Debatt: Är elevinflytande en förskjutning av ansvar?

I den svenska läroplanen framhålls vikten av elevinflytande, vilket innebär elevers rätt till inflytande över sin utbildning. Syftet är att få kännedom om hur demokratiskt beslutsfattande fungerar, samt att stärka förmågan att ta eget ansvar. Vilka specifika områden som elever kan ges inflytande över kan, enligt Skolverket, vara undervisningens innehåll, val av läromedel och arbetssätt, ordning på arbetsuppgifter, samt examinationsformer. Tankarna vilar även på idén om att elevinflytande ökar lusten att lära. Frågan är dock var gränsen går, för när elevinflytande inte längre uppnår sitt syfte och snarare övergår till en förskjutning av ansvar?

Först och främst är det rimligt att skilja mellan olika typer av elevinflytande. Att säkerställa att samtliga elever får komma till tals i undervisningen, genom att ställa frågor och öppet reflektera kring tankeväckande frågor och ämnen, är viktigt för såväl lusten att lära som variationen under en lektion. En undervisning som präglas av en interaktiv klassrumsmiljö har en positiv effekt på inlärning.

Skäl att lyfta ett varnings finger

När man däremot övergår till att tala om inflytande över frågor som traditionellt varit lärarens ansvar, finns det skäl att lyfta ett varnings finger. Ett centralt mål med en lärares utbildning, vilken kan vara så lång som 5,5 år, är att tillgodogöra sig värdefulla kunskaper om såväl pedagogiska metoder som specifika ämnesområden. Att fatta beslut om innehåll, arbetssätt och examinationsformer, ställer alltså krav på förmågor som kräver lång utbildning.

Lucy Crehan är en brittisk forskare, som har studerat framgångsrika länders skolsystem i ett försök att urskilja vilka framgångsfaktorer de har gemensamt. Resultaten presenterar hon i sin bok, ”Cleverlands” (2018) och en avgörande faktor ser ut att handla om lärarens respektive elevens inflytande över undervisningen. Undervisningen i länder som lyckas allra bäst, enligt PISA, präglas av ett lärarlett fokus (teacher-directed), vilket i praktiken innebär att läraren ansvarar över undervisningen, medan länder som präglas av ett mer studentfokuserat lärande (student-oriented) lämnar större utrymme för elevinflytande. Sverige är ett av de länder som har ett starkt studentfokuserat lärande.

Att elever beslutar om examinationsformer riskerar leda till att valen baseras på andra faktorer än vad som gynnar dem själva på lång sikt. En uppenbar risk torde vara att eleven utgår från vad som känns bäst för stunden, genom att välja det alternativ som upplevs mindre kravfyllt. Det här är något som kan kopplas till ungdomars hjärnor, vars långsiktiga tänkande inte är fullt utvecklat före 20-25 års ålder.

Syfte – och förskjutning av ansvar

Att vara ung i dagens samhälle innebär även en del andra utmaningar att hantera utöver skolan, så som skapande av identitet, hitta sin plats i en grupp, samtidigt som mycket energi går till att fundera kring framtiden. Att samtidigt uppmuntras till att ansvara över undervisningens utformning, riskerar att skapa en onödig stress.

I boken ”Paradox of choice” argumenterar den amerikanske psykologen Barry Schwartz för att människor idag utsätts för fler valmöjligheter än vad som är hälsosamt. Ett exempel han belyser är sjukvården, där patienter allt mer får välja sin egen behandlingsmetod. Han kallar fenomenet för ”en förskjutning av ansvar”, från den som har utbildning och kunskap (läkaren) till den som inte har det (patienten). Frågan är om det är samma fenomen vi ser i skolan, där läraren uppmanas att lämna ifrån sig en viktig del av sin profession. Kanske riskerar elevinflytande, i praktiken, att vara en förskjutning av ansvar, från den som har utbildning och kunskap (läraren) till den som inte har det (eleven).

Så hur motiverar man då från Skolverkets sida att elever bör ges inflytande och ansvar över frågor som rimligen inte kan förväntas av dem? Att elever får interagera i klassrummet och dela sina tankar kring tankeväckande frågor och ämnen, är exempel på när elevinflytande uppnår sitt syfte. Men vid val av innehåll, arbetssätt och examinationsformer kanske gränsen har passerats för när elevinflytande har övergått till en förskjutning av ansvar.

Sophie Zail, förstelärare på huvudmannanivå, Drottning Blankas gymnasieskola

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.