Forskaren: ”Läskrisen främst en SVA-kris”

Svenska som andraspråk (SVA) har länge haft en undanskymd position i svensk skola och ofta betraktats som ett stödämne snarare än ett likvärdigt skolämne. Kanske är det därför ämnet sällan syns i större satsningar och reformförslag, trots att forskning och internationella kunskapsmätningar visar att det är just elever som utvecklar svenska som andraspråk som i störst utsträckning riskerar att inte nå skolans mål.

Katerina Kuksa

”Främst en SVA-kris”

Det sägs ofta att vi har en läskris i svensk skola, men som Nationellt centrum för svenska som andraspråk har påpekat handlar det främst om en SVA-kris. Barn som inte växer upp omgivna av svenska språket har andra språkliga förutsättningar när de börjar skolan. Att lära sig läsa och skriva på ett språk man ännu inte fullt ut behärskar ställer helt andra krav än att utveckla läsning på sitt modersmål. 

Att stärka SVA-undervisningen är därför en demokrati- och rättvisefråga, för att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att forma sin framtid. Utan ett fungerande skolspråk riskerar elever att stängas ute från både undervisning och samhällsliv.

I min licentiatavhandling ”Svenska som andraspråk – undervisning för hållbar utveckling” undersöker jag hur ämnet kan bidra till en mer hållbar och inkluderande utbildning, och varför det behöver prioriteras.

”Brist på behöriga”

Avhandlingen visar att bristen på behöriga lärare i svenska som andraspråk är omfattande och att de läromedel som finns sällan håller tillräcklig kvalitet för att kunna möta flerspråkiga elevers behov.

De fokuserar i liten utsträckning på funktionellt språkbruk, som är det språk som elever behöver för att förstå undervisningen, uttrycka sina tankar och delta i skolans gemensamma kunskapsarbete. Konsekvensen blir en undervisning som brister och att de elever som är mest beroende av ett starkt och medvetet språkligt stöd riskerar att halka efter ytterligare.

En demokrati- och rättvisefråga

Skolan har en betydande språkskuld att beta av och tre åtgärder bör stå högst på agendan när svenska som andraspråk prioriteras.

• Fler behöriga SVA-lärare
  

  Cirka hälften av de lärare som undervisar i SVA är behöriga, vilket är långt under snittet för andra ämnen. På mellanstadiet är behörighetsgraden så låg som 34 procent. Riktade satsningar, kompletterande utbildningar och tydliga karriärvägar behövs för att fler lärare ska bli behöriga i ämnet.

• Bättre läromedel
  

  Tillgång till kvalitativa och ändamålsenliga läromedel är avgörande för undervisningens kvalitet. Det behövs en nationell satsning på utveckling av läromedel för svenska som andraspråk, med tydlig progression och fokus på funktionellt språkbruk.

• Tydligare riktlinjer
  

  Skolor behöver mer stöd i att organisera SVA-undervisningen och tydligare riktlinjer för att bedöma vilka elever som behöver och har rätt till ämnet. Idag varierar praxis stort mellan skolor och kommuner, och många elever får tillgång till SVA alldeles för sent. 

Tillgång till språk- och kunskapsutvecklande undervisning är ingen sidofråga utan en förutsättning för lärande. Därför är satsningar på SVA avgörande för att möta en av skolans mest akuta utmaningar – den växande språkklyftan.

Katerina Kuksa, kvalitetsutvecklare i svenska som andraspråk, Academedia 

LÄS ÄVEN:

”Sva-ämnet inte en enkel version av svenska”

”Slå inte ihop svenska och SVA – det är orättvist”

Så tar de reda på vilka elever som behöver sva-undervisning