Debatt: Nu trängs konsten ut ur klassrummet

Kulturskolläraren Carsten Brosjö är kritisk till att kandidatutbildningen i drama/teater försvinner och magisterprogrammet i drama och tillämpad teater läggs ned vid Stockholms universitet.
Debatt När de estetiska dimensionerna försvinner från lärarutbildning och forskning, bäddas det för en skola med smalare perspektiv och färre uttryckssätt, skriver kulturskolläraren Carsten Brosjö.
Det som händer vid Stockholms universitet är ett varningsskott för alla som värnar om konstens plats i utbildningen. Från vårterminen 2026 avvecklas hela den estetiska avdelningen vid Institutionen för ämnesdidaktik. För oss som arbetar i utbildningssektorn är signalen tydlig: estetiska uttrycksformer pressas allt längre ned i kunskapens hierarki.
Vad innebär detta konkret? Kandidatutbildningen i drama/teater försvinner. Magisterprogrammet i drama och tillämpad teater – det enda i sitt slag i landet – läggs ned. Kulturskoleklivet tappar en viktig bas. Och den samlade forskningsmiljön kring estetiska ämnenas didaktik fragmenteras till isolerade öar utan broar.
Uppskattar honungen, men slår ner bikupan
Detta sker samtidigt som vi pedagoger dagligen ser behovet av just estetiska lärprocesser. I våra klassrum möter vi elever som behöver flera olika ingångar till kunskap. Genom drama, dans, bild och musik skapar vi en mångfacetterad sammansättning av förmågor – från analytiskt tänkande till kroppslig förståelse, från individuellt uttryck till kollektivt meningsskapande.
Det paradoxala är att universitetet fortfarande erkänner behovet av dramapedagogisk kompetens i lärarutbildningarna, samtidigt som den miljö där denna kunskap utvecklas och fördjupas avvecklas. Det påminner om att uppskatta honungen men slå ner bikupan.
När de estetiska dimensionerna försvinner från lärarutbildning och forskning, bäddas det för en skola med smalare perspektiv och färre uttryckssätt. Färre lärare får verktyg att arbeta med konstnärliga metoder, forskning som kunde ha belyst nya vägar tynar bort och eleverna berövas nycklar till rum där kunskap kan upplevas med hela kroppen.
I en tid när digital teknik fortsätter att revolutionera i skolan blir de kroppsliga, emotionella och kreativa aspekterna av lärande paradoxalt nog ännu viktigare. Estetiska lärprocesser erbjuder just detta – möjligheter att förkroppsliga kunskap, att utforska med alla sinnen, att utveckla empati och samarbetsförmåga på djupet.
Konsten i skolan är inte en lyx
När estetikens rum i akademin krymper till marginaler, måste vi som arbetar i skolan försvara dess kärna. För våra elever behöver inte bara fylla sina huvuden med fakta – de behöver också näring till sina hjärtan och verktyg för sina händer.
Stockholms universitets beslut är ett symptom på en utbildningskultur där siffror och staplar kastar långa skuggor över det som egentligen får själen att växa. Om universitetet inte omprövar sitt beslut, får vi hoppas att ett annat lärosäte tar över stafettpinnen och bygger vidare på den kunskap och kompetens som nu riskerar att gå förlorad. Samtidigt behöver regeringen ta sitt ansvar för att säkra de estetiska ämnenas plats i skola och lärarutbildning. För konsten i skolan är inte en lyx – den är en nödvändighet för att vara människa.
Carsten Brosjö
Kulturskollärare, Sundsvall
Magisterstudent i drama och tillämpad teater, Stockholms universitet
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren
LÄS ÄVEN
Debatt: Frustrerande okunnig syn på Estetiska programmet
Debatt: Politikerna är ointresserade av att stärka de estetiska ämnena
Debatt: Kulturskolan måste satsa mer på teater och drama
Debatt: Sluta bedöma oss kulturskollärare för vad vi INTE gör