Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen och uppskattar tvålärarskapet.
Till startsidan
Med två vuxna i klassrummet upplever musikläraren Jens Borvall att han hinner med differentiering. För kollegan Alexander Carlberg innebär det även en trygghet.
Reportage
På schemat står komposition, och musiklärarna Alexander Carlberg och Jens Borvall arbetar tillsammans i klassrummet.
På Nynässkolan i Gävle ger tvålärarsystemet bättre arbetsmiljö och högre resultat.
Eleverna sitter två eller tre vid pianon, men arbetar på datorn. Målet är att skriva en egen melodi med ett ackord, tre toner.
Alexander Carlberg går igenom i programmet Soundtrap.
Längst bak i klassrummet hämtar eleverna hörlurar ur en plastback innan de sätter i gång.
– Vill du ha en ledsen melodi eller en glad, frågar Alexander Carlberg en av eleverna.
Tonslingor, småprat och beats blandas.
Lärarna går runt i klassrummet och den angränsande gitarrsalen, där en grupp elever väljer att sitta.
– Många musiklärare känner sig ensamma, är man två i det här ämnet kan vi bolla idéer. Det ruskigt skönt, säger Jens Borvall.
– Står man ensam kan man börja tvivla, har jag lagt ribban för högt, förstår de vad jag pratar om? Då finns det en person till att snacka med. I musik är det i praktiskt taget omöjligt att både driva undervisningen och samtidigt bedöma 25–30 elever, hjälpa dem som behöver och samtidigt ge push till dem som behöver extra utmaningar. Man behöver vara två, säger Alexander Carlberg.
Nynässkolan har arbetat med tvålärarlösningar sedan 2019.
I musiken brukar en lärare hålla i genomgången, den andra kan placera sig strategiskt i klassrummet där det riskerar att bli oroligare.
– Man har två olika vuxna att haka fast sig i som elev. Och som lärare hinner jag all differentiering – det handlar om tid, säger Jens Borvall.
• Nynässkolan införde tvålärarlösningar 2019 och det har utarbetats successivt.
• Tvålärarsystemet används i praktisk/estetiska ämnen, svenska och svenska som andraspråk och engelska. I matte undervisar två lärare tre klasser, i vissa fall tre lärare i fem klasser.
• Tvålärarlösningar har också delvis införts i so- och no-ämnena.
• Tvålärarskapet finansieras genom strukturbidraget, som är högre till skolor i utsatta områden.
Han undervisar också i engelska, ett av ämnena där tvålärarsystemet har gett resultat för Nynässkolans elever. Många av dem är nyanlända och har bristande grundkunskaper.
– Nu kunde de få extraskjutsen och extratid och de andra kunde fortsätta. Vi såg stora skillnader i progression, flera fick betyg, säger Linnea Holstensson, lärare i svenska och engelska och arbetsplatsombud för Sveriges Lärare.
Hon är på väg in i tvålärarundervisning i svenska tillsammans med Mika Sundelin, lärare i svenska och svenska som andraspråk (sva). På Nynässkolan undervisas sva-eleverna tillsammans med svenskeleverna.
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen.
– Först blev jag lite undrande hur det ska gå till med svenska och sva, det är två olika ämnen. Men två lärare är bara toppen. Förutom stöd med planering får jag se hur man gör i klassrummet, hur man presenterar saker så eleverna blir pepp. Jag suger åt mig som en svamp, säger hon.
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen och uppskattar tvålärarskapet.
Svensklektionen i årskurs 7C inleds med tio minuter tyst läsning.
Mika Sundelin och kollegan Britta Silfver sitter längst fram, försjunkna i varsin bok. Målet är att bygga elevernas ordförråd, och det finns böcker på katedern att låna för de som glömt.
I tystnaden susar ventilationen.
Dagens lektion handlar om argumentation. Eleverna övar på att skriva motargument, två och två.
På lärarutbildningen diskuterades inte tvålärarundervisning.
– Ingenting. Jag blev förvånad när jag hörde att Nynässkolan jobbar så och ingen av mina studiekompisar kör med tvålärarsystem, säger Mika Sundelin.
– Vi sambedömer, samplanerar. Vi stämmer av bedömning med varandra. Det blir ett flyt och stressnivåerna sjunker. Man kan vara den lärare man vill vara, glad och samtidigt se eleverna. Göra bra lektionsinnehåll som är välplanerat, säger Linnea Holstensson.
Rektor Anna-Karin Lindblom hoppas att upplägget kommer att kunna kvarstå, trots nedskärningarna. Sveriges Lärare i Gävle har som så många andra manifesterat mot åstramningarna.
Hittills har skolan finansierat tvålärarupplägget genom högre strukturbidrag, skolan har elever från socialt utsatta områden.
– Vi märker av tuffare tider, än så länge har det handlat om att vi inte kunnat sätta guldkanten. Vårt mål har varit att behålla och utöka, nu får vi fokusera på att behålla, säger hon.
Tvålärarsystem ställer krav på henne och organisationen.
– Man måste få förutsättningarna, planeringstid, få påverka hur vi lägger upp det och vilka vi jobbar med, få komma med tankar och idéer. Men man måste också få utvärdera och få några testår. Det kan bli lite rörigt i början, det kostar och tar tid. Men det ger så mycket, både personligt och arbetsmiljömässigt, säger Linnea Holstensson.
För 9D är det några veckor kvar med komponeringen och låtarna växer fram – en lektion åt gången.
Lärarna på Nynässkolan om vad som får undervisningen att fungera när man är två:
• Tvålärarsystem kostar. Resurser är ett krav.
