Ny studie: Så lite rör sig barnen i skolan

Idrottsläraren Gisela Nyberg (till höger), numera forskare på GIH och Karolinska institutet, oroas av att tjejer rör sig betydligt mindre än killar under en vanlig skoldag. Foto: Getty Images/Thomas Carlgren
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Flickor i tidiga tonåren rör sig lika mycket som killarna på fritiden. Men under skoltiden rör de sig betydligt mindre, visar en ny studie. ”Fråga flickorna vad som kan göras”, tipsar forskaren.

Idrottsläraren Gisela Nyberg, numera forskare på GIH och Karolinska institutet, blev förvånad över forskningsresultatet:

– Vi visste att flickor rör sig något mindre än pojkar, men vi visste inte att den stora skillnaden uppstår under skoltiden. Det här var verkligen en ögonöppnare.

I hennes studie ingick 1 139 elever i årskurs sju från sammanlagt 34 skolor i Stockholmsregionen. Under en vecka hösten 2019 hade eleverna på sig en rörelsemätare som mätte fysisk aktivitet och stillasittande. 

2 av 3 når inte rekommendationen

Enligt WHO:s rekommendationer, som alldeles nyligen också blev svenska nationella riktlinjer, bör dagens ungdomar komma upp i 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Men i Gisela Nybergs studie var det bara en av tre som nådde upp till den nivån.

– Det är förvånansvärt att det inte är fler. Vi har ju så goda förutsättningar i Sverige, vi bor inte trångt, vi har mycket natur och stora grönområden.

Hur definierar du ”fysisk aktivitet” i studien?

– Det behöver inte vara hård träning, men ungdomarna ska få upp viss puls, bli andfådda. 

Skillnaden i fysisk aktivitet på fritiden mellan flickor och pojkar var nästan försumbar. De är i lika hög grad engagerade i idrottsföreningar och de cyklar och går till skolan i samma utsträckning.

"Skolmiljön anpassad till killar" 

Men under skoldagen rörde sig flickorna i genomsnitt 23 minuter – medan pojkarna rörde sig i 30 minuter. 

– Det är en tydlig skillnad, men vi vet inte vad den beror på. En anledning skulle kunna vara att skolmiljön är mer anpassad till killar, att skolgårdar ofta används till olika bollspel som i högre grad lockar killar.

Men tjejer är ju också intresserade av sporter som fotboll och basket?

– Jo, men av någon anledning tycks de mindre intresserade av att utöva dessa intressen på rasterna. Mitt råd till skolorna är att fråga flickorna vad de skulle vilja förändra i skolmiljön för att de skulle börja röra på sig mer.

Har du exempel på vad skolor gjort?

– Det finns skolor som bestämt att bara flickor får vara på fotbollsplanen vissa raster. Och jag pratade med en rektor i dag som hade ett gym på skolan där han tänkte anordna vissa pass med enbart flickor.

Mobiltelefoner passiviserar

Genom enkäter till skolpersonalen på de 34 skolorna i studien har Gisela Nyberg också undersökt vilka åtgärder som har samband med hur mycket barnen rör på sig. En nedskriven hälsopolicy har betydelse, visar det sig, liksom hur mycket tid som vigs åt ämnet idrott och hälsa.

Och i en av de mest uppmärksammade frågorna i dagens skoldebatt har hon ett tydligt svar, ett svar som också uppmärksammades i andra medier för ett par veckor sedan:

– I de skolor som tillåter mobiltelefoner på rasterna rör sig eleverna mindre. I vår studie handlade det om ungefär en tredjedel av skolorna.

Så medan flickorna sitter med sina mobiler spelar pojkarna boll?

– Så enkelt är det förstås inte, men dessa skillnader mellan könen måste tas på allvar av landets skolor.

Här hittar du studien.

LÄS ÄVEN

Debatt: Skolinspektionens larm visar varför vi idrottslärare behövs

Idrottsforskare ger sig in i debatten om slopat ombyte

Så upplever elever fysisk beröring av idrottslärare

Därför idrottar tjejer med utländsk bakgrund mindre