
Illustration: Tzenko Stoyanov
Inkluderingens kris Att vilja men inte kunna. Ska man verkligen behöva ha det som dominerande yrkeskänsla? Gymnasieläraren Linda Bönström vill ha mycket mer hjälp av många fler specialpedagoger.
Illustration: Tzenko Stoyanov
Jag möter dig klockan halv nio utanför skolan, känns det bra?”
Jag upprepar ständigt denna fråga. Läraryrket i dag kräver att jag aldrig glömmer bort den. Vi möter elever som är rädda för skolan. För korridoren, skolmaterialet, matsalen. För skolans krav. Och de kan verkligen vara rädda för personalen. De har ofta en skolbakgrund som har gett dem mer än goda skäl till att vara just så, deras neuropsykiatriska nedsättningar har kanske inte förståtts eller accepterats av kamrater eller vuxna. De stör, de är hopplösa fall, bråken tar aldrig slut, utbrotten är besvärliga. Frustrationen flödar från alla vinklar. Jag vet inte hur många gånger jag chockats av berättelser om hur det har sett ut, hur många gånger jag velat gråta av medlidande och ilska, velat skrika att så här får det inte gå till. Men varför händer det?
Vi som jobbar med ungdomar som kräver anpassningar eller särskilt stöd får ofta gissa oss fram till hur vi ska nå varje individuell elev på rätt nivå. Ibland får vi hämta matlådor i köket för elever som får sådan ångest av skolmatsalen att de annars inte äter. När eleven skakar, är stel och krampaktig, och huden blek av att jämt hållas inomhus, måste jag komma ihåg att hålla fysiskt avstånd men ett öppet sinne.
Jag måste le och säga att den här gången kommer det att gå bra medan jag tänker: ”Stackars lilla människa.” Jag delar ut läxor som kan pågå hela terminen, vi kämpar med varje uppgift, vi får dämpa när det går bakåt och vi får förstärka självkänslan som tar skada varenda gång. Men så händer det också att elever vi hämtar utanför byggnaden börjar ta sig till klassrummet själva, börjar följa med till matsalen eller kommer ihåg vad vi arbetade med i går. Det är nivån. Arbetet är mindre att undervisa och mer att psykosocialt och kunskapsmässigt förstå elevers funktioner och hur vi kan kompensera för det som inte fungerar.
Vi kan inte fortsätta skapa uppgifter som ligger över elevens förmåga utan att få en problemfylld, möjligen kaotisk, situation.
Men ofta försvinner tonåringen som tidigare svikits av skolan. Slutar dyka upp. Och vi undrar: var misslyckades vi? Vad var det vi inte kunde? Vi läser på ännu mer, försöker med nya lösningar och söker hjälp av specialpedagogerna och speciallärarna. Det är den springande punkten. Det är inte vi som är experterna på vad dessa elever behöver.
Vi har alla elever som slarvar, glömmer laddare till datorn, böcker, läxor … de som är tankspridda eller helt enkelt inte så väldans engagerade. Men där emellan finns de som kämpar med att ta sig till lektionen och inte minns vad hen behöver ha med sig. Som har en känsla av vad som ska göras men saknar exekutiva förmågor. Lärare behöver kunskaper och inom hela verksamheten krävs mer utbildning som kommer ur pedagogisk utveckling, beteendevetenskap och hjärnforskning. Frågan är: Hur ska vi lyckas med att inkludera och inte exkludera dem med särskilda behov utan att förstå vad dessa behov är?
Skollagen ger förstärkta rättigheter oavsett om en elev har diagnos eller inte. Men det är avgörande att vi förstår varför en elev inte fungerar, vilket många lärare inte anser sig ha kompetens för.
När jag som ny i jobbet fick se mitt första schema gick jag direkt in till chefen och erkände att ”jag är inte specialpedagog och borde inte undervisa på gymnasiesärskolan”. Det var elever som behövde, förtjänade, kompetens jag inte hade. Nu slutade det bra ändå, jag klickade med eleverna och kunde rentav dela ut betyg, men helt rätt var det inte. Vilket kanske bekräftas av att jag flera år senare skriver dessa rader om ”inkluderingens kris”, katastrofen efter skolreformen 2011 som kickade undan benen på resursskolor och sålde ut de elever som behöver mest.
