Replik: ”Skolverket har hög tilltro till Sveriges lärare”

Mona-Lisa Henriksson skriver i en debattartikel i Vi lärare att Skolverket saknar ämnesexpertis inom juridikområdet, att betygskriterier ”är vägledande för undervisningen” och att undervisningen i gymnasieskolan i allmänhet och juridikämnet i synnerhet behöver ge utrymme för behandling av moraliska frågor.

Att Skolverket saknar ämnesexpertis ger inte en rättvisande bild av hur myndigheten arbetar när det gäller den komplexa processen att ta fram förslag på nya ämnes- och kursplaner. Processen innefattar dialog med undervisande lärare, lärosäten, organisationer, myndigheter och andra relevanta aktörer. Dessutom skickas förslag till nya ämnesplaner ut på remiss. På så sätt säkerställs förslagens relevans.

Påståendet stämmer inte

Vidare påstår Mona-Lisa Henriksson i sin debattartikel att ”betygskriterier är vägledande för undervisningen”. Det stämmer inte. Betygskriteriernas funktion är att beskriva vad en elev behöver kunna för ett visst betyg i ämnet, inte att tjäna som utgångspunkt för lärares planering av undervisningen. 

Styrande för undervisningen är i stället ämnets syfte och centrala innehåll. Syftestexten lyfter fram ämnets väsentliga kunskaper och uttrycker de övergripande målsättningarna för undervisningen i ämnet. Det centrala innehållet anger vad läraren ska behandla i undervisningen men det är lärarens professionella och didaktiska val som avgör hur det centrala innehållet behandlas för att uppnå syftet med undervisningen med utgångspunkt i den aktuella elevgruppen.

Artikelförfattaren skriver vidare att Skolverket inte ger anvisningar om hur skrivningarna i ämnesplanen ska tolkas. Det stämmer att Skolverket inte förser lärare med detaljerade anvisningar om hur de ska tolka ämnesplanerna. Skälet är att myndigheten har förtroende för den professionella lärarkårens förmåga att göra kloka didaktiska val. Ämnesplanerna ger ramar för undervisningen men detaljstyr inte i mer än nödvändigt eftersom lärare behöver kunna utforma undervisningen med utgångspunkt i det specifika sammanhanget och med hänsyn till elevgruppen.

Finns rika möjligheter att undervisa

I artikeln efterlyser slutligen artikelförfattaren ”moraliska frågor i skolämnen”. Skolverket instämmer i att det etiska perspektivet är viktigt i gymnasieskolan och av detta skäl finns perspektivet också med i flera av gymnasieskolans ämnen. Så är fallet i exempelvis ämnet religionskunskap, som alla elever i gymnasieskolan läser, men också i ämnen som filosofi och juridik. 

Dessutom är det etiska perspektivet tydligt framskrivet i läroplanen för gymnasieskolan. Läroplanen föreskriver att undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och därigenom främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Vidare anger läroplanen att utbildningen ska gestalta och förmedla människolivets okränkbarhet och allas lika värde samt förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.

Sammantaget finns det alltså rika möjligheter för lärare att undervisa om, och med elever diskutera, just de frågor som artikelförfattaren efterlyser.

Jonas Vig, enhetschef Skolverket

Detta är en replik på en tidigare debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER: Debatt: ”Därför behöver Skolverket egen ämnesexpertis”