerad i Härnösand, men det finns även ett flertal lokalkontor för att ge närhet till myndigheten.
Porträtt Som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten tar Aurora Lindberg direkt sikte på fem huvudmål. Allra viktigast är att elever i SPSM:s specialskolor når kunskapskraven.
SPSM är ingen ny plats för Aurora Lindberg. Sedan 2019 har hon varit verksamhetschef och lett myndighetens arbete kring kunskapsutveckling och forskningsspridning, och hon har även haft ett övergripande ansvar i flera regeringsuppdrag. Inte heller generaldirektörrollen är helt obekant. Redan i början av året tog hon över uppdraget som vikarie sedan Fredrik Malmberg lämnat posten för sitt nya jobb på Institutet för mänskliga rättigheter.
Jag är gymnasielärare i botten och ett långvarigt fackligt engagemang för välfärdsfrågor. Skolan har ett så viktigt kompensatoriskt uppdrag.
– Jag har inte tänkt en endaste gång under åren att jag skulle axla generaldirektörrollen. Men när Fredrik slutade och det behövdes en vikarie var vi två som var aktuella, och vi enades om att det var jag som skulle räcka upp armen. Det är inte alla som får chansen att vikariera på ett jobb som man sedan söker, det kändes lyxigt.
I grunden är Aurora Lindberg utbildad gymnasielärare, i samhälls- och religionskunskap. Men tiden vid katedern blev kort, bara cirka ett år. Under studierna hade hon nämligen även läst genusvetenskap, och när Umeå kommun, där hon bodde, sökte en jämställdhetsutvecklare lämnade hon skolan ock klev över till den offentliga förvaltningen. 2004 tog hon över enheten och den nu långa chefskarriären påbörjades.
Många möten sker på distans, med Aurora Lindberg stationerad i Härnösand.
Knappt tio år senare dök det upp en tidningsannons om ett ”superspännande uppdrag” som direktör för Kommunförbundet i Västernorrland.
– Jag sökte och fick jobbet vilket innebar att jag fick lämna Umeå, där jag hade bott i 20 år, och flytta till Härnösand. Jag saknade visserligen mina vänner och dynamiken i Umeå, men i Härnösand kom vi närmare mormor och morfar, och barnens kusiner. Dessutom har jag inte så svårt med förändringar.
Efter sex år var det dags för nästa jobbyte – och hon blev verksamhetschef på SPSM där det enligt Aurora finns så många ”väldigt bra, peppande, stöttande och ifrågasättande kollegor”.
Men vad var det då som lockade henne dit?
– Det kändes jättespännande och jag fick komma tillbaka till skolfrågorna. Jag är ju lärare i botten och var sedan tiden på Kommunförbundet väldigt engagerad i kommunala välfärdsfrågor. Skolan har en sådan viktig roll med sitt kompensatoriska uppdrag.
I rollen som verksamhetschef ingick också regeringens forskningsspridningsuppdrag. Att få ut relevant forskning och omsätta den till ett fungerande verktyg ute i klassrummen var också något som lockade.
– Jag ansvarade även för att företräda Sverige i nätverket för inkluderande utbildning och hamnade också i dess styrelse. I mitt uppdrag ingick även att bygga upp SPSM:s digitaliseringsenhet, hur vi kunde påskynda den digitala transformationen för att göra det ännu bättre för våra elever och de som arbetar i skolan.
Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att vara behovsdrivna. Vi samlar in data för att förstå och lära känna våra användare.
Med 20 år som chef bakom sig kan hon nu alltså även lägga till generaldirektör i sitt CV. I den nya rollen talar hon varmt om SPSMs viktiga uppdrag och om hur hon vill ta myndigheten till nästa nivå tillsammans med alla kompetenta medarbetare.
– Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att vara behovsdrivna. Vi samlar in data för att förstå och lära känna våra användare. Vi har ett utifrån-och-in-perspektiv, vad det är man behöver i skolorna. Jag vet att alla skriver under på vikten av likvärdighet och att alla ska klara målen. Därmed behöver vi kanske ännu mera fokusera på stöd som visar hur man når dit.
Aurora Lindberg beskriver sig själv som bra på att samarbeta och nätverka, och att hon alltid har tagit för sig i livet. Frågan är vad hon hade sagt som nybakad student om dagens roll?
– Jag tror inte att jag då hade trott att jag skulle vara generaldirektör när jag var 50 år, men jag hade nog inte blivit förvånad om jag fått veta, säger hon glatt.
Under samtalet återkommer hon flera gånger till skolans kompensatoriska uppdrag, att skolan ger möjligheter för eleverna oavsett var de bor, vilka deras föräldrar är eller eventuella funktionsnedsättningar.
– Skolan är en otroligt viktig samhällsfunktion, och vi vet att klara av skolan är den största friskhetsfaktorn. Därför är det så viktigt att vi kan få fler att klara målen, att vi kan ge eleverna den möjligheten och här kommer specialpedagogerna tydligt in, säger Aurora Lindberg.
Hennes engagemang och energi går inte att ta miste på, och det gäller även på det mer privata planet. För att koppla av använder hon kroppen så mycket som möjligt, bland annat genom att renovera och pyssla i trädgården. Men hon är även engagerad i den lokala Friskis & Svettisföreningen, och är tränare i äldsta dotterns fotbollslag.
