
Många möten sker på distans, med Aurora Lindberg stationerad i Härnösand.
Som generaldirektör är Aurora Lindberg stationerad i Härnösand, men det finns även ett flertal lokalkontor för att ge närhet till myndigheten.
Porträtt Som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten tar Aurora Lindberg direkt sikte på fem huvudmål. Allra viktigast är att elever i SPSM:s specialskolor når kunskapskraven.
SPSM är ingen ny plats för Aurora Lindberg. Sedan 2019 har hon varit verksamhetschef och lett myndighetens arbete kring kunskapsutveckling och forskningsspridning, och hon har även haft ett övergripande ansvar i flera regeringsuppdrag. Inte heller generaldirektörrollen är helt obekant. Redan i början av året tog hon över uppdraget som vikarie sedan Fredrik Malmberg lämnat posten för sitt nya jobb på Institutet för mänskliga rättigheter.
Jag är gymnasielärare i botten och ett långvarigt fackligt engagemang för välfärdsfrågor. Skolan har ett så viktigt kompensatoriskt uppdrag.
– Jag har inte tänkt en endaste gång under åren att jag skulle axla generaldirektörrollen. Men när Fredrik slutade och det behövdes en vikarie var vi två som var aktuella, och vi enades om att det var jag som skulle räcka upp armen. Det är inte alla som får chansen att vikariera på ett jobb som man sedan söker, det kändes lyxigt.
I grunden är Aurora Lindberg utbildad gymnasielärare, i samhälls- och religionskunskap. Men tiden vid katedern blev kort, bara cirka ett år. Under studierna hade hon nämligen även läst genusvetenskap, och när Umeå kommun, där hon bodde, sökte en jämställdhetsutvecklare lämnade hon skolan ock klev över till den offentliga förvaltningen. 2004 tog hon över enheten och den nu långa chefskarriären påbörjades.
Många möten sker på distans, med Aurora Lindberg stationerad i Härnösand.
Knappt tio år senare dök det upp en tidningsannons om ett ”superspännande uppdrag” som direktör för Kommunförbundet i Västernorrland.
– Jag sökte och fick jobbet vilket innebar att jag fick lämna Umeå, där jag hade bott i 20 år, och flytta till Härnösand. Jag saknade visserligen mina vänner och dynamiken i Umeå, men i Härnösand kom vi närmare mormor och morfar, och barnens kusiner. Dessutom har jag inte så svårt med förändringar.
Efter sex år var det dags för nästa jobbyte – och hon blev verksamhetschef på SPSM där det enligt Aurora finns så många ”väldigt bra, peppande, stöttande och ifrågasättande kollegor”.
Men vad var det då som lockade henne dit?
– Det kändes jättespännande och jag fick komma tillbaka till skolfrågorna. Jag är ju lärare i botten och var sedan tiden på Kommunförbundet väldigt engagerad i kommunala välfärdsfrågor. Skolan har en sådan viktig roll med sitt kompensatoriska uppdrag.
I rollen som verksamhetschef ingick också regeringens forskningsspridningsuppdrag. Att få ut relevant forskning och omsätta den till ett fungerande verktyg ute i klassrummen var också något som lockade.
– Jag ansvarade även för att företräda Sverige i nätverket för inkluderande utbildning och hamnade också i dess styrelse. I mitt uppdrag ingick även att bygga upp SPSM:s digitaliseringsenhet, hur vi kunde påskynda den digitala transformationen för att göra det ännu bättre för våra elever och de som arbetar i skolan.
Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att vara behovsdrivna. Vi samlar in data för att förstå och lära känna våra användare.
Med 20 år som chef bakom sig kan hon nu alltså även lägga till generaldirektör i sitt CV. I den nya rollen talar hon varmt om SPSMs viktiga uppdrag och om hur hon vill ta myndigheten till nästa nivå tillsammans med alla kompetenta medarbetare.
