Inkludering handlar om mer än diagnoser

Diskussionerna om inkludering i skolan handlar ofta om en placeringsorienterad inkludering. Det är inte inkludering, utan en missuppfattning om inkludering där man syftar på att elever med svårigheter ska finnas i de vanliga klassrummen.

Gunnlaugur Magnusson är lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet.

Gunnlaugur Magnusson.

Han förklarar att dess svenska definition utgår från den gemenskapsorienterade synen att ett och samma skolsystem är ansvarigt för alla elever oavsett individuella egenskaper, och att inga segregerande lösningar skapas för olika kategorier av elever. Den kompletteras med den individorienterade definitionen, som innebär att om elever trivs i skolan, har goda sociala relationer och når målen så är eleven inkluderad.

– Många tror att inkludering enbart handlar om var man får sin undervisning rent placeringsmässigt. Det avspeglades tydligt i Januariavtalet, där man i regeringsöverenskommelsen skrev: ”Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp.”

Gunnlaugur Magnusson är kritisk till ”forcerad inkludering”, det vill säga att placera ett barn i ett klassrum utan hjälp, och rättfärdiga besparingen med hänvisning till ”inkludering”.

– Vi måste alltid se till ­individen i alla samtal om inkludering. Insatser som är inkluderande för vissa elever är exkluderande för andra. Det handlar om att skapa en inkluderande kultur, där begreppet är levande. Eleverna växer, utvecklas och blir äldre, så det måste vara en levande process.

inkludering kan inte ses som en isolerad faktor, ­understryker Gunnlaugur Magnusson. ­Begreppet är komplext och innefattar ­politiska ambitioner, marknadsekonomi och elevers rätt till särskilt stöd. Redan för drygt 20 år sedan varnade forskare för att skolmarknaden skulle leda till något som beskrevs som en ­”organiserad segregation”.

Genom etableringen av ett skolsystem med fritt skolval, generös etableringsrätt och möjlighet till vinstuttag har Sverige skapat ett långtgående marknadsorienterat skolsystem. I ett sådant system missgynnas elever som är i behov av mer resurser eftersom de kostar mer.

– Inkludering är en process, avslutar Gunnlaugur Magnusson med emfas. Vi ska utbilda framtida ­demokratiska medborgare, och vem som helst kan vara i behov av särskilt stöd under sin skolgång.