”Det handlar om att skydda elever – inte misstro lärare”

Maria Wiman skriver i en krönika att nya läroplansutredningens fokus på undervisningsstrategier signalerar en bristande tilltro till lärares professionella omdöme. Som erfaren lärare känner hon sig daltad med.

Krönikan inleds med en beskrivning av en lektion om jordbävningar där elevernas frågor tar fart, planeringen får stå tillbaka och undervisningen blir levande. Det som beskrivs är skickligt lärararbete.

Det olyckliga är att lektionsexempelet, som på inget sätt går emot läroplansutredningens beskrivning av god undervisning, används för att misstänkliggöra strävan efter en mer likvärdig skola.

”Mål att eftersträva”

Engagerade elever som driver undervisningen är snarare undantag än regel, men det är ett mål att eftersträva. Verkligheten är att många lärare möter elever med mycket olika och i många fall bristande förkunskaper och förutsättningar.

Samtidigt som många elever möter lärare som saknar tillräckliga pedagogiska verktyg. Betänk att en tredjedel av undervisande personal i svensk skola faktiskt saknar lärarutbildning.

”Ett lotteri”

Svensk skola har blivit ett lotteri. Alla elever har inte turen att hamna hos erfarna och kompetenta lärare. I våras lämnade en fjärdedel av svenska elever grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen. En fjärdedel. Men det går inte dåligt överallt, antagligen inte i Wimans klassrum. Det vi ser är i stället en skenande ojämlikhet.

Wiman frågar sig om läkare också får ”bjussiga dokument” som talar om hur de ska göra sitt jobb. Svaret är ja. Självklart.

Sjukvården är nämligen uppbyggd kring nationella riktlinjer, vårdprogram och beslutsstöd som tagits fram för att kvalitet inte ska bero på vem du råkar möta eller var du råkar bo.

”Skyddar människor”

Det betyder inte att läkare saknar professionellt omdöme. Tvärtom. Riktlinjerna finns där som en gemensam kunskapsgrund, medan omdömet används för att tolka, anpassa och i vissa fall avvika när situationen kräver det.

Att vi har accepterat kunskapsstyrning i vården beror just på att den skyddar människor mot ett lotteri. Skolan borde inte vara den enda samhällsbärande verksamheten där vi säger: ”Låt var och en köra sitt eget race” och hoppas att det blir bra.

Kritiken: ”Svalt myter”

Svensk skola är dessvärre inte vaccinerad mot strunt. Genom åren har den svalt myter om lärstilar, byggt luftslott av problembaserat lärande och rullat in digitala verktyg enligt SAMR-modellen utan att blinka.

Nyligen kom Riksrevisionen med en rapport som hårt kritiserar våra skolmyndigheter för att stödet till skolan varit vetenskapligt bristande.

Att i det läget rynka på näsan åt krav på vetenskapligt förankrade undervisningsstrategier, och avfärda dem som om de bara handlar om att lärare bör ”förklara, visa och instruera”, ter sig därför inte som ett försvar av professionen, utan ett försvar av en godtycklighet som svensk skola inte längre har råd med.

En tredjedel saknar lärarutbildning

Det handlar inte om att misstro lärare. Det handlar om att skydda elever. Att bygga en gemensam kunskapsgrund och ett golv för undervisningskvalitet är inte ”daltande”.

Det är en nödvändig kompensatorisk åtgärd i ett system som i dag är olikvärdigt. Om det krävs lite ”daltande” i form av tydliga, vetenskapliga riktlinjer för att säkra att svensk skola slutar vara ett lotteri, ja, då tar vi gärna det daltandet. Alla dagar i veckan.

Erik Winerö och Ida Sernberg Wallin, gymnasielärare

LÄS ÄVEN:

Maria Wiman: Jag är less på att bli daltad med

Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund

De slår hål på myterna – med vetenskap för lärare

Edholm: ”Skolverket har inte varit lärarnas bästa vän"