”Kriminella gäng rekryterar när skolan sparar”

ÖPPET BREV TILL SKOLMINISTER OCH JUSTITIEMINISTER

För varje ny läroplan och regering väcks förhoppning att den negativa spiralen skall vända, men svensk skola blir allt värre. Det råder en myt om att det är lärarbrist vilket ej stämmer med realiteten då det knappt finns lediga tjänster att söka. Det kan bero på att det är billigare att anställa obehöriga lärare eller ordna snabbspår. Denna orättvisa skapar ett A- och ett B-lag inom lärarkåren.

Stora klasser i små klassrum

Forskning visar att optimalt antal elever för inlärning är ca 13, och överstiger antalet 20 skapas en negativ inlärning. Trots det är det vanligt med strax över 30 elever, dessutom i ett klassrum som ej är anpassat för så många. Med fler elever per klass kan skolan spara in på lärare. Det är bevisligen inte forskning och pedagogik som får styra, utan plånboken – trots att skolan skall vila på vetenskaplig grund.

Ämnen bedrivs i salar som är för små och ej anpassade för verksamheten – om det ens finns en sal. Lärare tvingas använda material som egentligen är utdömt eftersom det är för kostsamt att byta ut och kopiatorn går varm då det är dyrt med böcker.

Den psykiska och fysiska ohälsan är av historiska mått där våra unga aldrig mått sämre, för att söka vård och hjälp i en omsorg som inte finns eller har rekordlånga köer.

Uppdrag och förutsättningar går inte ihop

En administrativ överbelastning för att utföra pappersexercis som ingen egentligen efterfrågar. Det räcker inte för en lärare att bedriva undervisning, det skall rastvaktas, vara matvärd, elevråd, mentor, psykolog, polis och medlare mm med följden att det inte finns tid att förbereda och planera väl fungerade lektioner. Alla dessa uppdrag går inte ihop med den undervisningstid som finns, så den utökas för varje år. Så lärare skall göra ännu mer för en lön som ej står i proportion till övriga yrken med samma utbildningsnivå. Lägg till detta den kraftiga ökningen av hot och våld i skolan. Så inte nog med att lärare skall utstå och göra ännu mer, så skall de även uppfylla orimliga krav från myndigheter och skolverk som att förväntas individanpassa för varje elev, annars blir det straff och utredning.

Vi måste idag vara ärliga och säga som det är, att med dessa förutsättningar kan vi ej uppnå de krav som ställs på oss, Vi tvingas idag offra ett antal elever för att få majoriteten att lyckas. Vad sker då med de elever som ej får rätt stöd och hjälp? Jo de riskerar att hamna i kriminalitet, där gängen till skillnad mot skolan satsar på nyrekrytering.

Vad tänker regeringen göra?

Den investering som krävs för att vända den negativa trenden är av samhällsekonomiskt intresse, men ansvariga väljer i stället att skära ned ännu mer på skolan. Om våra unga går ut i vuxenlivet outbildade och med dålig psykisk och fysisk hälsa samtidigt som kriminaliteten ökar så behöver man inget A i matematik för att inse att samhällskostnaderna vida kommer att överstiga kostnaden för den långsiktiga satsning på skolan som skulle behövas.

Det måste få kosta och man måste satsa och investera för att tjäna pengar i slutändan. Det vi inte investerar i våra ungdomar idag, kommer vi få skörda om några år.

Min fråga till ansvariga ministrar är: Vad tänker ni göra åt allt detta?

Tommy Lénberg Leg. Lärare/polisstuderande

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte ViLärare.