”Risk att elever med blindhet underpresterar”
Forskning Att ha en klass där alla barn utom ett kan se ställer stora krav på läraren. Enligt Kim de Verdiers avhandling får lärare inte tillräckligt med stöd – och eleverna kan därför inte visa sin fulla kapacitet.
Kim de Verdier Foto: Ylva Sundgren
Varför har du studerat blindhet i skolan?
– Sedan 30 år går majoriteten av alla barn med blindhet inkluderade i vanliga skolor, men det har saknats forskning kring barnens behov och hur stödet fungerar. Det föds bara sju barn med blindhet per år i Sverige. Nära tre av fyra har någon ytterligare funktionsnedsättning. En tredjedel har autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning.
Vad innebär det för lärarna som får en blind elev i klassen?
– Utmaningen för lärarna är att skaffa sig kunskap om hur undervisningen kan anpassas, både vad gäller material och förhållningssätt. Eftersom barnen läser punktskrift behöver läraren också lära sig det, vilket i praktiken innebär att de lär sig i samma takt som eleven. Punktskrift är ett långsammare läsmedium än vanlig text, så uppgifter tar längre tid. Ändå förväntas eleverna klara målen på samma tid som andra.
Får lärarna det stöd de behöver?
– Specialpedagogiska skolmyndighetens resurscenter syn erbjuder rådgivning, grundkurs i punktskrift och undervisningsmetoder. Men när lärarna kommer tillbaka till klassen måste de själva ro det dagliga arbetet med eleven i hamn. Alla lärare som jag har intervjuat trycker på behovet av mer kontinuerligt stöd och fler kurser om hur metoder kan anpassas, framför allt vad gäller barn med samtidig autism.
Hur klarar sig de här barnen i skolan?
– Det varierar och det finns risk att eleverna underpresterar på grund av otillräckligt stöd. I en av mina studier följde jag sex barn under hela grundskolan. Under resans gång fick en elev diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, en adhd och en Aspergers syndrom. För dem var det tuffast inlärningsmässigt och socialt och eleven med intellektuell funktionsnedsättning valde att byta till en specialskola. Alla som gick i vanlig skola fick godkända betyg men lärarna uttryckte att det var svårt att bedöma eleverna och att barnen kanske hade mer kapacitet, men lärarna visste inte hur de skulle få fram den.
Vad måste till för att skolgången ska fungera bra?
– Det behövs mer samverkan mellan stat, kommun och landsting, och större mandat åt Specialpedagogiska skolmyndigheten så att ett mer kontinuerligt stöd kan byggas upp. Nationella riktlinjer för små ovanliga grupper behövs för att säkerställa att stödet blir mer likvärdigt. Kurserna hos Resurscenter syn är inte obligatoriska i dag och det kanske de borde vara. På högstadiet förekommer det att bara ett par lärare går på kurs fast man har ämneslärare i många ämnen. Vi behöver också förstå att den här gruppen är heterogen. När det inte fungerar med inkluderande undervisning måste man tänka flexibelt, så att barnen inte far illa.
Kim de Verdiers avhandling heter Children with blindness: Developmental aspects, comorbidity and implications for education and support. Bland annat följdes sex punktskriftsläsande elever under hela grundskolan för att undersöka hur väl de lyckades i skolan och hur stödet fungerade.
I avhandlingen undersöktes också skolsituationen för sex andra blinda elever med samtidig autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning.
