Språket undersöks över tid: ”Intressant tidsdokument”

Kajsa Goransson och Adobe stock

Lena Lind Palicki, avdelningschef på Språkrådet, undersöker svenska språkets förändringar över tid.

Kan dina elever skilja på ”de” och ”dem”? Skriver de ”sej” istället för ”sig”? Eller ”vart” istället för ”var”?
Språkrådet undersöker nu förändringarna över tid.
– Det blir ett intressant tidsdokument, säger Lena Lind Palicki, avdelningschef på Språkrådet.

”De” och ”dem” eller bara ”dom”? Redan 1976 nämndes det i författaren och språkvårdaren Catharina Grünbaums enkät där svensklärare fick ta ställning till olika språkfel deras elever gjorde.

2015 skickade Lena Lind Palicki, avdelningschef på Språkrådet, och Susanna Karlsson, lektor på Göteborgs universitet, ut en ny version av enkäten och det visade sig att skillnaden mellan ”de” och ”dem” hade blivit en allt vanligare svårighet för eleverna.

Nu har Lena Lind Palicki och Susanna Karlsson skickat ut enkäten till svensklärare igen.

Följa språkförändringar

Anledningen till att enkäten upprepas är för att följa språkförändringar. 1976 var talspråksformer som att skriva ”dej” istället för ”dig”, ”såna” istället för ”sådana” och ”farsa” istället för ”far” väldigt aktuella. För tio år sedan var ”de” och ”dem” väldigt aktuellt och även om elever fick använda ordet hen.

– Det visade sig att det hade hänt ganska mycket, saker som var aktuellt 1976 diskuterade man inte alls när vi gjorde om enkäten. Därför bestämde vi oss för att göra om den typ vart tionde år. Det blir ett intressant tidsdokument, säger Lena Lind Palicki.

För att resultaten ska bli jämförbara har Lena Lind Palicki och Susanna Karlsson försökt hålla frågorna så lika som möjligt. Men att skicka ut exakt samma enkät går inte.

– Vi har försökt ligga så nära som möjligt, men om vi skickar ut enkäten precis som den såg ut 1976 så framstår ju vi som att vi inte alls hänger med i vår tid, säger Lena Lind Palicki och skrattar.

Blivit en stor fråga

I enkäten ställs varje gång en öppen fråga om vilken som är den mest besvärliga språkriktighetsfrågan i undervisningen. Det var i den frågan ”de” och ”dem” togs upp redan 1976.

– Det var inte en stor fråga då utan bara en del i frågan om man ska skriva mer talspråksnära, nu är ju det en jättestor fråga. Det har liksom seglat upp som en av de mest diskuterade frågorna när vi gjorde enkäten senaste gången, över 60 procent svarade att det var den mest besvärliga frågan, berättar Lena Lind Palicki.

Använder själv ”dom”

Varför debatten kring ”de” och ”dem” har blivit så stor tror Lena Lind Palicki är en bildningsfråga och menar att det ofta handlar om att visa att man kan skilja på dem och därför inte vill gå över till att bara använda “dom”. Men hon tror också att det bara är en tidsfråga tills vi gör bytet och försöker själv vara med i förändringen.

– Jag försöker skriva ”dom” för att bidra till att vi går över, men jag tycker det är jättesvårt. Skriver jag snabbt så skriver jag inte ”dom” istället för ”de” och skriver jag för en tidning så måste jag gå igenom och kolla att jag skrivit ”dom”. Det säger något om vår språkkänsla och att språkförändring tar tid.

Använda emojis?

I den nya versionen av enkäten diskuteras dock inte bara ”de” och ”dem”, det finns några helt nya inslag också.

– ”En” istället för ”man”. Emojis, får man använda det? I förra versionens öppna fråga nämndes att elever särskrev men också skrev ihop ord fel, så det är några nya frågor om det också, säger Lena Lind Palicki.

Enkäten är fortfarande öppen så vilka nya svårigheter svensklärare stöter på i dag återstår att se.

LÄS MER:

Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem

Så klarar svenskarna att skilja på de och dem

Debatt: Hög tid att ersätta ”de” och ”dem” med ”dom”