Extra stöd gav högre betygspoäng

Ida Lööw lägger upp resursarbetet utifrån registreringen av vad som händer i klassrummet.
Foto: Patrik Lundin

Bilder på rullstolar med toalett, hörapparater och klocklarm avlöser varand­ra på skärmen längst fram i klassrummet. Yrkesläraren Manosh ”Manne” Levay går i en powerpointpresentation igenom hjälpmedel som kan behövas i äldreomsorgen för eleverna i årskurs ett på vård- och omsorgs­programmet.

Eleverna är uppmärksamma och svarar på Mannes frågor. De har nyss varit ute på praktik och vet hur man kan förhindra trycksår för den som sitter i rullstol. Några har sina datorer uppslagna, men ingen i klassrummet antecknar.

Jo, resursläraren Ida Lööw, som sitter längst bak och skriver ner abstrakta begrepp som hon senare ska konkretisera för dem som behöver det. Hon håller koll på vad som händer i rummet och säger till om någon plockar upp sin mobiltelefon. När Payam Mohammadi går ut en stund under genomgången möter hon hans blick när han kommer tillbaka in.

Vi speciallärare ska gå ut mer i klass­rummen så att vi fångar upp fler. ­Elevhälsan ska inte vara en egen ö i ­skolan.

På en whiteboard längst fram står förmiddagens schema med tiderna för undervisning och raster tydligt angivna.

Efter två undervisningspass ska eleverna göra instuderingsfrågor på kapitlet som Manne Levay just gått igenom. Payam Mohammadi, som bott i Sverige i fyra år, säger att han förstått ungefär 80 procent av genomgången. Men vissa ord är svåra. Han pekar på en rubrik i läroboken där det står ”ortopediska hjälpmedel”. Då är det bra att Ida Lööw hjälper till, tycker han.

– Hon hjälper oss jättemycket. Med läxhjälp, prov och om det är svårt att förstå ord så berättar hon vad det betyder, säger han.

När jag kommenterar att Ida lade märke till att han gick ut under lektionen skrattar han.

– Hon har jättemycket koll. Men det är för vår skull. Ibland kommer jag inte, då ringer hon eller sms:ar. Det är bra, kanske vi glömmer ibland.

Foto: Patrik Lundin

Eric Björk, som bytt från fordonsprogrammet till vård, tycker att det blir lugnare i klassrummet när resursläraren är med.

– Hon får de längst bak att bli tysta. Jag får också hjälp med hur jag ska formulera svaren, jag är dyslektiker och har svårt att skriva.

Eric Björk är också i en av skolans studior på bestämda tider då han tränar på att skriva med speciallärare. I och med att han gick fordonsprogrammet förra året, har han redan betyg i matematik och svenska. Nu går han om ettan på vårdprogrammet och känner tillförsikt inför att han kommer att klara vård­ämnet och engelskan.

– Jag kommer få betyg, säger han.

Högbergsskolan lägger för tredje året i rad ökade resurser på elevhälsa och specialpedagogiskt stöd. Skolan får projektpengar från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, för sitt arbete med trygga övergångar, som är en del i elevhälsoarbetet. Elevhälsoteamet har byggts ut och omfattar i dag kurator, skolsköterska, syv, speciallärare, specialpedagog och resursläraren Ida Lööw. Gruppen arbetar förebyggande med att tidigt uppmärksamma elever som behöver stöd och hjälp genom regelbundna träffar med ämneslärarna i arbetslagen.

Speciallärarna kommer också framöver att gå ut mer i klassrummen, berättar Linda Gagner, speciallärare och chef för elevhälsan.

– Så att vi fångar upp fler, och det gynnar alla elever. Elevhälsan ska inte vara en egen ö i skolan, säger hon.

Skolan har i år valt att lägga extra krut på ettorna i yrkesprogrammen. På lektionerna i matematik 1 A är till exempel en speciallärare alltid med.

Ida Lööw, som är ämneslärare i grunden, följer sedan början av året eleverna på yrkesprogrammen i klassrummet. Förutom att hjälpa till med bildstöd och språkutveckling, stöttar hon dem i att komma ihåg vad de ska göra, bokar in prov och hör av sig om de inte dyker upp på lektioner och provtillfällen. Hon är också en länk till andra funktioner i elevhälsoteamet.

Manne Levay tycker att samarbetet med resursläraren underlättar undervisningen.

Mahdi Mortazavi, Ali Hossaini och Basir Mohammadi uppskattar att resursläraren förklarar svåra ord och håller koll på hur de klarar studierna.
Foto: Patrik Lundin

– Det är nästan omöjligt att ge exakt rätt stöd till alla när man har 18 elever, varav 14 med speciella behov. Är du ensam med 18 stycken är det lätt att tappa tråden om det händer något. Det är lättare att hålla koll tillsammans. Jag märker på samspelet med eleverna att det ger mycket att hon är på plats, säger han.

– Vi har landat i något bra. Eleverna känner att det är öppet klimat, säger Ida Lööw.

En enkel sak som att ha tidplanen för dagen uppskriven på whiteboard gör att mindre lektionstid behöver ägnas åt att svara på frågor om vad som ska göras och när det är rast, anser Manne Levay.

Båda betonar vikten av att vara tillgänglig och att skapa goda relationer. Om en elev skickar ett meddelande och ber om hjälp en lördag så svarar Manne Levay även om han inte kan hjälpa till just då.

– De vet att de kan komma till oss. Genom att ha en god relation kan jag sätta mer press på eleverna. Det är ett givande och ett tagande, säger han.

Samarbetet har gett resultat. Ida Lööw visar en lista över elevernas restuppgifter. Sedan början av terminen har hon kunnat bocka av de flesta. Eleverna har jobbat in, hunnit i kapp och har nu färre restuppgifter – det gör dem mer motiverade.

– De vet att jag vaktar dem. Att klappa medhårs, visa att man bryr sig och ha förväntningar funkar! säger Ida Lööw.

Eleverna får alltid övningsfrågor inför proven, för att repetera vad som är viktigast att kunna. Manne Levay är medveten om att det mesta han säger på genomgången inte fastnar.

– De behöver bli bättre på studieteknik och att anteckna, konstaterar han.

Högbergsskolan har de senaste tre, fyra åren sett en gradvis ökning av avgångselevernas betygspoäng. I statistik som väger in socio­ekonomiska förutsättningar presterar eleverna numera bättre än förväntat. Rektorn Jonas Albonius kopplar detta till satsningarna på elevhälsan.

– Det är ett kvitto på att vi fångar upp de elever som är i störst behov av stöd, säger Manne Levay. Tidigare föll de ofta bort. Får man inte det stöd man behöver hoppar tyvärr många av gymnasiet.