– Sedan flera år tillbaka arbetar vi med att vara behovsdrivna. Vi samlar in data för att förstå och lära känna våra användare. Vi har ett utifrån-och-in-perspektiv, vad det är man behöver i skolorna. Jag vet att alla skriver under på vikten av likvärdighet och att alla ska klara målen. Därmed behöver vi kanske ännu mera fokusera på stöd som visar hur man når dit.
Aurora Lindberg beskriver sig själv som bra på att samarbeta och nätverka, och att hon alltid har tagit för sig i livet. Frågan är vad hon hade sagt som nybakad student om dagens roll?
– Jag tror inte att jag då hade trott att jag skulle vara generaldirektör när jag var 50 år, men jag hade nog inte blivit förvånad om jag fått veta, säger hon glatt.
Under samtalet återkommer hon flera gånger till skolans kompensatoriska uppdrag, att skolan ger möjligheter för eleverna oavsett var de bor, vilka deras föräldrar är eller eventuella funktionsnedsättningar.
– Skolan är en otroligt viktig samhällsfunktion, och vi vet att klara av skolan är den största friskhetsfaktorn. Därför är det så viktigt att vi kan få fler att klara målen, att vi kan ge eleverna den möjligheten och här kommer specialpedagogerna tydligt in, säger Aurora Lindberg.
Hennes engagemang och energi går inte att ta miste på, och det gäller även på det mer privata planet. För att koppla av använder hon kroppen så mycket som möjligt, bland annat genom att renovera och pyssla i trädgården. Men hon är även engagerad i den lokala Friskis & Svettisföreningen, och är tränare i äldsta dotterns fotbollslag.
– Jag gör saker på fritiden vilket är vilsamt för mig, det ger mig balans. På jobbet använder jag huvudet och på fritiden kroppen. Rörelse är viktigt. Vi är fem föräldrar som roddar med laget som nu har 35 spelare. Även här handlar det om ledarskap vilket är väldigt roligt. Nu går tjejerna i sjuan och åttan och ovanligt många av dem har fortsatt att spela vilket är fantastiskt, och det går eftersom vi hjälps åt. Vi bygger ett lag, och laget går före jaget.
Precis som på jobbet, med andra ord.
De viktigaste frågorna för SPSM, enligt Aurora Lindberg:
1. Elever i våra specialskolor når kunskapsmålen
SPSM:s specialskolor ger elever, flickor såväl som pojkar, förutsättningar att nå utbildningens mål. Miljön är trygg, stimulerande och tillgänglig.
2. Professionella i skolan har rätt stöd i specialpedagogiska frågor.
Beslutsfattare, huvudmän och personal inom utbildning får stöd i specialpedagogik för att göra utbildningen inkluderande. Behoven hos barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning är uppmärksammade och deras situation känd. I målet ingår även det stöd SPSM ger till vårdnadshavare.
3. Individer får specifikt stöd för att stärka språk, kommunikation och utbildning
Barn, elever och vuxna med funktionsnedsättnings rätt till språk och utbildning stärks genom:
• tillgång till läromedel
• särskilda statsbidrag
• specialpedagogiskt stöd
• fjärrundervisning i teckenspråk
• utbildning i teckenspråk för barn till föräldrar som är döva eller har en hörselnedsättning (CODA)
4. Vi har ett hållbart arbetsliv
Våra medarbetare har en hållbar arbetssituation. Vi utvecklar vår verksamhet för ett hållbart samhälle.
5. Vår verksamhet är effektiv och rättssäker
Vi har god intern styrning och kontroll.
LÄS ÄVEN
Diana Storvik på nytt jobb – möt en missionär
Verktyg för att klara av orosanmälningar
Vestman: ”Eleverna som behöver skolan mest behöver den på sommaren också”
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Mitt jobb Specialpedagogen Maria Lindgren leder elevhälsoteamet men sätter prestigelösheten och gruppkänslan främst.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.