Svarar ministern: ”Då kan vi bygga vackra skolor”
Edvin Jensen vill också se vackra skolor – och listar vad som skulle krävas innan det blir verklighet.
Debatt
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) vill förbjuda fula skolor.
”För att vi ska kunna nå dit behöver vi först göra upp med de grundläggande problemen med skolans finansiering” skriver Edvin Jensen, lärare och miljöpartistisk riksdagskandidat.
I den kommun jag arbetar, Linköping, har vi en väldigt vacker gymnasieskola, Katedralskolan. Det är en skola där lärare och elever trivs och mår bra. Eleverna som går ut härifrån är väl rustade för framtida jobb och studier.
Några hundra meter bort ligger en annan gymnasieskola. Den skolan har nationell spetsutbildning inom matematik, eleverna presterar ständigt bland de bästa i landet i olympiaderna. Men det är verkligen inte en vacker byggnad.
Det som är gemensamt för de här skolorna är inte estetiken. Det är att båda skolorna har närmare 100 procent behöriga lärare, stora bibliotek med utbildade bibliotekarier och fullt utrustade labbsalar.
”Lärarna har mer tid”
Lärarna på de här skolorna har mer tid till för- och efterarbete jämfört med friskolorna i staden och eleverna har en matsal att äta lunch i och läromedel att läsa.
Precis som Mohamsson vill jag att vi ska bygga vackra skolor. Men skolan förtjänar en högre nivå på debatten.
Att det byggs fula skolor idag är ett symptom på 30 års skolpolitik, från båda blocken. Skolan har gått från att vara samhällets stolthet till att agera som budgetregulator och aktör på en pseudomarknad.
”Större, tråkigare frågor”
Vill vi ha vackra skolor måste vi göra upp med större, och kanske tråkigare frågor. Jag förstår att Liberalerna gärna diskuterar skoluniform och skolornas utseende, med sina kollegor i Tidö kommer de nämligen aldrig få igenom några förändringar som gör skillnad på riktigt. Deras förslag är hela tiden ofinansierade eller urvattnade. Någon uppstädning i friskolebranschen ser vi inte röken av.
Idag får friskolorna lika mycket i ersättning för lokaler som den genomsnittliga kostnaden för de kommunala skolorna.
Det gör att om kommunen väljer att renovera en skola så att lokalkostnaden går upp så får man dessutom betala mer till friskolorna, oavsett om de hyr en gammal butikslokal eller ett gammalt läroverk. Väljer man då att lägga extra pengar på att bygga nytt och vackert blir man med andra ord dubbelt bestraffad.
”Ständigt billigare”
Ett annat problem är att kommunallagen är formulerad så att den kommunala verksamheten ständigt ska bli billigare. Därför har lärares undervisningstid ökat, klasstorlekarna ökat, men lönenivåerna halkar efter.
Det som däremot har följt med och ökat är sjukskrivningstalen. När skolan ständigt ska bli billigare finns det inte plats för något extra. Det finns inte plats för luft i lärares scheman och det finns inte plats för estetik.
Ingen skulle bli gladare än jag om vi började bygga vackra skolor igen. Men för att vi ska kunna nå dit behöver vi först göra upp med de grundläggande problemen med skolans finansiering.
Hundra procent behöriga lärare
Staten behöver ta ett större ansvar över finansieringen, skolor ska få betalt för det uppdrag de faktiskt har och vi måste stoppa de ständiga effektiviseringskraven.
Då kan vi bygga en skola där lärarna mår bra och hinner med sitt jobb. En skola där eleverna har tillgång till matsal, skolgård och läromedel. Då kan vi fokusera på att bygga vackra skolbyggnader.
Edvin Jensen, gymnasielärare och riksdagskandidat för MP
LÄS ÄVEN:
