Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
Till startsidan
Utvecklingssamtal Förberedelse och att blicka framåt. Det är grundbulten i ett bra utvecklingssamtal. På Glömstaskolan i Huddinge läggs stor vikt vid att göra elever och föräldrar beredda på samtalet. Plattformen Unikum är ett bra hjälpmedel.
Det är inte bara den kompakta arkitekturen, med oräta vinklar och runda former, som är innovativ. Även sättet att tänka kring utvecklingssamtal är dynamiskt på den kommunala Glömstaskolan, F–9, i Huddinge utanför Stockholm.
Förstelärarna i ledarskap Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring är ett par av skolans lärare som båda har lång yrkeserfarenhet. Under årens lopp har de också provat olika sorters upplägg för utvecklingssamtal. Deras slutsats är densamma: modellen för utvecklingssamtalet spelar ingen roll.
Nyckeln är att förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet.
– Det som betyder något är i stället att kunna involvera och engagera eleven till ett meningsfullt möte, säger Karin Boberg, som är ämneslärare i SO och en av mentorerna för Glömstaskolans åttondeklass.
Skolans cirka 50 lärare använder sig, liksom tusentals andra skolor i Sverige, av den digitala portalen Unikum för både förberedelse och dokumentation av utvecklingssamtalen. Där samlas mallar, formulär och pedagogisk information på samma ställe, vilket sparar både tid och energi.
– Tydlighet och att titta framåt med eleven i fokus är själva kärnan i ett bra utvecklingssamtal. Det underlättar att enkelt och på förhand kunna mejla ut strukturerad information till föräldrarna om hur samtalet är upplagt. På webbportalen Unikum ligger också korta filmer om exempelvis betyg och bedömning, förklarar Anna Sterlinger Ahlring, som är grundskollärare inom de samhällsorienterande ämnena samt svenska åk 4–9 och också mentor för klass åtta.
Men det hänger inte bara på Unikum – det krävs ytterligare kunskaper för att göra mötena konstruktiva. Under hösten kommer Anna och Karin att börja ett projekt om ledarskap för sina kollegor på Glömstaskolan. I det ingår också att skapa likvärdiga utvecklingssamtal som ska hålla samma kvalitet för skolans 900 elever.
Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
På grund av coronapandemin kommer många utvecklingssamtal att ske via videolänk under hösten. Och vid fysiska möten hålls ett ordentligt avstånd. Men tankegångarna i ett samtal är desamma, vare sig de sker digitalt eller genom ett fysiskt möte.
Anna Sterlinger Ahlring framhåller att nyckeln till ett givande utvecklingssamtal är att på olika sätt förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet. Det kan röra sig om allt från läxor, prov och attityd på lektioner till hur eleven sover och äter. Vilka är målen? Kanske behövs extra hjälp och stöd?
Karin Boberg lägger också stor vikt vid förberedelser för att kunna fördjupa samtalet.
– När en elev lite svepande säger att det går bra frågar jag vidare. Vad innebär det egentligen? I mina utvecklingssamtal är det sedan eleven som leder samtalet. En del har svårt att prata och ibland får de skriva ett manus som de sedan läser upp för sina föräldrar, säger hon.
Victoria Ränk, går i årskurs åtta på Glömstaskolan. Hon har ofta olika möten på grund av en språkstörning: ”Ibland tycker jag att det blir för många möten för mig. Ett utvecklingssamtal ska handla om en sak i taget. Det är bra att vara förberedd. Min mamma pratar mycket och tar ibland över. Själv vill jag öva på att prata mer. Just nu är mina mål att bli bättre i matten och förstå vinklar. Sen ska jag också använda digitala hjälpmedel mer i skolan.”
Emilia Szajda, går i årskurs åtta på Glömstaskolan: ”Jag känner nervositet och nyfikenhet inflr samtalet. Före mötena svarar jag på en enkät och gör utvärderingar i Unikum. Jag gillar att skriva men vill bli bättre på att vara mer kortfattad. Sen överanalyserar jag mycket och gör matten svårare än vad den är.
Det räcker absolut med ett utvecklingssamtal per termin. Jag tycker att utvecklingssamtalen skulle handla mer om relationer och konflikter i klassen och mindre om kunskapsmål.”
Inte sällan kan samtalet också handla om att eleven har alltför höga krav på sig själv. Då talar vi om det både före och under utvecklingssamtalet, förtydligar Karin.
– Det händer ibland att jag ber andra ämneslärare att komma till samtalet om det är något som behöver diskuteras vidare, berättar Karin Boberg.
Hon menar att det många gånger är fråga om en mognadsprocess med mindre finjusteringar för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen.
– Det kan handla om studieteknik eller att stänga av mobilen sent på kvällen. Det är otroligt roligt att se när polletten trillar ned och vilka resultat det ger, säger Karin Boberg.
Debatt Vittnesmålet: ”Vi hinner inte med alla. Eleverna som inte får hjälp lämnar passet frustrerade”.
