Grönkullaskolan löste krisen – med läsning

Tilda Rogdahl, Amil Bihorac och Albes Zeqiri mitt under en rörelsepaus på lektionen.

Specialpedagogen Maria Lindbäck och specialläraren Kerstin Söderberg, som också tagit plats vid bordet, anställdes på skolan ungefär samtidigt som rektorn. De började med att göra avkodningstest för att ta reda på elevernas läsförmåga.

– Vi nästan svimmade när vi gjort testet för läsnivån var så otroligt låg. Vi hade barn i mellanstadiet som var analfabeter, fastän de gått hela sin skolgång här. Det är klart att man är arg då, säger Maria Lindbäck.

Sju av tio elever läste inte på rätt nivå för sin ålder. Skolan inledde ett stort arbete med att höja läskunnigheten. Specialpedagogerna fick börja om från början med läsinlärning med elever på mellanstadiet.

– Vi sätter in insatser på riktigt, inte 40 minuter en gång i veckan. De elever som inte kan läsa har läsinlärning i mindre grupper en halvtimme fyra gånger i veckan med mig, säger Maria Lindbäck.

Rektorn startade en ”läspatrull” med lärare som kör listläsning individuellt med elever som behöver bli snabbare på att läsa. Eleven får läsa ett antal högfrekventa ord om och om igen under tio minuter, varje dag i fem veckor.

Grönkullaskolan fick också 1,2 miljoner kronor under tre år från Skolverket i insatsen Samverkan för bästa skola. Lärarna fortbildade sig på Linnéuniversitet i att undervisa flerspråkiga elever, i transspråkande och genrepedagogik, en språkutvecklande metod som visat sig effektiv både för sva-elever och elever med svenska som modersmål.

– Vi har jobbat med en samsyn bland lärarna både när det gäller pedagogik och hur vi bemöter eleverna. Vi möter barn lågaffektivt, säger Eva-Lotta Karlsson.

Samtidigt har skolan infört gemensamma rutiner, trivselregler och tydlig struktur på lektionerna så att eleverna vet vad som förväntas av dem. Rastaktiviteter på skolgården har också bidragit till att lugnet kommit tillbaka. Det händer fortfarande saker på skolan, men incidenter och konflikter följs numera upp av en likabehandlingsgrupp, bestående av två beteendevetare och en kurator.

Elevernas betyg har förbättrats dramatiskt under de här två åren. 2017 nådde bara 28 procent av sjätteklassarna målen, det vill säga fick godkänt i alla ämnen. Resultaten för våren 2019 är inte klara, men måluppfyllelsen kommer att landa på mellan 70 och 75 procent, enligt rektorn.

Sjätteklassarna Libaan Arohe och Ismail Hassan lutar sig fram över sina datorer. Bredvid dem på bänken ligger fem böcker utspridda. Utifrån boktitlarna har de skapat en egen dikt som de nu läser in på datorn. De skrattar men tar uppgiften på allvar och gör om inspelningen ett par gånger innan de är nöjda. Klassen har under några veckor fördjupat sig i poesi, enligt genrepedagogikens modell. De har lyssnat på dikter, studerat olika typer av poesi, skrivit tillsammans med läraren och nu fått uppgiften att skriva en egen dikt.

– I och med att vi läser texterna djupare tränar de läsning och får med sig grammatik på köpet. Elever som har svenska som modersmål kan få svårare uppgifter, som att skriva en debattartikel om vi jobbar argumenterade texter, säger läraren Annika Dahl.

Dareen Jarbou är också klar med sin dikt.

– Det har blivit bättre studiero på skolan. Lärarna är jättebra nuförtiden. De tar saker om och om igen tills vi lärt oss, säger hon.

Det är veckan före skolavslutningen och på skolgården råder festlig stämning när de yngre barnen har lunch. Matsalspersonalen grillar hamburgare och musiklärarna har konsert tillsammans med elever i solgasset.

I 2B:s klassrum övar eleverna på en sång till avslutningen, en låt av Laleh som Jessica Petersson spelar upp på storbilden. Medan hon försöker få dem att hålla takten sjunger åttaåringarna:

”Vi ska bli stora, vi ska bli mäktiga, en dag ska vi härifrån.”

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!