Ekonomiska krisen – fackets brev fick kommunen att agera

Gunilla Skogsmo vill inte gå så långt som till att kalla responsen på det öppna brevet för en facklig seger.

– Men det är ett steg i rätt riktning. Vi hoppas att det kan komma något gott ur det här. För det har sparats så mycket i skolans verksamhet att vi är nära det läge att lärare skulle kunna få gå, säger hon.

”Utgå från verkligheten”

Droppen var när ledningen hävdade att det finns 700 tomma stolar på Eskilstunas fyra kommunala gymnasieskolor.

– Vi kan ju bara titta på min arbetsplats, Rekarneskolan, där vi fått dra in på elevhälsa och studievägledning och det sparas på exempelvis material som behövs för att utbildningen ska vara så bra som möjligt på yrkesprogrammen. Att i ett läge där vi kämpar för att hålla näsan över vattenytan få det att låta som att det finns 700 förberedda platser som bara väntar på att fyllas av elever är så otroligt provocerande, säger Gunilla Skogsmo.

Hon fortsätter:

– Det finns tomma lokaler för 700 elever. Men det finns inte lärare, skolböcker eller ens nog med bänkar att sitta i. Vi måste ju utgå från verkligheten.

Förslag: Höj elevpengen

Sveriges Lärare har två radikala förslag.

– Det första är att höja elevpengen. Eskilstuna ligger långt under andra socioekonomiskt jämförbara kommuner. Det andra är att införa skuldsanering för de tre gymnasieskolor som år efter år tvingas ta med sig ett ekonomiskt underskott in i nästa årsbudget, säger Gunilla Skogsmo.

Sveriges Lärare i Eskilstuna vill också att det tas ett helhetsgrepp över skolorna i kommunen.

– Det måste gå att organisera sig smartare. Har vi tomma lokaler på gymnasiet samtidigt som det finns grundskolor som måste ha undervisning i baracker, så får vi väl planera om när det gäller byggnader och utrymmen, säger Gunilla Skogsmo.

Varnade redan 2015

Hur har det kunnat bli så här på gymnasiet?

– För att göra en lång historia kort så fick vi ett större antal elever under flyktingvågen 2015. Då bestämde kommunen att man skulle bygga en fjärde gymnasieskola. Från fackligt håll varnade vi och sa att man inte kunde räkna med att människor skulle tvingas fly från sina hemländer i den här omfattningen hur länge som helst. Men vi fick till svar att det var troligt att det nog till och med skulle behövas en femte gymnasieskola här. 

Något mer som påverkat?

– Ja, i och med att vi har så låg skolpeng här tror jag inte skolpolitikerna var förberedda på att privata gymnasier skulle etablera sig här i Eskilstuna. Men Jensen valde lite överraskande ändå att göra det. Så det har givetvis också påverkat elevtappet i de kommunala gymnasieskolorna.

Frågor om stress togs bort

Precis nu när vi pratade kom ett pressmeddelande från Eskilstuna kommun som berättar att gymnasieeleverna är nöjda med skolan. Kommentar?

– Det är ju bra att eleverna är nöjda. Och det visar att vårt slit på skolorna uppskattas. Samtidigt är det ju ingen slump att det inte skickas ut några pressmeddelanden om medarbetarenkäten till oss som jobbar på gymnasiet – för där är det dåliga siffror.

– Ändå togs vissa frågor som mäter stress och ohälsa bort för några år sedan i en enkät som kallades mellanårsenkät, men de frågorna har inte kommit tillbaka igen. Det var väl inte roligt att få röda siffror hela tiden…men också det här är en del av den verklighet vi måste utgå ifrån när vi planerar för hur skolan i Eskilstuna ska bli så bra som möjligt, säger Gunilla Skogsmo.