6 av 10 lärare ingriper inte mot stök – av osäkerhet

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Fyra av tio lärare ägnar en stor del av undervisningstiden till att försöka hålla ordning i klassrummet. Dessutom tvekar sex av tio lärare att ingripa vid stök eftersom man inte vet vilka befogenheter man har.
Det visar en rapport från Lärarförbundet där lärare frågats ut om stök och studiero i klassrummet.

39 procent, alltså fyra av tio, av lärarna uppger att studieron är ett stort problem. Grafik: Anna-Lena Lindqvist.

Ordningsproblemen i skolan skapar en så dålig arbetsmiljö att en fjärdedel av lärarna har funderat på att byta jobb och en dryg femtedel uppger att eleverna inte lär sig det som de ska. Dessutom råder alltså en så stor osäkerhet kring hur man som lärare ska, och får, agera när elever stör ordningen att många lärare helt enkelt undviker att gripa in.

Det är några av slutsatserna i Trygghet att skapa studiero, en rapport från Lärarförbundet om lärarnas ansvar och befogenheter som bygger på enkäter med lärare runt om i Sverige. Syftet med rapporten var att få svar på frågorna: Hur stort är problemet? och Vad bör göras? Svaren talar sitt tydliga språk.

Fyra av tio lärare uppger att de lägger en så stor del av sin tid på att hålla ordning i klassrummet att undervisningen blir lidande och drygt en tredjedel rapporterar om störande ljudnivåer på hälften eller fler av deras lektioner. Stor osäkerhet begränsar också handlingsutrymmet. Mer än hälften av lärarna uppger att de har tvekat att agera när elever stör – antingen för att de är osäkra på hur de får agera eller av rädsla för att bli anmälda.

Rapporten målar upp en bild av en rävsax. Å ena sidan bär lärare ansvar för att säkra studiero och trygghet, å andra sidan saknas tydliga befogenheter för att utföra detta uppdrag. På frågan vad som hindrar lärare från att agera i stökiga situationer svarar så många som sju av tio grundskolelärare, och drygt sex av tio gymnasielärare, att de helt enkelt inte vet vad de får och inte får göra för att stävja en stökig situation.

Mer än hälften har även tvekat att agera av rädsla för att bli anmälda till Skolinspektionen. Det är inte ovanligt att elever hotar med att de ska anmäla lärare om han eller hon så mycket som rör vid dem. Detta gör det svårt för lärare att ta till de disciplinära åtgärder som definieras i skollagen – utvisning ur klassrummet, kvarsittning, och omhändertagande av föremål. Drygt fyra av tio lärare känner sig till exempel ganska, eller mycket, osäkra på hur de ska göra om en elev helt sonika vägrar att lämna klassrummet trots uppmaning att göra så.

Ökade och tydligare befogenheter att gripa in, ett förtydligande av lärarnas tillsynsansvar och en översyn av anmälningssystemet är några av de åtgärder som lyfts fram som nödvändiga för att skapa en lugn och trygg skolmiljö. Dessutom pekar lärarnas svar på att en långsiktig lösning kräver tillräckliga resurser för särskilt stöd, mindre elevgrupper, och fler vuxna i klassrummet och på raster.

Förändringarna brådskar. Den dåliga studieron stjäl inte bara undervisningstid och berövar eleverna på kunskap, den riskerar också att dränera lärarkåren på personal och kompetens. Stress och olust över att inte veta hur de ska agera när elever stör är för en fjärdedel av lärarna ett så överhängande problem att de funderat på att sluta arbeta som lärare.