• Låt undervisande lärare vara med i rekryteringsprocessen – det blir smidigare när lärarna funkar ihop.
• Ge tid till planering och sambedömning. På Nynässkolan har samtliga lärare gemensam planeringstid.
• Sambedömning blir smidig när lärarna går igenom ett par prov eller uppgifter gemensamt och sätter en gemensam nivå.
• Ge organisationen tid – särskilt i början.
• Var inställd på att finjustera upplägget efterhand.
• Utvärdera vad som fungerar och inte.
• Var öppen för andras idéer.
• Kommunicera rakt – redan från början.
• Gemensamma planeringsverktyg sparar tid, då behöver lärarna inte diskutera vem som ska kopiera läxförhöret.
De fick ett lyft av att jobba med tvålärarskap: ”Pulsen går ner”
Granskning Lärarna fick aldrig ta del av pengarna. ”Vi har inte fått någon ursäkt”
Lön Sveriges Lärares ombudsman tipsar om vad du bör tänka på gällande din lön.
Elevhälsa Står med öppna armar: ”Kan passa dem svag teoretisk begåvning”.
Debatt Arne Engström applåderar Liberalernas vändning i frågan om extra anpassningar
Debatt Lärarna är skeptiska, men Kristina Axén Olin (M) försvarar kulturlistorna
Krönika Är det någon som har ordning på något här? Haaallååå??
Digitala nationella prov Efter kaoset och fackets krav – inga digitala nationella prov de närmaste åren.
Vuxenutbildning Lillemor Malmbo: ”Vad jag vill se är nationella regleringar”
Debatt ”Att kräva att en elev har sin dator och sin penna är inte hårt... det är verkligheten”
Arbetsmiljö Budskapet: ”Alla som bryr sig bör dyka upp”.
Elevhälsa Tvingas hitta egna lösningar: ”Många sätter E istället för F”.
Debatt Professor Thomas Nygren om varför den vetenskapliga grunden i skolan brister.
Likvärdighet Ny rapport varnar: ”Det är ett svek mot barnen och eleverna.”
Skolpolitik Avgörande frågorna klubbades på partiets landsmöte.
Elevhälsa För begåvade för anpassad undervisning – men kognitivt begränsade för att klara skolan.
Valet 2026 Splittrade Liberaler ska rösta om friskolorna – stort väljarstöd för vinststopp.
Slutreplik Niclas Fohlin: ”Jag förespråkar en evidensinformerad praktik.”
Krönika ”Tänk om vi fick resurser att bemöta de där knorrungarna innan det är försent.”
Debatt Debatten om det relationella perspektivet på undervisning fortsätter.
Replik ”Niclas Fohlin tycks invända med att lärares olikheter i att praktisera en metod reduceras till siffror”, skriver Susan Sall
Debatt Hanna Schmidt, 16 år: ”Elever vägrar att göra uppgifter, vill inte lyssna och är respektlösa”
Debatt ”Finansieringen är grunden till hur arbetet fungerar på skolan”
Digitala nationella prov Sätter press på utbildningsministern: ”Lärare och elever får inte betala priset”.
Debatt ”Ge oss hellre en tidig julklapp: Slopa DNP hela läsåret”.
Digitala nationella prov Lärarens vädjan efter nytt besked om digitala nationella proven: ”Gör likadant i vår”
Digitala nationella prov Lärare och rektor i gemensamt skyddsstopp för digitala proven: ”Stressande”
Gymnasieskola Kritiken: ”Undervisningstiden hanteras väldigt slapphänt.”
Gymnasieskola Ny utredning: ”Vi vill täppa igen kryphålen för friskolorna.”
Krönika ”Vem bär ansvaret för att ha slösat sönder min tid under alltför många år?”
Debatt Han vill utveckla SFI-undervisningen i stället för att införa språktester.
Debatt Begärde ut lärares prov – nu introducerar företaget AI-rättning.
Skolmyndighet Så arbetar skolmyndigheterna för att lärare ska få bästa vetenskapliga stöd.
Skolverket Joakim Malmström svarar på Riksrevisionens kritik: ”Stort städarbete”
Krönika ”Vi befinner oss i någon slags jättelik experimentfas och är fortfarande lika förvirrade.”
Skolmyndighet Lärare och facket stämmer in i kritiken mot skolans myndigheter.
Digitala nationella prov Uppgivna läraren: ”Lägg ner provplattformen – bara Simona Mohamsson kan göra det.”
Arbetsmiljö Juristen: Därför är domen ett problem.
Undervisning Pristagarens Ayaz Razmajooeis bästa tips för att automatisera matten.
Krönika ”Vi är kvar på ruta ett – hur går det till?”
Digitala nationella prov Haveri för lärare och elever som testade: ”F till Skolverket”
Krönika ”Det handlar inte om bestraffa barn – utan om att rädda de andra.”
Debatt Lärarens varning inför valårets utspel: ”Skolan känns splittrad”.
Debatt ”Handlar mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit”
Friskolor 26 av 30 granskade kommuner måste bli bättre på att identifiera oseriösa aktörer.
Krönika ”Plocka bort barnen – så kommer alla svårigheter att lösas.”
Arbetsbelastning Nya siffror från Arbetsmiljöverket: ˝Oacceptabelt”.
Arbetsmiljö Sex av tio lärare på fritidshem bevittnar kränkningar varje vecka.
Slutreplik ”Dags att avskaffa fri utdelning på skattefinansierad utbildning”, skriver Marcus Larsson.
Debatt Academedia svarar Marcus Larsson om vinsterna: ”Välkommen att besöka oss”.
Debatt Debatten om specialpedagogerna: ”Handlar inte om att tala i egen sak”