– Jag gör saker på fritiden vilket är vilsamt för mig, det ger mig balans. På jobbet använder jag huvudet och på fritiden kroppen. Rörelse är viktigt. Vi är fem föräldrar som roddar med laget som nu har 35 spelare. Även här handlar det om ledarskap vilket är väldigt roligt. Nu går tjejerna i sjuan och åttan och ovanligt många av dem har fortsatt att spela vilket är fantastiskt, och det går eftersom vi hjälps åt. Vi bygger ett lag, och laget går före jaget.
Precis som på jobbet, med andra ord.
LÄS ÄVEN
Diana Storvik på nytt jobb – möt en missionär
Verktyg för att klara av orosanmälningar
Vestman: ”Eleverna som behöver skolan mest behöver den på sommaren också”
Krönika ”Problemet är inte diagnoserna i sig, problemet är när diagnosen får ta över som förklaring även när det handlar om lärmiljö, relationer, tempo, stress och höga krav”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Det är lättare att tala om vackra byggnader än om slitna arbetslag”, konstaterar specialläraren Denice Sverla om det senaste regeringsutspelet.
Specialpedagogik I skoldebatten har det ibland sett ut som om hjärnforskning står mot relationsbyggande i skolan. Enligt beteendevetaren Lena Skogholm har båda mycket med varandra att göra.
Mitt jobb Specialpedagogen Heléne Jörgensen fasar för en framtida skola där eleverna själva lastas för problem som är systematiska.
Krönika Anpassningar i klassrummet är nödvändiga. Specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski ger exempel från sitt eget.
Krönika ”Det hänger inte ihop.”
Debatt Gråzonseleverna är en realitet, skriver specialpedagogen Ljiljana Milic Pavlovic, och ger fyra punkterna som skulle kunna lösa problemet.
Fackböcker Styrkan i boken är den inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling.
Krönika ”De hållbara lösningarna finner vi bara om vi sträcker oss efter dem gemensamt, inte om vi sänker oss och varandra med fingerpekande”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika ”När vi börjar tala om elever som gråzoner förskjuter vi nästan automatiskt fokus från verksamhetens ansvar till individens brister”, skriver specialläraren Davor Delic.
Porträtt I våras fyllde Eva Augustsson 70, och efter nästan två decennier som vår krönikör skriver hon snart sin sista text i tidningen. Men jobbar, det gör hon fortfarande – numera med vuxna.
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
Krönika Källarvåningar, vårdcentraler, gamla förskolor, avskilda korridorer – anpassad skolverksamhet flyttas allt oftare till överblivna utrymmen. Specialläraren och krönikören Denice Sverla larmar om en regeringssatsning utan innehåll.
Krönika ”Regeringen och SD vill inte lyssna till evidensen utan ’testa något nytt’ – varför inte ’testa nytt’ som i att satsa pengarna på skolan?” skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Varför pratar vi så lite om elevsyn, trots att den dominerar hela skoldebatten? Specialläraren Niclas Fohlin varnar för att låta oron vinna över hoppet.
Lön Den nya lönestatistiken visar hur mycket specialpedagoger och speciallärare tjänade förra året – och skillnaderna regionalt och mellan kommunal och privat sektor.
Elevhälsa Vårdförbundet kommenterar regeringens utredning om en förbättrad elevhälsa.
Specialpedagogik ”I Finland ges särskilt stöd till en fjärdedel av eleverna, i Sverige har knappt 7 procent av eleverna ett åtgärdsprogram, som är villkoret för att få särskilt stöd”, skriver tolv lärare i ett debattsvar till de 110 forskarna och universitetslärarna.
Debatt ”Utredningen understryker att elevhälsan är en tvärprofessionell skolfråga.”
Mitt jobb Specialläraren och forskaren Jonny Wåger viger sitt yrkesliv åt anpassad skola och elever med IF.
Specialpedagogik Om specialpedagogernas nuvarande yrkesroll begränsas får Sverige ett stort samhällsproblem, varnar 110 forskare och universitetslärare på Aftonbladet Debatt.
Särskilt stöd Eleven med autism började sjuan med goda betyg i alla ämnen – men var underkänd i de flesta när hon gick ut nian. Nu har tingsrätten fällt hennes skola för diskriminering, när den inte upprättade ett korrekt åtgärdsprogram.
Specialpedagogik Nya numret av Specialpedagogik har kommit – årets sista, med bland annat ett stort tema om distansundervisning som särskilt stöd. Redaktör Häglund hälsar välkommen i en orolig tid.
Krönika Att leda anpassad skola är som att kliva rakt in i skolans mest komplexa och mest avgörande uppdrag. Det kräver mod, envishet och ibland en femårings orubbliga tro på att allt går att lösa.
Särskilt stöd Jonay Pineda Skallak är bråkstaken med myror i brallan som blev skådespelare och vann en Guldbagge. Skolan med specialpedagogiskt fokus räddade honom.
Elevhälsa Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?
Elevhälsa Piteå kommun tog hjälp av forskare vid Luleå tekniska universitet för att stärka skolhälsan med hjälp av en mer medveten rastverksamhet. Det gav resultat.
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”I stället för gedigen analys av skolans behov verkar regeringen basera sin politik på vad som trendar på X”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Regeringen backar in i framtiden och tar med sig specialpedagogik från 1950- och 60-talen”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Pedagogik Varför dyker plötsligt den extrema och osvenska skolformen No Excuses upp i debatten, från till synes koordinerade aktörer? Specialläraren Niclas Fohlin manar till besinning.
Debatt Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.
Krönika Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Förra hösten började Göteborg med distansundervisning för elever med allvarlig skolfrånvaro – och i våras gick 75 procent av dem tillbaka mot vanlig undervisning. Nu välkomnar Göteborg elever från hela landet.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.