Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Stor enkät: Partierna om lärarnas viktigaste frågor
Vi Lärares stora partienkät visar att det råder politisk oenighet på flera områden – även inom de politiska blocken.
Skolpolitik
I dagarna är det ett år kvar till valet.
Ett val som kan få stor betydelse för allt från lärares undervisningstid, klassstorlekar och gruppstorlekarna i förskolan till friskoleföretagens vinster.
På flera områden råder det politisk oenighet, även inom de politiska blocken, visar Vi Lärares stora partienkät.
– HÄR KAN DU SE HUR PARTIERNA STÅR I 22 HETASTE FRÅGORNA OM SKOLAN –
I samtliga riksdagsval sedan slutet av 1990-talet har skolan hamnat på väljarnas topplista över de viktigaste frågorna, berättar Henrik Ekengren Oscarsson som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskningsledare för det svenska Valforskningsprogrammet.
– Det innebär en stor potential för partierna. Det gäller inte minst för Socialdemokraterna och Liberalerna som traditionellt slåss om att ha den bästa skolpolitiken enligt väljarna.
Henrik Ekengren Oscarsson.
Sedan regeringen tillträdde för tre år sedan har skol- och utbildningsministrarna återkommande utlovat en omfattande renovering av det svenska skolsystemet, tillsatt knappt 20 utredningar och kommit med en rad utspel.
– Man ger sken av att man har genomfört stora förändringar. Men hittills har det inte fattats några speciellt omfattande eller långtgående beslut på skolområdet, säger Erik Wångmar som är docent i historia och universitetslektor i statsvetenskap och historia vid Linnéuniversitetet.
Se vad partierna svarar
Vi lärare har i en stor enkätundersökning frågat riksdagens partier om deras åsikter i några av de hetaste frågorna på förskole- och skolområdet. En del av frågorna har eller håller på att utredas.
En sådan är nationell reglering av lärares planerings- och undervisningstid, ett krav som Sveriges Lärare drivit länge både i förhandlingar och politiskt.
Samtliga partier svarar i Vi Lärares enkät ja på frågan om de vill ha en nationell reglering av lärares undervisningstid och tid till för- och efterarbete av undervisningen.
Lovar införa tak för lärares tid
Häromveckan förklarade utbildningsminister Simona Mohamsson (L) att regeringen tänker införa ett tak för lärares undervisningstid samt en miniminivå när det gäller tiden till för- och efterarbete och avsätta 2,5 miljarder kronor per år till det i budgeten. Förändringen ska börja gälla från och med höstterminen 2027.
Sverigedemokraterna anser att ”reformen ska finansieras inom befintlig ram” och Socialdemokraterna att det ska ske ”genom en överenskommelse mellan parterna och staten som står för en stor del av finansieringen av skolan”.
– Staten behöver ta ansvar, även finansiellt, för att lärarna får en ”bättre arbetsvillkor och mer reglerad arbetstid”, säger Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund.
Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog beskriver regeringens besked som ”en historisk framgång för lärarkåren” och menar att det även är ett steg i rätt riktning att Socialdemokraterna inte stänger dörren för en reglering av lärarens undervisnings- och planeringstid.
– Men det är oklart om beskedet från S också är bindande för deras företrädare i SKR.
Frågorna som enar – och inte
Samtliga partier utom M säger ja till en reglering av gruppstorlekarna i förskolan. Flera partier är i varierande omfattning också för en reglering av klasstorlekarna i grundskolan.
Även när det gäller nationell reglering av lärartätheten finns det ett brett politiskt stöd, att döma av enkätsvaren.
I en del andra frågor är skillnaderna desto större, men inte nödvändigtvis i enlighet med den traditionella höger-vänsterskalan. Några exempel:
● Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna bildar ett gemensamt block för ett statligt huvudmannaskap för skolväsendet. ”Kommunalrådspartierna” Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet är motståndare till alla sådana planer även om åtminstone Socialdemokraterna och Moderaterna säger sig vilja öka den statliga styrningen.
● MP, S, V och L vill att en kommun ska kunna frångå principen om bidrag på lika villkor och ge resurstillskott till den egna skolverksamheten utan att behöva kompensera fristående huvudmän. SD, C och KD säger nej.
● L, V, S, MP och C vill att offentlighetsprincipen även ska omfatta – offentligt finansierade – friskolor.
● S, C, L, V och M vill i varierande omfattning ytterligare begränsa undantagen från kravet på lärarlegitimation. SD är emot.
Det kan bli hetaste skolfrågan
Friskoleföretagens möjligheter att dela ut ekonomiskt överskott till sina ägare väntas bli en av valrörelsens hetaste skolfrågor.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har, precis som flera av hennes företrädare oavsett partifärg, vid upprepade tillfällen förklarat att det inte ska finnas några ”vinstintressen som skor sig på våra barns skolgång”.
Erik Wångmar.
– När det gäller friskolornas vinster är jag tveksam till om de propositioner som eventuellt läggs fram före valet kommer att innehålla det som det ges sken av i den politiska retoriken, säger docent Erik Wångmar.
Bekräftas i Vi Lärares enkät
Det är en förmodan som åtminstone delvis bekräftas av resultaten i Vi Lärares enkät.
● Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill inte att aktiebolag ska förbjudas driva offentligt finansierade skolor. Liberalerna svarar att det är viktigt att kunskap går före vinst och att man ”utesluter ingenting”.
På liknande sätt svarar Tidö-partierna på frågan om friskoleföretag ska få dela ut ekonomiskt överskott till sina ägare. M och SD är för, medan Liberalerna svarar att partiet ”utesluter ingenting för att säkerställa att skolpengen går till elevernas undervisning och ingenting annat”.
