Plötsligt blev omöjliga anpassningar möjliga

LÄS MER Lovande resultat för distansundervisning som särskilt stöd

Coronapandemin innebar stora påfrestningar för barn med autism, adhd eller intellektuella funktionsnedsättningar och deras familjer. Men den gav också oväntade ljusningar. Flera föräldrar upplevde att skolan plötsligt gjorde anpassningar som tidigare ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från Linköpings universitet, publicerad i ”Scandinavian Journal of Disability Research”.

– Det är väl de positiva upplevelserna som jag tycker är mest intressanta, säger docent Lina Lago vid Tema Barn på Linköpings universitet. Fast man kan ju tycka att det är lite sorgligt att det krävs en pandemi för att skolan ska acceptera de här barnens behov och se att det faktiskt går att möta dem.

Situationen tydliggjorde de särskilda svårigheter som barn med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar möter även i en vardag utan pandemi.

Större press men också större förståelse

Forskarna har intervjuat 23 föräldrar till barn i åldrarna 6–14 år om familjens situation under pandemin. För många innebar perioden en kraftig ökad press i en redan ansträngd vardag. Rutiner som är avgörande för många barn gick inte att upprätthålla. Föräldrar fick ta mer ansvar när skolpersonal var sjuk, när barn behövde stanna hemma eller tillhörde riskgrupp.

Samtidigt blev föräldrar utestängda från skolorna på grund av besöksförbud, vilket försvårade deras möjligheter att stötta barnen.

Trots utmaningarna vittnar flera föräldrar om positiva förändringar. Skolpersonalen visade större förståelse för barnens behov när hela samhället tvingades anpassa sig. Möjligheten till distansundervisning blev viktig för elever som saknade energi att delta i klassrummet eller behövde avskildhet.

Distansarbetet krävde också tydligare planering från lärarna, vilket skapade struktur och minskade stressen för både barn och föräldrar.

Färre konflikter, fler individuella lösningar

Pandemin gjorde det lättare för barn att stanna hemma vid behov, eftersom frånvaro godtogs mer generöst. Vissa föräldrar berättar att barnen ibland utnyttjade situationen genom att säga att de var sjuka, men på flera områden minskade konflikterna.

Ett exempel är kravet på ombyte och dusch vid idrottslektioner, något som tidigare orsakat stor oro och krävt omfattande stöd från föräldrarna. Under pandemin togs tvånget bort, till stor lättnad för många familjer.

Viktiga lärdomar för skolans framtid

Forskarna framhåller att många av pandemins utmaningar drabbade alla barn, men att situationen tydliggjorde de särskilda svårigheter som barn med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar möter även i en vardag utan pandemi.

Pandemin visar också att det som tidigare bedömts som svårt eller omöjligt plötsligt blev möjligt. Forskarna menar att det borde inspirera skolorna till större flexibilitet framöver. Vissa föräldrar rapporterar att förändringarna delvis blivit bestående, exempelvis när det gäller kravet på ombyte i samband med idrott.

LÄS ÄVEN

Distansundervisning nu även i Stockholm

Spec specialiserad på närvaro – här är metoderna

Fohlin om särskilt stöd-utredningen: ”Saknar praktisk trovärdighet”