Skolverkets besked – så ska de återfå lärarnas förtroende

En bild av Joakim Malmström, till vänster skymtar forskaren Jonas Vlachos
Foto: Skolverket

Joakim Malmström, generaldirektör för Skolverket, vill återfå lärarnas förtroende.

Skolverket bär ett tungt ansvar i den kritik som Riksrevisionen riktar mot skolmyndigheterna: de brister i vetenskaplig grund i sitt stöd till lärare.
– Jag är inte jätteintresserad av att recensera hur saker har kunnat pågå, säger generaldirektören Joakim Malmström.

Riksrevisionen riktar tung kritik mot Skolverket, Skolinspektionen, Skolforskningsinstitutet och SPSM, i sin nya rapport.

Det handlar om att deras material som vänder sig till lärare brister i vetenskaplig förankring.

För Skolverkets del handlar det bland annat om att enskilda medarbetare har fått fria tyglar i att välja ut och publicera forskningsrön.

– Jag instämmer ju i Riksrevisionens iakttagelser, det är saker som jag lyft tidigare. Det är inte så att Skolverket inte har haft forskarkontakter, men det har skett i stuprör, säger Joakim Malmström.

När kommer er webb att vara fri från stödmaterial och forskningssammanställningar som saknar vetenskapligt stöd?

– Vi har gjort ett stort städarbete som fortfarande pågår, vi har avpublicerat 700 artiklar som varit skrivna av enskilda forskare. Vi har ett vetenskapligt råd på plats och det kommer att vara viktigt  för att det material vi tar fram framåt vilar på vetenskaplig grund. Det är också fråga om vad som är vetenskaplig grund, alla områden är inte lika beforskade, säger han.

Och när är materialet borta?

– Det finns ett omfattande material och vi har ett regeringsuppdrag att rensa upp, och det fortsätter vi med kraft och lägger krut på, när vi sett Riksrevisionens iakttagelser, säger Joakim Malmström.

Saknas: Beprövad erfarenhet

Riksrevisionen lyfter också bristen på beprövad erfarenhet.

Joachim Malmström hänvisar till regeringen.

– Här är Riksrevisionen något på spåren med sitt förslag om en myndighetsgemensam stödstruktur, och här behövs ett arbete. Det är ett väldigt intressant förslag de lägger – att en myndighet får ansvar för arbetet framåt med att utveckla metoder för att hitta, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet, säger han.

Skolverket är en expertmyndighet. Hur har det blivit så illa?

– Jag är inte jätteintresserad av att recensera hur saker har kunnat pågå tidigare. För mig är det viktigare att säkerställa att vi som skolmyndighet, att vårt material, vilar på vetenskaplig grund med en transparens kring hur vi tagit fram det och kontrollerat det, säger Joakim Malmström.

Avgörande frågan

Nu är den stora frågan hur myndigheten ska återfå lärarnas förtroende.

– Vi tycker att frågan är enormt viktig, vi gör ett stort utvecklingsarbete, vi har strukturer på plats med tunga vetenskapliga företrädare i det Vetenskapliga rådet. För oss är det avgörande att Sveriges lärare enkelt kan hitta forskning som är kvalitetssäkrad, säger Joakim Malmström.

Just nu arbetar Statskontoret med en översyn av skolmyndigheternas organisation.

Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister säger till Vi Lärare att ”Skolverket inte varit lärarnas bästa vän” och hon utesluter inte att göra om hela strukturen med fyra olika skolmyndigheter.

Men att hon inväntar Statskontorets analys. Den presenteras i början av 2026.

LÄS ÄVEN:

Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund

Edholm: ”Skolverket har inte varit lärarnas bästa vän”

Niclas Fohlin: Därför får vi lärare problem med evidenshysterin

Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”