Spelen ”Artemis” och ”Okej eller nej”.
Till startsidan
Rose-Marie Berglund, pedagogisk sakkunnig och metodutvecklare.
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
LÄS MER ”Regeringen sviker den anpassade skolan”
Barnrättsorganisationen Treskablinolls nya skolmaterial Grundskolebrevet, som ska hjälpa elever och lärare att förebygga sexuella övergrepp mot barn, har utvecklats med stöd av Allmänna Arvsfonden och tagits fram i samarbete med tjugotalet referensskolor över hela landet.
Inför en publik bestående av lärare, rektorer och elevhälsopersonal presenterades både det digitala spelet ”Artemis”, det analoga spelet ”Okej eller nej” samt ett brett lektionsmaterial anpassat för både grundskola och anpassad grundskola.
Spelen ”Artemis” och ”Okej eller nej”.
– Vi vet att många vuxna i skolan saknar verktyg för att prata med barn om integritet och samtycke. Det här materialet är utvecklat för att vara lätt att använda och nära skolans verklighet.sa Amanda Hedman Rojas, tf verksamhetschef på Treskablinoll.
Tre perspektiv – tre målgrupper
Materialet utgår från tre centrala elevperspektiv: den som har blivit utsatt, den som står bredvid och vet om, och den som behöver förändra sitt beteende. Syftet är att ge skolan verktyg för att arbeta förebyggande, se elevernas olika behov och skapa ett gemensamt språk för att tala om integritet och gränser.
Vi ville skapa något som är enkelt att använda här och nu. Om det händer något i korridoren eller matsalen så kan man direkt använda spelet för att prata om det.
En grundläggande idé bakom Grundskolebrevet är att arbetet inte ska fastna i enstaka temadagar. Därför är lektionsmaterialet utformat för att integreras i den ordinarie undervisningen i alla ämnen, från lågstadiet till högstadiet. Materialet finns i tre versioner: för grundskola, för anpassad grundskola inom ämnen och för anpassad grundskola inom ämnesområden.
– Många skolor har efterfrågat ett material som är konkret, lättillgängligt och möjligt att använda direkt i klassrummet. Det här är tänkt att fungera både i svenska, idrott, samhällskunskap och andra ämnen, sa Rose-Marie Berglund, pedagogisk sakkunnig och metodutvecklare.
Spela för att förstå
Ett av de mest uppmärksammade inslagen i presentationen var det digitala spelet ”Artemis”, som tagits fram i samarbete med designbyrån Dimh och testats tillsammans med elever i Vittraskolan. Spelet är utformat som ett förstapersonsäventyr där eleverna utforskar en fiktiv värld, samlar kunskap och möter olika scenarier kopplade till kroppslig integritet, gränssättning och samtycke.
Spelet är uppdelat i två delar. Först utforskar eleven ”Artemis” värld och samlar så kallade infokort med fakta, känslor och lagrum. Därefter fortsätter undervisningen i klassrummet där läraren leder samtal utifrån scenarier och frågeställningar. Syftet är att gå från teori till handling genom reflektion, diskussion och praktisk förståelse.
– Det var tydligt i vårt arbete med eleverna att de inte ville ha ett gulligt spel, Amanda Hedman Rojas. Det skulle vara mystiskt och lite spännande, men inte skrämmande. Barnen har både ritat miljöer, formulerat scenarier och testat innehållet.
Ett spel för korridoren och klassrummet
Utöver det digitala spelet presenterades även det analoga spelet ”Okej eller nej”, som från början utvecklades för elever i anpassad grundskola men snabbt visade sig användbart i bredare elevgrupper. Spelet består av kort med vardagliga situationer som eleverna placerar i rutan för ”okej” eller ”inte okej”.
Om det hade varit lätt att prata med en vuxen hade ju alla redan gjort det. Det sa en elev i årskurs åtta till oss. Det är något vi burit med oss i hela utvecklingsarbetet.
– Vi ville skapa något som är enkelt att använda här och nu, enligt Rose-Marie Berglund. Om det händer något i korridoren eller matsalen så kan man direkt använda spelet för att prata om det.
Från magkänsla till handling
En central del i Grundskolebrevet är att också ge skolpersonal stöd i att våga fråga och agera när något inte står rätt till. Därför har Treskablinoll tagit fram ett särskilt samtalsstöd och ett material för att stärka rutinerna kring orosanmälningar. Detta innehåller konkreta formuleringar, miljötips och vägledning för hur man kan prata med barn som man misstänker far illa. Materialet finns även med bildstöd för att kunna användas med elever i anpassad grundskola eller elever som av andra skäl behöver ett mer tillgängligt språk.
Amanda Hedman Rojas, Treskablinoll.
– Om det hade varit lätt att prata med en vuxen hade ju alla redan gjort det. Det sa en elev i årskurs åtta till oss. Det är något vi burit med oss i hela utvecklingsarbetet, sa Amanda Hedman Rojas.
Materialet har granskats av Barnahus Göteborg som också planerar att implementera det i sin egen verksamhet. På Grundskolebrevets plattform finns dessutom checklistor, begreppslistor, affischer och en kunskapsbank med vidare stöd för skolor som vill arbeta långsiktigt med frågorna.
