Därför brister chefens pedagogiska ledarskap

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Kringuppgifter, resursbrist och spretiga direktiv från skolmyndigheterna.
Rektorer berättar om vad som hindrar dem från det pedagogiska ledarskapet.

Beställa läromedel eller ombyggnation. Boka vikarier. Tidstjuvarna är inte bara aktiva bland lärare, utan väl kända även av skolledare. För lite pengar och för lite personal bidrar också, och gör så att det ofta blir fråga om akuta utryckningar snarare än förebyggande arbete.

Uppgifterna kommer från samtal som de tre skolmyndigheterna – Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten– haft med skolledare på 17 svenska orter. Resultatet har sammanfattats i en rapport, Skolchefers syn på möjligheter till likvärdig utbildning.

Faktum är att initiativtagarna själva utgör ett hinder. Spretiga direktiv och olika begreppsanvändning skapar förvirring, och de dryga 300 deltagarna i samtalen önskade större samordning myndigheterna emellan.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

– När jag pratar med medlemmar upplever de ofta att de inte pratar samma språk. Där har myndigheterna ett ansvar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet skolledare.

Diskussionen mellan skolmyndigheter och rektorer handlar bland annat om skolans möjlighet till likvärdig utbildning.

– Vi har tittat på vad som stör det pedagogiska arbetet och har fått en jättelång lista från våra medlemmar. Det dagliga arbetet gör att skolledarna tvingas skjuta undan det pedagogiska arbetet, att vara verksamhetsnära, säger hon.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker att rektorer borde bli bättre på att ställa krav på huvudmännen.

– De behöver förstå sig själva som anställda, se till att man följer arbetsmiljölagen, inte bara för lärare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.