Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
Till startsidan
Utvecklingssamtal Förberedelse och att blicka framåt. Det är grundbulten i ett bra utvecklingssamtal. På Glömstaskolan i Huddinge läggs stor vikt vid att göra elever och föräldrar beredda på samtalet. Plattformen Unikum är ett bra hjälpmedel.
Det är inte bara den kompakta arkitekturen, med oräta vinklar och runda former, som är innovativ. Även sättet att tänka kring utvecklingssamtal är dynamiskt på den kommunala Glömstaskolan, F–9, i Huddinge utanför Stockholm.
Förstelärarna i ledarskap Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring är ett par av skolans lärare som båda har lång yrkeserfarenhet. Under årens lopp har de också provat olika sorters upplägg för utvecklingssamtal. Deras slutsats är densamma: modellen för utvecklingssamtalet spelar ingen roll.
Nyckeln är att förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet.
– Det som betyder något är i stället att kunna involvera och engagera eleven till ett meningsfullt möte, säger Karin Boberg, som är ämneslärare i SO och en av mentorerna för Glömstaskolans åttondeklass.
Skolans cirka 50 lärare använder sig, liksom tusentals andra skolor i Sverige, av den digitala portalen Unikum för både förberedelse och dokumentation av utvecklingssamtalen. Där samlas mallar, formulär och pedagogisk information på samma ställe, vilket sparar både tid och energi.
– Tydlighet och att titta framåt med eleven i fokus är själva kärnan i ett bra utvecklingssamtal. Det underlättar att enkelt och på förhand kunna mejla ut strukturerad information till föräldrarna om hur samtalet är upplagt. På webbportalen Unikum ligger också korta filmer om exempelvis betyg och bedömning, förklarar Anna Sterlinger Ahlring, som är grundskollärare inom de samhällsorienterande ämnena samt svenska åk 4–9 och också mentor för klass åtta.
Men det hänger inte bara på Unikum – det krävs ytterligare kunskaper för att göra mötena konstruktiva. Under hösten kommer Anna och Karin att börja ett projekt om ledarskap för sina kollegor på Glömstaskolan. I det ingår också att skapa likvärdiga utvecklingssamtal som ska hålla samma kvalitet för skolans 900 elever.
Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
På grund av coronapandemin kommer många utvecklingssamtal att ske via videolänk under hösten. Och vid fysiska möten hålls ett ordentligt avstånd. Men tankegångarna i ett samtal är desamma, vare sig de sker digitalt eller genom ett fysiskt möte.
Anna Sterlinger Ahlring framhåller att nyckeln till ett givande utvecklingssamtal är att på olika sätt förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet. Det kan röra sig om allt från läxor, prov och attityd på lektioner till hur eleven sover och äter. Vilka är målen? Kanske behövs extra hjälp och stöd?
Karin Boberg lägger också stor vikt vid förberedelser för att kunna fördjupa samtalet.
– När en elev lite svepande säger att det går bra frågar jag vidare. Vad innebär det egentligen? I mina utvecklingssamtal är det sedan eleven som leder samtalet. En del har svårt att prata och ibland får de skriva ett manus som de sedan läser upp för sina föräldrar, säger hon.
Inte sällan kan samtalet också handla om att eleven har alltför höga krav på sig själv. Då talar vi om det både före och under utvecklingssamtalet, förtydligar Karin.
– Det händer ibland att jag ber andra ämneslärare att komma till samtalet om det är något som behöver diskuteras vidare, berättar Karin Boberg.
Hon menar att det många gånger är fråga om en mognadsprocess med mindre finjusteringar för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen.
– Det kan handla om studieteknik eller att stänga av mobilen sent på kvällen. Det är otroligt roligt att se när polletten trillar ned och vilka resultat det ger, säger Karin Boberg.
Krönika ”Skillnad mellan avancerade hinderbanor och isbumlingar i nacken på en klasskompis.”
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Debatt Anna Olskog bemöter argumenten från SKR och Almega: ”9 av 10 lärare är för”.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Debatt Han ser en skola där läraren är upptagen med att ”serva elever med pennor och sudd”.
Debatt ”Skolan måste lära sig skilja läsinlärning från läsning som färdighet”
Krönika ”Ett försök att överbrygga glappet mellan beslutsfattare och vardagens realitet.”
Skolfinansiering Lämnade över 700 berättelser från skolan – nedladdad 18 000 gånger.
Debatt Lärare måste stå upp för NPF-eleverna, skriver Sabina Sandfuss
Forskning Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
Arbetsbelastning Anna Olskog: ”Nödvändigt för att lärare ska orka med sitt uppdrag”.
Krönika ”Det är lärarfientligt och skadligt – och saknar dessutom evidens.”
Läs och skriv Mohamsson efter Ämneslärarens granskning: ”Pratas för lite om det.”
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Skolpolitik SKR och Mohamsson anklagar varandra i frågan om regleringar.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Krönika ”Jag hackar tänder över mycket dessa dagar”, skriver Maria Wiman.
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Arbetsmiljö Namngav läraren på Tiktok – förnekar brott.
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Ledarkrönika ”Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Läsning Efter regeringens förslag: De vill se krav på daglig läsning – i alla ämnen.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Arbetsbelastning Ser regeringens reform som ett slag mot den svenska modellen.
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Övervägde skyddsstopp: ”Kändes kallare inne än utomhus”.
Betyg Så går regeringen vidare med nya betygen, enligt den lagrådsremiss som Vi Lärare tagit del av.
Skolpolitik Wimans bok till skolans makthavare: ”Kontakt mellan himlen och marken”.
Krönika ”Det här får vi inte säga – men det är sanningen om trasiga skolan.”
Särskilt stöd ”Vi sätter punkt för Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti”
Arbetsmiljö Mohamsson: ”Lika för alla – oavsett skola och bostadsort.”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”