Noha går för seger i bokstavsspelet Kahoot, som ingår i Södermalmsskolans lektionsmaterial. Foto: Johan Strindberg
Till startsidan
Så gör vi På grundsärskolan Södermalmsskolan har pedagogerna varit med och utvecklat lektionsmaterialet ”IT-klubben” – och lyfte både eleverna och digitaliseringen till en ny nivå.
Det gäller att koncentrera sig och inte säga svaret högt när det är dags att spela Kahoot. Niko lyckas nästan hela tiden. Foto: Johan Strindberg
Spänning i högstadieklassen. Vem ska ta hem segern i dagens Kahoot? Spelet går ut på att trycka rätt begynnelsebokstav på lärplattan när det dyker upp en bild på stora tavlan. Det knepigaste är nog att inte råka säga vad det är så att de andra hör, då förlorar man tid och en kompis kan hinna trycka först.
– Haj, tjoar Noah en bit in i spelet och besegras av kompisen Niko som i stället direkt trycker på H.
Strax därefter är det ombytta roller. Niko ropar och Noah kniper poängen. Båda har segervittring, men mot slutet knappar Hjalmar in. När en varg dyker upp är Niko snabbast.
– V som i vinnare, skojar Ib Frandsen, som coachar Niko.
– Som jag, svarar Niko och slår sig skrattande för bröstet.
Spelet ingår i det paket av övningar som kallas IT-klubben, ett läromedel som pedagogerna på grundsärskolan varit med om att ta fram. Alla grundsärskoleklasser, F–9, använder sig av materialet, och alla övningar är kopplade till läroplanen.
– Förutom att materialet är väldigt användarvänligt för det vårt arbetslag samman, säger Lotta Rangne, som är speciallärare i årskurs 4–6.
I stället för att var och en letar efter lämpligt undervisningsmaterial har de IT-klubben som gemensam bas.
Noha går för seger i bokstavsspelet Kahoot, som ingår i Södermalmsskolans lektionsmaterial. Foto: Johan Strindberg
– Det gör att det finns en förankring i det vi gör och vi kan dessutom lättare motivera våra undervisningsval för vårdnadshavarna, tillägger Lotta Rangne.
Christina Hjelm, specialpedagog i högstadieklassen, förklarar att IT-klubben ursprungligen var ämnad för förskolan och att hon och hennes kollegor sedan fick tycka till för att på bästa sätt anpassa materialet till eleverna i grundsärskolan.
– Materialet ändrades sedan efter våra behov och önskemål, bland annat är det mycket mer bildstöd nu, och olika nivåsymboler på övningarna, säger hon.
När de i början prövade sig fram med materialet var hon skeptisk till just bokstavsspelet Kahoot, hon tänkte att det nog skulle vara för svårt för grundsärskoleeleverna.
– Men vi testade och det fungerar ju jättebra.
Eftermiddagens lektion i högstadieklassen innehåller flera övningar från IT-klubben. Bland annat filmskapande där eleverna med hjälp av IT-magi trollar bort sina pedagoger. Hjalmar spelar även in en film där den stora gula klockan går från 8.30–14.30 i rekordfart, och Niko gör en egen svampbok med hjälp av Bookcreator, om såväl kantareller som flugsvamp.
Att känna igen känslouttryck kan vara knepigt, men appen Fejs race gör det enklare. Hjalmar är bra på att härma grimaser och skrapar ihop 6 800 poäng. Foto: Johan Strindberg
Gänget hinner dessutom med att spela Fejs race. Med hjälp av appen ska eleverna göra samma min som figuren som dyker upp på bild. Grimaserna fotograferas och poängsätts, och Noah vinner överlägset med över 40 000 poäng. För dagen besökande journalister övertalas också att testa, men resultatet är inget att skryta om.
– Det gör ingenting, det var första gången, säger grimaskungarna i klassen tröstande.
Krönika Verksamheten i samhället som kräver blind lydnad är inte skolan, inte försvaret, inte ens våra fängelser – utan de kriminella gängen. Just därför måste skolan gå åt motsatt håll, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Panelen Medför kraven i jobbet en för hög arbetsbelastning? Tre specialpedagoger berättar om hur uppdraget ser ut för dem.
Special På Helenelundsskolan är kontakten med vårdnadshavare central för både lärandet och elevernas utveckling – och speciallärarna är pådrivande.
Special Föräldrar beskrivs ofta som ett växande problem för skolan – antingen ställer de orimliga krav eller också undviker de kontakt … Men hittar vi rätt i kommunikationen är det ofta just föräldrarna som sitter inne med lösningar på problemen.
