Spelen ”Artemis” och ”Okej eller nej”.
Till startsidan
Rose-Marie Berglund, pedagogisk sakkunnig och metodutvecklare.
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
LÄS MER ”Regeringen sviker den anpassade skolan”
Barnrättsorganisationen Treskablinolls nya skolmaterial Grundskolebrevet, som ska hjälpa elever och lärare att förebygga sexuella övergrepp mot barn, har utvecklats med stöd av Allmänna Arvsfonden och tagits fram i samarbete med tjugotalet referensskolor över hela landet.
Inför en publik bestående av lärare, rektorer och elevhälsopersonal presenterades både det digitala spelet ”Artemis”, det analoga spelet ”Okej eller nej” samt ett brett lektionsmaterial anpassat för både grundskola och anpassad grundskola.
Spelen ”Artemis” och ”Okej eller nej”.
– Vi vet att många vuxna i skolan saknar verktyg för att prata med barn om integritet och samtycke. Det här materialet är utvecklat för att vara lätt att använda och nära skolans verklighet.sa Amanda Hedman Rojas, tf verksamhetschef på Treskablinoll.
Tre perspektiv – tre målgrupper
Materialet utgår från tre centrala elevperspektiv: den som har blivit utsatt, den som står bredvid och vet om, och den som behöver förändra sitt beteende. Syftet är att ge skolan verktyg för att arbeta förebyggande, se elevernas olika behov och skapa ett gemensamt språk för att tala om integritet och gränser.
Vi ville skapa något som är enkelt att använda här och nu. Om det händer något i korridoren eller matsalen så kan man direkt använda spelet för att prata om det.
En grundläggande idé bakom Grundskolebrevet är att arbetet inte ska fastna i enstaka temadagar. Därför är lektionsmaterialet utformat för att integreras i den ordinarie undervisningen i alla ämnen, från lågstadiet till högstadiet. Materialet finns i tre versioner: för grundskola, för anpassad grundskola inom ämnen och för anpassad grundskola inom ämnesområden.
– Många skolor har efterfrågat ett material som är konkret, lättillgängligt och möjligt att använda direkt i klassrummet. Det här är tänkt att fungera både i svenska, idrott, samhällskunskap och andra ämnen, sa Rose-Marie Berglund, pedagogisk sakkunnig och metodutvecklare.
Spela för att förstå
Ett av de mest uppmärksammade inslagen i presentationen var det digitala spelet ”Artemis”, som tagits fram i samarbete med designbyrån Dimh och testats tillsammans med elever i Vittraskolan. Spelet är utformat som ett förstapersonsäventyr där eleverna utforskar en fiktiv värld, samlar kunskap och möter olika scenarier kopplade till kroppslig integritet, gränssättning och samtycke.
Spelet är uppdelat i två delar. Först utforskar eleven ”Artemis” värld och samlar så kallade infokort med fakta, känslor och lagrum. Därefter fortsätter undervisningen i klassrummet där läraren leder samtal utifrån scenarier och frågeställningar. Syftet är att gå från teori till handling genom reflektion, diskussion och praktisk förståelse.
– Det var tydligt i vårt arbete med eleverna att de inte ville ha ett gulligt spel, Amanda Hedman Rojas. Det skulle vara mystiskt och lite spännande, men inte skrämmande. Barnen har både ritat miljöer, formulerat scenarier och testat innehållet.
Ett spel för korridoren och klassrummet
Utöver det digitala spelet presenterades även det analoga spelet ”Okej eller nej”, som från början utvecklades för elever i anpassad grundskola men snabbt visade sig användbart i bredare elevgrupper. Spelet består av kort med vardagliga situationer som eleverna placerar i rutan för ”okej” eller ”inte okej”.
Om det hade varit lätt att prata med en vuxen hade ju alla redan gjort det. Det sa en elev i årskurs åtta till oss. Det är något vi burit med oss i hela utvecklingsarbetet.
– Vi ville skapa något som är enkelt att använda här och nu, enligt Rose-Marie Berglund. Om det händer något i korridoren eller matsalen så kan man direkt använda spelet för att prata om det.
Från magkänsla till handling
En central del i Grundskolebrevet är att också ge skolpersonal stöd i att våga fråga och agera när något inte står rätt till. Därför har Treskablinoll tagit fram ett särskilt samtalsstöd och ett material för att stärka rutinerna kring orosanmälningar. Detta innehåller konkreta formuleringar, miljötips och vägledning för hur man kan prata med barn som man misstänker far illa. Materialet finns även med bildstöd för att kunna användas med elever i anpassad grundskola eller elever som av andra skäl behöver ett mer tillgängligt språk.
Amanda Hedman Rojas, Treskablinoll.
– Om det hade varit lätt att prata med en vuxen hade ju alla redan gjort det. Det sa en elev i årskurs åtta till oss. Det är något vi burit med oss i hela utvecklingsarbetet, sa Amanda Hedman Rojas.
Materialet har granskats av Barnahus Göteborg som också planerar att implementera det i sin egen verksamhet. På Grundskolebrevets plattform finns dessutom checklistor, begreppslistor, affischer och en kunskapsbank med vidare stöd för skolor som vill arbeta långsiktigt med frågorna.
Tre pelare i arbetet
Bakom hela materialet finns en gemensam filosofi: att skolan ska kunna undervisa, bemöta och agera. Det innebär att undervisningen om integritet och samtycke ska vara en del av varje elevs skolgång, att vuxna i skolan ska våga ställa frågor när något känns fel och att det alltid ska finnas verktyg för att slå larm och agera vid oro.
LÄS ÄVEN
Debatt: ”Skolan ska ge stöd, inte straff”
Boktips: Gör skolan meningsfull för elever i anpassad skola
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.