
Tre fjärdedelar av arbetslaget: Nathalie Andersson, Åsa Löwenberg och Maria Gustafsson. Foto: Starens förskola
Så gjorde vi På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har specialpedagog ihop med arbetslag utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.
Arbetet med att skapa en kommunikativ tillgänglig miljö började 2018, då förskolan hade beslutat att arbeta i mer åldersindelade grupper och två avdelningar med yngre barn skapats. Tankar kring hur miljön skulle utformas för att vara språkstödjande tog fart.
Arbetslaget Duvan, med 16 barn i åldern ett till tre år, fick möjlighet att välkomna ett barn till förskolan som börjat kommunicera med hjälp av teckenstöd. Det skapade ett engagemang hos pedagogerna i att lära sig mer, och en strävan efter att ”alla barns rätt till kommunikation” skulle genomsyra allt arbete.
En effekt av arbetet är att pedagogerna fått upp ögonen för hur de själva är som kommunikationspartner.
Pedagogerna hade olika erfarenheter av att använda tecken som stöd i kommunikation. Alla hade inte möjlighet att gå teckenkurs men det sågs inte som något hinder.
Grundfrågan de ställde sig var: Hur lär man språk? Jo, i samspel med andra i en stödjande miljö. För att stödja utvecklingen av teckenstöd började man arbetet med att förstärka med teckenbilder i miljön. Arbetet fortsatte och bilder av tecken blev också synliga i böcker och spel och vid olika material. Pedagogerna och barnens gemensamma förståelse och möjlighet till att använda tecken som förstärkning och komplement ökade.
Efterhand upplevde pedagogerna att bilder av tecken ofta blev lite abstrakta för barnen. En bild av ett tecken kommunicerar inte så mycket trots att det var ett gott stöd i att utveckla den gemensamma förståelsen.
Foto: Starens förskola
Pedagogerna gick då vidare till att tänka mer kring visuellt stöd. Hur skulle det kunna utveckla kommunikationen? I vilka sammanhang och i vilket syfte? Detta arbete och dessa frågeställningar är ständigt pågående. Bilder och tecken finns med i alla olika sammanhang men utvärderas löpande utifrån mottot ”alla barns rätt till kommunikation”.
Kommunikation som ett samspel förutsätter miljöer där man kan mötas kring något. Bilder har skapat stora möjligheter för gemensamt fokus. Till exempel skapade pedagogerna ”sovrumsboken”, som utvecklats till ett fantastiskt redskap med bilder på olika ting som associeras med att ”gå och sova”.
Intill varje bild finns också respektive stödtecken. Barnen samlas kring boken och när de når fram till sidan där deras olika nappar, gosedjur och snuttefiltar är fotograferade, allt med stödtecken som förstärkning, finns det ingen hejd på glädjen i att kommunicera kring boken! Barnen växelvis tecknar och pekar och visar på vems saker som är fotograferade, och var någonstans i rummet som deras nappar, gosedjur och filtar finns just nu.
Vidare är miljön utformad som olika mötesplatser där bilder visar vad som kan tänkas finnas vid varje plats. Det finns inga begränsningar i vilket material det handlar om, var det finns eller hur det förvaras, det kan växla mellan olika mötesplatser. Bilderna som finns uppsatta skapar möjlighet till dialog, barnen pekar, tecknar och lägger lika genom att para ihop föremål med bild.
Just glädjen kring kommunikation är en av de största pedagogiska vinsterna. En annan är hur pedagogerna upplever att de fått upp ögonen för hur de själva är som kommunikationspartner. ”Det går inte att prata för snabbt när man tecknar”, är en viktig erfarenhet. Tecken och bilder som stöd för vår gemensamma kommunikation kräver möten.
Tre fjärdedelar av arbetslaget: Nathalie Andersson, Åsa Löwenberg och Maria Gustafsson. Foto: Starens förskola
Slutligen måste det poängteras att metoder får kraft via pedagogerna som använder dem. Bilder och tecken ökar möjligheterna för kommunikation men måste följas av ett förhållningsätt som hela tiden spanar efter den egna barngruppens behov. Detta handlar dock inte så mycket om att minska på det visuella stödet när man ser att behov förändras, utan mer om att tillföra det i fler miljöer och på flera olika sätt, samt utvärdera hur det upplevs och används utifrån barnens perspektiv.
Det finns ett viktigt maktperspektiv att ta hänsyn till också: att bilder inte bara får vara med när pedagoger vill uttrycka eller förmedla något. Alla barns rätt till kommunikation handlar i allra högsta grad om att möjliggöra för barnen att uttrycka sig och förmedla behov, tankar och åsikter.
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Anpassad grundskola ”Alla skulle reagera om våra politiker minskade undervisningstiden i grundskolan, men när det gäller den anpassade skolans läroplan är det tyst”, skriver specialläraren Denice Sverla.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Lärarbrist 2038 kommer skolväsendet att sakna 10 600 behöriga lärare, enligt en ny prognos – och speciallärare kommer att vara ett av de största underskotten.
Krönika ”Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”I pedagogiska forum kastar skolfolk i olika trådar absurda anklagelser mot varandra och skyller skolans problem på fotfolket och eleverna i stället för på politikerna och resursbristen”, skriver läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger hur de tycker skolan hanterar sitt demokratifrämjande uppdrag – och om demokratins utsatthet i dag.
Krönika Avslöjandena om regeringens satsning på akutskolor kommer inte som någon överraskning, anser specialläraren Niclas Fohlin, utan är en typisk konsekvens av populistisk skolpolitik.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Inkludering Temat för årets sista nummer av Specialpedagogik är inkludering ur ett globalt perspektiv – något som saknas i den svenska skoldebatten.
Inkludering Uppgiften är tung. En kvarts miljard barn går över huvud taget inte i skolan i dag. Men över hela världen organiserar skolfolk en handlingsplan, och årets stora Pariskonferens byggde självförtroende.
Inkludering Specialpedagoger över hela världen – vad förenar, vad skiljer? Det gemensamma är fokus på elever, utmaningar, förhoppningar och möjligheter oavsett hemvist. Det som skiljer är förutsättningar i fråga om lagar, kultur och traditioner.
Inkludering När den EU-finansierade projektgruppen för inkludering träffas blir de nationella skillnaderna tydliga – liksom de utmaningarna. Men via samtal och fallbeskrivningar stärks den gemensamma grunden.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Inkludering Internationellt är trenden tydlig: skolor strävar mot ökad inkludering, fokus ligger på specialpedagogiska insatser i klassrummen. Varför går Sverige i motsatt riktning?
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker