
Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
Utvecklingssamtal Förberedelse och att blicka framåt. Det är grundbulten i ett bra utvecklingssamtal. På Glömstaskolan i Huddinge läggs stor vikt vid att göra elever och föräldrar beredda på samtalet. Plattformen Unikum är ett bra hjälpmedel.
Det är inte bara den kompakta arkitekturen, med oräta vinklar och runda former, som är innovativ. Även sättet att tänka kring utvecklingssamtal är dynamiskt på den kommunala Glömstaskolan, F–9, i Huddinge utanför Stockholm.
Förstelärarna i ledarskap Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring är ett par av skolans lärare som båda har lång yrkeserfarenhet. Under årens lopp har de också provat olika sorters upplägg för utvecklingssamtal. Deras slutsats är densamma: modellen för utvecklingssamtalet spelar ingen roll.
Nyckeln är att förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet.
– Det som betyder något är i stället att kunna involvera och engagera eleven till ett meningsfullt möte, säger Karin Boberg, som är ämneslärare i SO och en av mentorerna för Glömstaskolans åttondeklass.
Skolans cirka 50 lärare använder sig, liksom tusentals andra skolor i Sverige, av den digitala portalen Unikum för både förberedelse och dokumentation av utvecklingssamtalen. Där samlas mallar, formulär och pedagogisk information på samma ställe, vilket sparar både tid och energi.
– Tydlighet och att titta framåt med eleven i fokus är själva kärnan i ett bra utvecklingssamtal. Det underlättar att enkelt och på förhand kunna mejla ut strukturerad information till föräldrarna om hur samtalet är upplagt. På webbportalen Unikum ligger också korta filmer om exempelvis betyg och bedömning, förklarar Anna Sterlinger Ahlring, som är grundskollärare inom de samhällsorienterande ämnena samt svenska åk 4–9 och också mentor för klass åtta.
Men det hänger inte bara på Unikum – det krävs ytterligare kunskaper för att göra mötena konstruktiva. Under hösten kommer Anna och Karin att börja ett projekt om ledarskap för sina kollegor på Glömstaskolan. I det ingår också att skapa likvärdiga utvecklingssamtal som ska hålla samma kvalitet för skolans 900 elever.
Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
På grund av coronapandemin kommer många utvecklingssamtal att ske via videolänk under hösten. Och vid fysiska möten hålls ett ordentligt avstånd. Men tankegångarna i ett samtal är desamma, vare sig de sker digitalt eller genom ett fysiskt möte.
Anna Sterlinger Ahlring framhåller att nyckeln till ett givande utvecklingssamtal är att på olika sätt förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet. Det kan röra sig om allt från läxor, prov och attityd på lektioner till hur eleven sover och äter. Vilka är målen? Kanske behövs extra hjälp och stöd?
Karin Boberg lägger också stor vikt vid förberedelser för att kunna fördjupa samtalet.
– När en elev lite svepande säger att det går bra frågar jag vidare. Vad innebär det egentligen? I mina utvecklingssamtal är det sedan eleven som leder samtalet. En del har svårt att prata och ibland får de skriva ett manus som de sedan läser upp för sina föräldrar, säger hon.
Victoria Ränk, går i årskurs åtta på Glömstaskolan. Hon har ofta olika möten på grund av en språkstörning: ”Ibland tycker jag att det blir för många möten för mig. Ett utvecklingssamtal ska handla om en sak i taget. Det är bra att vara förberedd. Min mamma pratar mycket och tar ibland över. Själv vill jag öva på att prata mer. Just nu är mina mål att bli bättre i matten och förstå vinklar. Sen ska jag också använda digitala hjälpmedel mer i skolan.”
Emilia Szajda, går i årskurs åtta på Glömstaskolan: ”Jag känner nervositet och nyfikenhet inflr samtalet. Före mötena svarar jag på en enkät och gör utvärderingar i Unikum. Jag gillar att skriva men vill bli bättre på att vara mer kortfattad. Sen överanalyserar jag mycket och gör matten svårare än vad den är.
Det räcker absolut med ett utvecklingssamtal per termin. Jag tycker att utvecklingssamtalen skulle handla mer om relationer och konflikter i klassen och mindre om kunskapsmål.”
Inte sällan kan samtalet också handla om att eleven har alltför höga krav på sig själv. Då talar vi om det både före och under utvecklingssamtalet, förtydligar Karin.
– Det händer ibland att jag ber andra ämneslärare att komma till samtalet om det är något som behöver diskuteras vidare, berättar Karin Boberg.
Hon menar att det många gånger är fråga om en mognadsprocess med mindre finjusteringar för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen.
– Det kan handla om studieteknik eller att stänga av mobilen sent på kvällen. Det är otroligt roligt att se när polletten trillar ned och vilka resultat det ger, säger Karin Boberg.
Replik Debatten om lärares relationer till eleverna fortsätter att dela kåren
Debatt Debatten om relationer: ”Vi behöver sluta låtsas att det finns en polarisering”
Arbetstid Kommenterar regeringens besked: ”Ger lärare tid att planera”.
Debatt Han vill se specialdidaktik i alla klassrum.
Arbetstid Vi Lärares partienkät visar politiskt stöd för lärarnas viktiga fråga.
Debatt ”Gillar man inte en viss lärare finns det en tendens att man beter sig dåligt”
Debatt ”Att prata om goda relationer istället för god undervisning är typiskt svenska skolan”
Debatt Kritiken: Malmö stad spärrar sociala medier på skoldatorn – även på fritiden
Aktuellt Vann priset för Årets dokumentärprogram
Debatt Två lärare i klassrummet lönar sig, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.
Avtalsrörelse 20 000 medlemmar i Sveriges Lärare inväntar nytt avtal.
Debatt ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet”
Debatt Därför har debatten som ifrågasätter vikten av relationsbyggande i skolan dragit igång.
Replik Specialpedagogen Olga Victorsdotter-Sapkina svarar Linnea Lindquist om hur elever lär sig.
Debatt Sveriges Lärarstudenter kritiserar marknadsskolan i ny kampanj
Replik Linnea Lindquists svar till Per Kornhall om relationer: ”En sådan skola vill jag ha”.
Krönika ”Visst kan man lära ut utan goda relationer. Men hur mycket, till vilken nytta och vilken sorts kunskap blir det?”
Friskolor ”Överskott handlar om trygghet för de anställda” säger vd Marcus Strömberg.
Fritidshem Incidenten blev startskott för debatt om arbetsmiljön i fritidshem.
Krönika ”Ge blanka fasen i att lägga ner skolor – ett gyllene tillfälle att låta allt få lösa sig självt.”
Krönika ”Fixeringen är både enfaldig och skadlig.”
Betyg För första gången är pojkarna bättre i matematik.
Jag är lärare Maria Lindqvist om varför hon är lärare – och vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Slutreplik ”Används för att skapa två läger – de goda och de onda”
Debatt Biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson ser ingen brist på bibliotekarier till skolorna.
Friskolor Trots ökat elevunderlag – här tappar friskolorna elever.
Debatt Inför mötet med skolministrarna Lotta Edholm och Simona Mohamsson: ”Räcker inte med dialog”.
Forskning Maria och hennes ämneslag tar hjälp av forskning för att utveckla sin läsundervisning. ”Vi har höjt nivån”.
Krönika ”I en drömvärld slipper lärare gå hem på kvällen med dåligt samvete skavande i bröstet.”
Debatt Martin Karlberg: ”Bekymmersamt – om skolledare bortser frånrobusta forskningsresultat"
Porträtt Ola Helenius är ledande inom utvecklingen av såväl matematikundervisning som vindsurfingbrädor.
Reportage När många lärare väljer att lämna skolan så gör Göran Hellmalm tvärtom.
Behörighet Rekordstor andel lämnade läraryrket under 2024.
Guider & tips Sexologen Kalle Norwald om hur man avväpnar elever och ”förbjudna” ord.
Krönika Tänk om det är själva skolan som ställer alltför höga krav på kognitiva färdigheter i en alltför avancerad miljö?
Arbetsmiljö Läraren Eva Löfqvist har svårt att följa läroplanen när klasserna växer.
Arbetsrätt Ny dom i Arbetsdomstolen: Diskriminering. ”En riktig upprättelse.”
Debatt ”Det krävs lärarexamen för att antas till specialpedagogprogrammet” skriver Vivianne Arnell
Debatt ”Lyssna på oss som arbetar i skolan varje dag” skriver specialpedagogen Tina Trollefur
Debatt Alla elever ska få hjälp innan frånvaron blir omfattande, skriver Andrea Hedin (M).
Debatt De listar skolans problem: ”Makabert skylla på specialpedagogerna”
Granskning Vi Lärare granskar: Hundratals skolor kan försvinna med minskade elevkullar.
Granskning Här förväntas flera grundskolor läggas ner under de närmaste åren.
Arbetsbelastning Inför hotet: ”Kommunen borde passa på att få ner barngrupperna.”
Granskning Vinsten: Ökad lärarbehörighet och kvalitet i undervisningen.
Granskning Friskolorna kritiska till förslagen: ”Till papperskorgen.”
Friskolor Kommunen varnar för negativa konsekvenser.
Debatt Betygsutredaren Magnus Henrekson svarar på kritiken mot nya betygssystemet.
Debatt Debattören Kari Parman vill se ett slut för vinstdrivande skolor.
Förskola Ingrid Pramling Samuelsson om fallgropar som mobiltelefoner, jobbmöten och relationer.