Efter ett år: Svaga resultat i skolan blev ännu svagare

I fjol visade den internationella studien Timss att svenska fjärde- och åttondeklassare gjort ett lyft i matematik de senaste åren, och i vart fall inte försämrat resultaten i naturvetenskap.

Nu har samma grupp elever följts upp i årskurs 5 och 9, i syfte att visa hur mycket eleverna utvecklas i ämnena på ett år. Resultaten visar på en generell förbättring – men inte för alla.

Ökat gap

I både matematik och naturvetenskap har de lägst presterande eleverna nämligen backat, och får ett sämre resultat i årskurs 9 än vad de hade i årskurs 8. Därmed ökar gapet mellan hög- och lågpresterande.

– Det gör mig så ont. Det är obegripligt hur det kan få fortgå, för vi vet hur vi kan rätta till det. Jag är både ledsen och förbannad, samtidigt, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

Anna Olskog, ordförande Sveriges Lärare.

Timss 2023 kunde slå fast att det fortfarande är elever från välutbildade hem som klarar sig bäst.

”Splittrat och trasigt”

Uppföljningen visar att den sociala bakgrunden ger utslag på bara ett läsår. Medan de välutbildades barn klättrar kunskapsmässigt mellan årskurs 8 och årskurs 9, syns inte någon förbättring alls bland elever från mindre gynnade hemförhållanden, varken i matematik eller i naturvetenskap.

Anna Olskog kallar skolsystemet för ”splittrat och trasigt”.

– Det lyckas inte kompensera för elevernas bakgrund i tillräcklig utsträckning. En stabil och stadig tillgång till särskilt stöd är inte en valfri resurs utan en rättighet. Det är bekymmersamt att vi under lång tid har haft kunskap om vad som krävs för att kompensera för olikheter, men ändå saknar förutsättningar att ge barn och elever det stöd de behöver och har rätt till, säger hon.

Många faktorer

Det är många faktorer som samverkar, konstaterar Maria Axelsson: inställning till ämnena, självförtroende och mående.

– Vi vet att elever från mindre gynnsamma hemförhållanden oftare mår sämre, eller blir mobbade. Så ska det inte vara! Det är viktigt att alla – oavsett bakgrund – lär sig, säger hon.

Skolverkets slutsats är att det fortsatt krävs insatser för att alla elever ska ges samma chans att klara skolan.

– Det är uppenbart att det är nödvändigt med tanke på hur resultatutvecklingen ser ut. Därför måste rektorer, skolhuvudmän och stat se till att erfarna, skickliga lärare attraheras till de skolor där de behövs mest, säger Maria Axelsson.

”Några tusenlappar”

Satsningar som gjorts på utsatta skolor, inkluderar bland annat lönelyft för behöriga och erfarna lärare. 

– Det går inte att lösa med hastiga insatser med några tusenlappar här och där. Det är klart att det ska löna sig att arbeta i de tuffaste skolorna, men det krävs också strukturella förändringar, säger Anna Olskog.

Hon fortsätter:

– För att komma till rätta med problemen krävs långsiktiga strukturella reformer. Staten behöver ta huvudansvaret för finansieringen, reglera gruppstorlekarna och garantera att lärare får rätt förutsättningar att fokusera på undervisning och uppföljning.  Utan detta går utvecklingen inte att vända.

Bristen på behöriga lärare är ett annat problem.

– Vi måste hålla i och hålla ut. När man krokar arm med andra legitimerade och behöriga kollegor, när man har en robust organisation runt klassen och eleverna med speciallärare, specialpedagoger och skolpsykologer, när vi alla finns där i våra olika roller runt eleverna så funkar det, säger Anna Olskog.

Hon kräver lösningar.

– Frågan är inte om lösningarna finns utan när vi är beredda att genomföra dem. Om staten reglerar gruppstorlekar och reglerar förutsättningarna för lärare, då blir det både roligt och lyckosamt att arbeta med barn och elever, säger Anna Olskog.

LÄS MER:

Glädjebesked: Unikt mattelyft för svenska elever