
Noha går för seger i bokstavsspelet Kahoot, som ingår i Södermalmsskolans lektionsmaterial. Foto: Johan Strindberg
Så gör vi På grundsärskolan Södermalmsskolan har pedagogerna varit med och utvecklat lektionsmaterialet ”IT-klubben” – och lyfte både eleverna och digitaliseringen till en ny nivå.
Det gäller att koncentrera sig och inte säga svaret högt när det är dags att spela Kahoot. Niko lyckas nästan hela tiden. Foto: Johan Strindberg
Spänning i högstadieklassen. Vem ska ta hem segern i dagens Kahoot? Spelet går ut på att trycka rätt begynnelsebokstav på lärplattan när det dyker upp en bild på stora tavlan. Det knepigaste är nog att inte råka säga vad det är så att de andra hör, då förlorar man tid och en kompis kan hinna trycka först.
– Haj, tjoar Noah en bit in i spelet och besegras av kompisen Niko som i stället direkt trycker på H.
Strax därefter är det ombytta roller. Niko ropar och Noah kniper poängen. Båda har segervittring, men mot slutet knappar Hjalmar in. När en varg dyker upp är Niko snabbast.
– V som i vinnare, skojar Ib Frandsen, som coachar Niko.
– Som jag, svarar Niko och slår sig skrattande för bröstet.
Spelet ingår i det paket av övningar som kallas IT-klubben, ett läromedel som pedagogerna på grundsärskolan varit med om att ta fram. Alla grundsärskoleklasser, F–9, använder sig av materialet, och alla övningar är kopplade till läroplanen.
– Förutom att materialet är väldigt användarvänligt för det vårt arbetslag samman, säger Lotta Rangne, som är speciallärare i årskurs 4–6.
I stället för att var och en letar efter lämpligt undervisningsmaterial har de IT-klubben som gemensam bas.
Noha går för seger i bokstavsspelet Kahoot, som ingår i Södermalmsskolans lektionsmaterial. Foto: Johan Strindberg
– Det gör att det finns en förankring i det vi gör och vi kan dessutom lättare motivera våra undervisningsval för vårdnadshavarna, tillägger Lotta Rangne.
Christina Hjelm, specialpedagog i högstadieklassen, förklarar att IT-klubben ursprungligen var ämnad för förskolan och att hon och hennes kollegor sedan fick tycka till för att på bästa sätt anpassa materialet till eleverna i grundsärskolan.
– Materialet ändrades sedan efter våra behov och önskemål, bland annat är det mycket mer bildstöd nu, och olika nivåsymboler på övningarna, säger hon.
När de i början prövade sig fram med materialet var hon skeptisk till just bokstavsspelet Kahoot, hon tänkte att det nog skulle vara för svårt för grundsärskoleeleverna.
– Men vi testade och det fungerar ju jättebra.
Eftermiddagens lektion i högstadieklassen innehåller flera övningar från IT-klubben. Bland annat filmskapande där eleverna med hjälp av IT-magi trollar bort sina pedagoger. Hjalmar spelar även in en film där den stora gula klockan går från 8.30–14.30 i rekordfart, och Niko gör en egen svampbok med hjälp av Bookcreator, om såväl kantareller som flugsvamp.
Att känna igen känslouttryck kan vara knepigt, men appen Fejs race gör det enklare. Hjalmar är bra på att härma grimaser och skrapar ihop 6 800 poäng. Foto: Johan Strindberg
Gänget hinner dessutom med att spela Fejs race. Med hjälp av appen ska eleverna göra samma min som figuren som dyker upp på bild. Grimaserna fotograferas och poängsätts, och Noah vinner överlägset med över 40 000 poäng. För dagen besökande journalister övertalas också att testa, men resultatet är inget att skryta om.
– Det gör ingenting, det var första gången, säger grimaskungarna i klassen tröstande.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.