Debatt Forskaren kräver mod från politikerna – så tas lärares kunskap på allvar
Debatt ”Ge lärarna en dräglig arbetsmiljö med mindre klasser, så att de har tid och ork”
Arbetsmiljö Nya regler efter att ha jobbat på skolan i tio år: ”Ska inte få se mig ledsen”.
Skolpolitik Hoppas vinna budgivningen på Simona Mohamsson – samlat in 40 000 kronor.
Granskning Lärarna fick aldrig ta del av pengarna. ”Vi har inte fått någon ursäkt”
Lön Sveriges Lärares ombudsman tipsar om vad du bör tänka på gällande din lön.
Elevhälsa Står med öppna armar: ”Kan passa dem svag teoretisk begåvning”.
Debatt Arne Engström applåderar Liberalernas vändning i frågan om extra anpassningar
Debatt Lärarna är skeptiska, men Kristina Axén Olin (M) försvarar kulturlistorna
Krönika Är det någon som har ordning på något här? Haaallååå??
Digitala nationella prov Efter kaoset och fackets krav – inga digitala nationella prov de närmaste åren.
Vuxenutbildning Lillemor Malmbo: ”Vad jag vill se är nationella regleringar”
Debatt ”Att kräva att en elev har sin dator och sin penna är inte hårt... det är verkligheten”
Arbetsmiljö Budskapet: ”Alla som bryr sig bör dyka upp”.
Elevhälsa Tvingas hitta egna lösningar: ”Många sätter E istället för F”.
Debatt Professor Thomas Nygren om varför den vetenskapliga grunden i skolan brister.
Likvärdighet Ny rapport varnar: ”Det är ett svek mot barnen och eleverna.”
Skolpolitik Avgörande frågorna klubbades på partiets landsmöte.
Elevhälsa För begåvade för anpassad undervisning – men kognitivt begränsade för att klara skolan.
Valet 2026 Splittrade Liberaler ska rösta om friskolorna – stort väljarstöd för vinststopp.
Slutreplik Niclas Fohlin: ”Jag förespråkar en evidensinformerad praktik.”
Krönika ”Tänk om vi fick resurser att bemöta de där knorrungarna innan det är försent.”
Debatt Debatten om det relationella perspektivet på undervisning fortsätter.
Replik ”Niclas Fohlin tycks invända med att lärares olikheter i att praktisera en metod reduceras till siffror”, skriver Susan Sall
Debatt Hanna Schmidt, 16 år: ”Elever vägrar att göra uppgifter, vill inte lyssna och är respektlösa”
Debatt ”Finansieringen är grunden till hur arbetet fungerar på skolan”
Digitala nationella prov Sätter press på utbildningsministern: ”Lärare och elever får inte betala priset”.
Debatt ”Ge oss hellre en tidig julklapp: Slopa DNP hela läsåret”.
Digitala nationella prov Lärarens vädjan efter nytt besked om digitala nationella proven: ”Gör likadant i vår”
Digitala nationella prov Lärare och rektor i gemensamt skyddsstopp för digitala proven: ”Stressande”
Gymnasieskola Kritiken: ”Undervisningstiden hanteras väldigt slapphänt.”
Gymnasieskola Ny utredning: ”Vi vill täppa igen kryphålen för friskolorna.”
Krönika ”Vem bär ansvaret för att ha slösat sönder min tid under alltför många år?”
Debatt Han vill utveckla SFI-undervisningen i stället för att införa språktester.
Debatt Begärde ut lärares prov – nu introducerar företaget AI-rättning.
Skolmyndighet Så arbetar skolmyndigheterna för att lärare ska få bästa vetenskapliga stöd.
Skolverket Joakim Malmström svarar på Riksrevisionens kritik: ”Stort städarbete”
Krönika ”Vi befinner oss i någon slags jättelik experimentfas och är fortfarande lika förvirrade.”
Skolmyndighet Lärare och facket stämmer in i kritiken mot skolans myndigheter.
Krönika ”Vi behöver sluta behandla beprövad erfarenhet som vetenskapens fattige kusin.”
Digitala nationella prov Uppgivna läraren: ”Lägg ner provplattformen – bara Simona Mohamsson kan göra det.”
Arbetsmiljö Juristen: Därför är domen ett problem.
Undervisning Pristagarens Ayaz Razmajooeis bästa tips för att automatisera matten.
Krönika ”Vi är kvar på ruta ett – hur går det till?”
Digitala nationella prov Haveri för lärare och elever som testade: ”F till Skolverket”
Krönika ”Det handlar inte om bestraffa barn – utan om att rädda de andra.”
Debatt Lärarens varning inför valårets utspel: ”Skolan känns splittrad”.
Debatt ”Handlar mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit”
Friskolor 26 av 30 granskade kommuner måste bli bättre på att identifiera oseriösa aktörer.