Linda Bönström.
Och då har jag inte ens berört all dokumentation som behövs för tillgången till våra få specialpedagoger, och Skolinspektionens kritik mot brister i elevkartläggningen, vilket leder till fel insatser. Det är inte så att vi inte försöker, vi har skolledningens vilja och vår egen ambition. Men ofta ser vi som pedagoger behov vi inte kan möta. Vårt ansvar är att varenda elev ska ha en rofylld studiesituation och kunna tillgodogöra sig kunskap. Men vi får sällan resurser till att anpassa miljön eller stöttning i vår egen roll.
Forskning visar att lärarens förväntningar på eleven är avgörande för prestationen. Så om vi inte vet vad som är en rimlig förväntning får vi inget rimligt resultat. Vi kan inte fortsätta skapa uppgifter som ligger över elevens förmåga utan att få en problemfylld, möjligen kaotisk, situation.
Därför är inkludering för mig mer verklighet än begrepp. Vårt arbete är ”förberedande inkludering”. Vi försöker förbereda unga människor på att ingå i ett sammanhang. Jag ska inte förneka suckarna från dem som vill gå ”i vanlig klass”, eller blickarna som säger att vi kramar sönder eleverna. Men skollagen är mycket specifik i att särskilt stöd ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs.
Utan specialpedagoger och annan resursstöttande personal kan vi inte få till samarbetet som krävs mellan skolans olika delar. Många elever klarar inte sin skolgång utan ett kollegialt stöd kring den individuella eleven. Konsekvenserna blir mycket stora. En icke-fungerande skola påverkar inte bara möjligheten till vidare studier eller arbete utan även den allmänna hälsan.
Vi står och balanserar med många unga människors framtid. Vi är en stor del av förutsättningen för ett gott och innehållsrikt liv. Skolans personal har ett enormt ansvar. Och vi kan ha de allra bästa intentioner, men vi klarar oss inte på ett acceptabelt sätt utan den förstärkande kompetens som specialpedagogiken erbjuder.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Anpassad grundskola ”Alla skulle reagera om våra politiker minskade undervisningstiden i grundskolan, men när det gäller den anpassade skolans läroplan är det tyst”, skriver specialläraren Denice Sverla.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Lärarbrist 2038 kommer skolväsendet att sakna 10 600 behöriga lärare, enligt en ny prognos – och speciallärare kommer att vara ett av de största underskotten.
Krönika ”Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”I pedagogiska forum kastar skolfolk i olika trådar absurda anklagelser mot varandra och skyller skolans problem på fotfolket och eleverna i stället för på politikerna och resursbristen”, skriver läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger hur de tycker skolan hanterar sitt demokratifrämjande uppdrag – och om demokratins utsatthet i dag.
Krönika Avslöjandena om regeringens satsning på akutskolor kommer inte som någon överraskning, anser specialläraren Niclas Fohlin, utan är en typisk konsekvens av populistisk skolpolitik.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Inkludering Temat för årets sista nummer av Specialpedagogik är inkludering ur ett globalt perspektiv – något som saknas i den svenska skoldebatten.
Inkludering Uppgiften är tung. En kvarts miljard barn går över huvud taget inte i skolan i dag. Men över hela världen organiserar skolfolk en handlingsplan, och årets stora Pariskonferens byggde självförtroende.
Inkludering Specialpedagoger över hela världen – vad förenar, vad skiljer? Det gemensamma är fokus på elever, utmaningar, förhoppningar och möjligheter oavsett hemvist. Det som skiljer är förutsättningar i fråga om lagar, kultur och traditioner.
Inkludering När den EU-finansierade projektgruppen för inkludering träffas blir de nationella skillnaderna tydliga – liksom de utmaningarna. Men via samtal och fallbeskrivningar stärks den gemensamma grunden.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Inkludering Internationellt är trenden tydlig: skolor strävar mot ökad inkludering, fokus ligger på specialpedagogiska insatser i klassrummen. Varför går Sverige i motsatt riktning?
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.