Tre pelare i arbetet
Bakom hela materialet finns en gemensam filosofi: att skolan ska kunna undervisa, bemöta och agera. Det innebär att undervisningen om integritet och samtycke ska vara en del av varje elevs skolgång, att vuxna i skolan ska våga ställa frågor när något känns fel och att det alltid ska finnas verktyg för att slå larm och agera vid oro.
LÄS ÄVEN
Debatt: ”Skolan ska ge stöd, inte straff”
Boktips: Gör skolan meningsfull för elever i anpassad skola
Krönika ”Problemet är inte diagnoserna i sig, problemet är när diagnosen får ta över som förklaring även när det handlar om lärmiljö, relationer, tempo, stress och höga krav”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Det är lättare att tala om vackra byggnader än om slitna arbetslag”, konstaterar specialläraren Denice Sverla om det senaste regeringsutspelet.
Specialpedagogik I skoldebatten har det ibland sett ut som om hjärnforskning står mot relationsbyggande i skolan. Enligt beteendevetaren Lena Skogholm har båda mycket med varandra att göra.
Mitt jobb Specialpedagogen Heléne Jörgensen fasar för en framtida skola där eleverna själva lastas för problem som är systematiska.
Krönika Anpassningar i klassrummet är nödvändiga. Specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski ger exempel från sitt eget.
Krönika ”Det hänger inte ihop.”
Debatt Gråzonseleverna är en realitet, skriver specialpedagogen Ljiljana Milic Pavlovic, och ger fyra punkterna som skulle kunna lösa problemet.
Fackböcker Styrkan i boken är den inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling.
Krönika ”De hållbara lösningarna finner vi bara om vi sträcker oss efter dem gemensamt, inte om vi sänker oss och varandra med fingerpekande”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika ”När vi börjar tala om elever som gråzoner förskjuter vi nästan automatiskt fokus från verksamhetens ansvar till individens brister”, skriver specialläraren Davor Delic.
Porträtt I våras fyllde Eva Augustsson 70, och efter nästan två decennier som vår krönikör skriver hon snart sin sista text i tidningen. Men jobbar, det gör hon fortfarande – numera med vuxna.
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
Krönika Källarvåningar, vårdcentraler, gamla förskolor, avskilda korridorer – anpassad skolverksamhet flyttas allt oftare till överblivna utrymmen. Specialläraren och krönikören Denice Sverla larmar om en regeringssatsning utan innehåll.
Krönika ”Regeringen och SD vill inte lyssna till evidensen utan ’testa något nytt’ – varför inte ’testa nytt’ som i att satsa pengarna på skolan?” skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Varför pratar vi så lite om elevsyn, trots att den dominerar hela skoldebatten? Specialläraren Niclas Fohlin varnar för att låta oron vinna över hoppet.
Lön Den nya lönestatistiken visar hur mycket specialpedagoger och speciallärare tjänade förra året – och skillnaderna regionalt och mellan kommunal och privat sektor.
Elevhälsa Vårdförbundet kommenterar regeringens utredning om en förbättrad elevhälsa.
Specialpedagogik ”I Finland ges särskilt stöd till en fjärdedel av eleverna, i Sverige har knappt 7 procent av eleverna ett åtgärdsprogram, som är villkoret för att få särskilt stöd”, skriver tolv lärare i ett debattsvar till de 110 forskarna och universitetslärarna.
Debatt ”Utredningen understryker att elevhälsan är en tvärprofessionell skolfråga.”
Mitt jobb Specialläraren och forskaren Jonny Wåger viger sitt yrkesliv åt anpassad skola och elever med IF.
Specialpedagogik Om specialpedagogernas nuvarande yrkesroll begränsas får Sverige ett stort samhällsproblem, varnar 110 forskare och universitetslärare på Aftonbladet Debatt.
Särskilt stöd Eleven med autism började sjuan med goda betyg i alla ämnen – men var underkänd i de flesta när hon gick ut nian. Nu har tingsrätten fällt hennes skola för diskriminering, när den inte upprättade ett korrekt åtgärdsprogram.
Specialpedagogik Nya numret av Specialpedagogik har kommit – årets sista, med bland annat ett stort tema om distansundervisning som särskilt stöd. Redaktör Häglund hälsar välkommen i en orolig tid.
Krönika Att leda anpassad skola är som att kliva rakt in i skolans mest komplexa och mest avgörande uppdrag. Det kräver mod, envishet och ibland en femårings orubbliga tro på att allt går att lösa.
Särskilt stöd Jonay Pineda Skallak är bråkstaken med myror i brallan som blev skådespelare och vann en Guldbagge. Skolan med specialpedagogiskt fokus räddade honom.
Elevhälsa Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?
Elevhälsa Piteå kommun tog hjälp av forskare vid Luleå tekniska universitet för att stärka skolhälsan med hjälp av en mer medveten rastverksamhet. Det gav resultat.
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”I stället för gedigen analys av skolans behov verkar regeringen basera sin politik på vad som trendar på X”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Regeringen backar in i framtiden och tar med sig specialpedagogik från 1950- och 60-talen”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Pedagogik Varför dyker plötsligt den extrema och osvenska skolformen No Excuses upp i debatten, från till synes koordinerade aktörer? Specialläraren Niclas Fohlin manar till besinning.
Debatt Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.
Krönika Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Förra hösten började Göteborg med distansundervisning för elever med allvarlig skolfrånvaro – och i våras gick 75 procent av dem tillbaka mot vanlig undervisning. Nu välkomnar Göteborg elever från hela landet.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.