Krönika ”När vi tappar den gemensamma tron på att vi kan påverka våra elever i en positiv riktning slutar vi att försöka”.
Mitt jobb Specialpedagogen Heléne Jörgensen fasar för en framtida skola där eleverna själva lastas för problem som är systematiska.
Krönika Regeringens önskemål om utestängning av elever från klassrummen är dupt problematiska eftersom det ofta är barn med funktionsnedsättning eller i social utsatthet det handlar om, skriver gymnasieläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Anpassningar i klassrummet är nödvändiga. Specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski ger exempel från sitt eget.
Krönika Specialpedagogiks redaktör inleder det nya numret av tidningen med tankar om den kommande elevhälsoreformen.
Krönika ”Det hänger inte ihop.”
Debatt Gråzonseleverna är en realitet, skriver specialpedagogen Ljiljana Milic Pavlovic, och ger fyra punkterna som skulle kunna lösa problemet.
Fackböcker Styrkan i boken är den inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling.
Krönika ”De hållbara lösningarna finner vi bara om vi sträcker oss efter dem gemensamt, inte om vi sänker oss och varandra med fingerpekande”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika ”När vi börjar tala om elever som gråzoner förskjuter vi nästan automatiskt fokus från verksamhetens ansvar till individens brister”, skriver specialläraren Davor Delic.
Porträtt I våras fyllde Eva Augustsson 70, och efter nästan två decennier som vår krönikör skriver hon snart sin sista text i tidningen. Men jobbar, det gör hon fortfarande – numera med vuxna.
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
Krönika Källarvåningar, vårdcentraler, gamla förskolor, avskilda korridorer – anpassad skolverksamhet flyttas allt oftare till överblivna utrymmen. Specialläraren och krönikören Denice Sverla larmar om en regeringssatsning utan innehåll.
Krönika ”Regeringen och SD vill inte lyssna till evidensen utan ’testa något nytt’ – varför inte ’testa nytt’ som i att satsa pengarna på skolan?” skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Varför pratar vi så lite om elevsyn, trots att den dominerar hela skoldebatten? Specialläraren Niclas Fohlin varnar för att låta oron vinna över hoppet.
Lön Den nya lönestatistiken visar hur mycket specialpedagoger och speciallärare tjänade förra året – och skillnaderna regionalt och mellan kommunal och privat sektor.
Elevhälsa Vårdförbundet kommenterar regeringens utredning om en förbättrad elevhälsa.
Specialpedagogik ”I Finland ges särskilt stöd till en fjärdedel av eleverna, i Sverige har knappt 7 procent av eleverna ett åtgärdsprogram, som är villkoret för att få särskilt stöd”, skriver tolv lärare i ett debattsvar till de 110 forskarna och universitetslärarna.
Debatt ”Utredningen understryker att elevhälsan är en tvärprofessionell skolfråga.”
Mitt jobb Specialläraren och forskaren Jonny Wåger viger sitt yrkesliv åt anpassad skola och elever med IF.
Specialpedagogik Om specialpedagogernas nuvarande yrkesroll begränsas får Sverige ett stort samhällsproblem, varnar 110 forskare och universitetslärare på Aftonbladet Debatt.
Särskilt stöd Eleven med autism började sjuan med goda betyg i alla ämnen – men var underkänd i de flesta när hon gick ut nian. Nu har tingsrätten fällt hennes skola för diskriminering, när den inte upprättade ett korrekt åtgärdsprogram.
Specialpedagogik Nya numret av Specialpedagogik har kommit – årets sista, med bland annat ett stort tema om distansundervisning som särskilt stöd. Redaktör Häglund hälsar välkommen i en orolig tid.
Krönika Att leda anpassad skola är som att kliva rakt in i skolans mest komplexa och mest avgörande uppdrag. Det kräver mod, envishet och ibland en femårings orubbliga tro på att allt går att lösa.
Särskilt stöd Jonay Pineda Skallak är bråkstaken med myror i brallan som blev skådespelare och vann en Guldbagge. Skolan med specialpedagogiskt fokus räddade honom.
Elevhälsa Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?
Elevhälsa Piteå kommun tog hjälp av forskare vid Luleå tekniska universitet för att stärka skolhälsan med hjälp av en mer medveten rastverksamhet. Det gav resultat.
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”I stället för gedigen analys av skolans behov verkar regeringen basera sin politik på vad som trendar på X”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Regeringen backar in i framtiden och tar med sig specialpedagogik från 1950- och 60-talen”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Debatt Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.
Krönika Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.