Skolverket utlovar barnvänligare kunskapskrav

Debatten om kunskapskraven i grundskolan har pågått hela våren, bland annat i Lärarnas tidning. Lärare, föräldrar och företrädare för elevhälsan har fört fram kritik som går ut på att kraven är otydliga, svårtolkade och nästan omöjliga att nå för många elever.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson svarade på kritiken i ett inlägg på LT Debatt den 20 april. Nu presenterar han fyra prioriteringar i Dagens Nyheter för hur Skolverket ska revidera kursplanerna och kunskapskraven så att de blir mer barn- och lärarvänliga.

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Det ska bli en bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor genom att betoningen på fakta ökar i kursplanerna. I dag används endast uttrycket ”förmåga att” i målen. Skolverket vill lägga till uttrycken ”kunskaper om”, ”förståelse av” och ”färdigheter i” på samma sätt som i gymnasieskolan.

Kursplanernas centrala innehåll, som anger vad som ska ingå i undervisningen, är alltför omfattande i vissa ämnen och alltför abstrakt i andra. Skolverket vill göra konkretionsgraden mer likartad i de olika ämnena.

Dessutom ska skillnaderna mellan vad elever i olika årskurser förväntas kunna bli tydligare i det centrala innehållet så att det bättre framgår att kraven ökar med ökande ålder.

Och för att det ska bli lättare för läraren att göra en helhetsbedömning av eleverna behöver kunskapskraven formuleras annorlunda och bli mindre omfattande och detaljerade. Därmed kan man komma åt problemet med att elever som inte har nått ett enskilt kunskapskrav får ett betydligt lägre betyg än de annars skulle ha fått.

Skolverket har under våren även fått kritik för att inte lyssna på andra professioner med kunskap och insikt om barns utveckling, till exempel läkare och psykologer. Nu utlovar Peter Fredriksson en fortsatt dialog med forskare och experter av olika slag.

Han räknar med att lägga fram förslag på förändringar av kursplanerna på regeringens bord i slutet av 2019.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är positiv.

– Det finns ett behov av en revidering och vi vill givetvis vara en central del i den översynen, säger hon.

Men hon håller inte med om all kritik. Att faktakunskaper skulle ha trängts undan stämmer inte:

– Faktakunskaper är en självklar del i kunskapskraven, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar Peter Fredrikssons besked. Kursplanerna har därför bidragit till att urgröpa en del elevers självförtroenden, enligt henne.

– Orimliga krav på väldigt unga elever har varit förödande.   Det är många lärare som ifrågasatt kursplanernas utformningar och erfarna lärare har nog litat mer på sitt sunda förnuft. Men man kan inte utgå från att den erfarenheten eller det manöverutrymmet finns på varje skola, säger hon.