
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen och uppskattar tvålärarskapet.
Med två vuxna i klassrummet upplever musikläraren Jens Borvall att han hinner med differentiering. För kollegan Alexander Carlberg innebär det även en trygghet.
Reportage
På schemat står komposition, och musiklärarna Alexander Carlberg och Jens Borvall arbetar tillsammans i klassrummet.
På Nynässkolan i Gävle ger tvålärarsystemet bättre arbetsmiljö och högre resultat.
Eleverna sitter två eller tre vid pianon, men arbetar på datorn. Målet är att skriva en egen melodi med ett ackord, tre toner.
Alexander Carlberg går igenom i programmet Soundtrap.
Längst bak i klassrummet hämtar eleverna hörlurar ur en plastback innan de sätter i gång.
– Vill du ha en ledsen melodi eller en glad, frågar Alexander Carlberg en av eleverna.
Tonslingor, småprat och beats blandas.
Lärarna går runt i klassrummet och den angränsande gitarrsalen, där en grupp elever väljer att sitta.
– Många musiklärare känner sig ensamma, är man två i det här ämnet kan vi bolla idéer. Det ruskigt skönt, säger Jens Borvall.
– Står man ensam kan man börja tvivla, har jag lagt ribban för högt, förstår de vad jag pratar om? Då finns det en person till att snacka med. I musik är det i praktiskt taget omöjligt att både driva undervisningen och samtidigt bedöma 25–30 elever, hjälpa dem som behöver och samtidigt ge push till dem som behöver extra utmaningar. Man behöver vara två, säger Alexander Carlberg.
Nynässkolan har arbetat med tvålärarlösningar sedan 2019.
I musiken brukar en lärare hålla i genomgången, den andra kan placera sig strategiskt i klassrummet där det riskerar att bli oroligare.
– Man har två olika vuxna att haka fast sig i som elev. Och som lärare hinner jag all differentiering – det handlar om tid, säger Jens Borvall.
• Nynässkolan införde tvålärarlösningar 2019 och det har utarbetats successivt.
• Tvålärarsystemet används i praktisk/estetiska ämnen, svenska och svenska som andraspråk och engelska. I matte undervisar två lärare tre klasser, i vissa fall tre lärare i fem klasser.
• Tvålärarlösningar har också delvis införts i so- och no-ämnena.
• Tvålärarskapet finansieras genom strukturbidraget, som är högre till skolor i utsatta områden.
Han undervisar också i engelska, ett av ämnena där tvålärarsystemet har gett resultat för Nynässkolans elever. Många av dem är nyanlända och har bristande grundkunskaper.
– Nu kunde de få extraskjutsen och extratid och de andra kunde fortsätta. Vi såg stora skillnader i progression, flera fick betyg, säger Linnea Holstensson, lärare i svenska och engelska och arbetsplatsombud för Sveriges Lärare.
Hon är på väg in i tvålärarundervisning i svenska tillsammans med Mika Sundelin, lärare i svenska och svenska som andraspråk (sva). På Nynässkolan undervisas sva-eleverna tillsammans med svenskeleverna.
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen.
– Först blev jag lite undrande hur det ska gå till med svenska och sva, det är två olika ämnen. Men två lärare är bara toppen. Förutom stöd med planering får jag se hur man gör i klassrummet, hur man presenterar saker så eleverna blir pepp. Jag suger åt mig som en svamp, säger hon.
Mika Sundelin undervisar sin andra termin efter examen och uppskattar tvålärarskapet.
Svensklektionen i årskurs 7C inleds med tio minuter tyst läsning.
Mika Sundelin och kollegan Britta Silfver sitter längst fram, försjunkna i varsin bok. Målet är att bygga elevernas ordförråd, och det finns böcker på katedern att låna för de som glömt.
I tystnaden susar ventilationen.
Dagens lektion handlar om argumentation. Eleverna övar på att skriva motargument, två och två.
På lärarutbildningen diskuterades inte tvålärarundervisning.
– Ingenting. Jag blev förvånad när jag hörde att Nynässkolan jobbar så och ingen av mina studiekompisar kör med tvålärarsystem, säger Mika Sundelin.
– Vi sambedömer, samplanerar. Vi stämmer av bedömning med varandra. Det blir ett flyt och stressnivåerna sjunker. Man kan vara den lärare man vill vara, glad och samtidigt se eleverna. Göra bra lektionsinnehåll som är välplanerat, säger Linnea Holstensson.
Rektor Anna-Karin Lindblom hoppas att upplägget kommer att kunna kvarstå, trots nedskärningarna. Sveriges Lärare i Gävle har som så många andra manifesterat mot åstramningarna.
Hittills har skolan finansierat tvålärarupplägget genom högre strukturbidrag, skolan har elever från socialt utsatta områden.
– Vi märker av tuffare tider, än så länge har det handlat om att vi inte kunnat sätta guldkanten. Vårt mål har varit att behålla och utöka, nu får vi fokusera på att behålla, säger hon.
Tvålärarsystem ställer krav på henne och organisationen.
– Man måste få förutsättningarna, planeringstid, få påverka hur vi lägger upp det och vilka vi jobbar med, få komma med tankar och idéer. Men man måste också få utvärdera och få några testår. Det kan bli lite rörigt i början, det kostar och tar tid. Men det ger så mycket, både personligt och arbetsmiljömässigt, säger Linnea Holstensson.
För 9D är det några veckor kvar med komponeringen och låtarna växer fram – en lektion åt gången.
Lärarna på Nynässkolan om vad som får undervisningen att fungera när man är två:
• Tvålärarsystem kostar. Resurser är ett krav.
• Låt undervisande lärare vara med i rekryteringsprocessen – det blir smidigare när lärarna funkar ihop.
• Ge tid till planering och sambedömning. På Nynässkolan har samtliga lärare gemensam planeringstid.
• Sambedömning blir smidig när lärarna går igenom ett par prov eller uppgifter gemensamt och sätter en gemensam nivå.
• Ge organisationen tid – särskilt i början.
• Var inställd på att finjustera upplägget efterhand.
• Utvärdera vad som fungerar och inte.
• Var öppen för andras idéer.
• Kommunicera rakt – redan från början.
• Gemensamma planeringsverktyg sparar tid, då behöver lärarna inte diskutera vem som ska kopiera läxförhöret.
De fick ett lyft av att jobba med tvålärarskap: ”Pulsen går ner”
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.