Bodaskolans rektor Catrin Hylander och specialpedagogen Louise Björkman.
Så fick Bodaskolan ordning: ”Har fått mer lektionstid”
Läraren Lotta Berntsson på Bodaskolan i Borås står beredd att ta emot eleverna som ställt upp på led – en metod för att få arbetsro i klassrummet.
Reportage
Samtidigt som debatten om ”No excuses” pågår i Sverige har en skola i Borås tjuvstartat – i liten skala.
– Vi behöver lära dessa elever hur man fungerar i en grupp, om normer och uppförande, säger Bodaskolans F–6-rektor, Catrin Hylander.
De engelska och amerikanska ”No excuses”-skolorna har rört upp känslor sedan Moderaterna sagt att de vill införa modellen i Sverige. Eller i alla fall delar av den.
En grupp lärare gjorde tillsammans med specialpedagogen Louise Björkman på Bodaskolan i Borås en studieresa till en ”No excuses”-skola i England i somras, blev inspirerade och inför höstterminen bestämde rektorn Catrin Hylander att testa delar av konceptet.
Bodaskolan är en utanförskapsskola, av skolans 303 elever är det bara en handfull som pratar bra svenska.
– Vi tar emot väldigt många elever med mycket begränsat ordförråd från förskolan. Även elever som har utländska rötter men vars föräldrar fötts i Sverige talar mycket dålig svenska.
Att låta dessa elever själva söka upp svaren eller jobba med långa grupparbeten har inte fungerat.
”No excuses”-skolor i USA och England vänder sig i huvudsak till elever i liknande upptagningsområden och med låg eller ingen utbildningstradition i hemmet. Med högt tempo, rigida regler och stort fokus på inlärning har de nått framgångar som andra skolor i samma områden misslyckats med.
Mer svenskt 80-tal än ”No excuses”
Försöket i Borås kommer efter sju, enligt rektorn, fruktlösa år att höja resultaten med traditionella metoder. Och redan nu märker hon en skillnad, även om försöket är blygsamt.
– Om någon från ”No excuses” i England besökte oss skulle de inte känna igen mycket, säger Catrin Hylander.
Det skulle däremot de som gått i svensk grundskola på 80- och 90-talet.
Efter varje rast ställer eleverna upp sig på led, ”line up” på ”No excuses”-språk. När eleverna tystnat går de in i kapprummet, endast viskningar tillåts.
– Vi har fått mycket mer lektionstid genom att låta eleverna gå in på led från skolgården, hålla sig lugna i kapprum och korridorer. Nu startar lektionerna efter ett par minuter och ingen räcker upp handen under en genomgång för att gå på toaletten. Det har blivit ett annat ”mindset”.
Undervisningen är lärarledd och följer begreppet ”direct instruction”, strukturerad undervisning.
– Ordet disciplin är väldigt laddat men vi måste arbeta väldigt strukturerat för att ge eleverna möjlighet att lära sig och det blir problem om läraren inte bestämmer, säger specialpedagogen Louise Björkman.
– Vi behöver lära dessa elever hur man fungerar i en grupp, om normer och uppförande, säger Catrin Hylander.
”Tydliga ramar med mycket kramar”
Jennie Johnsson
Jennie Johnsson är arbetsplatsombud för Sveriges Lärare och har arbetat på Bodaskolan i sex år. Hon förstår misstänksamheten som riktas mot ”No excuses”-modellen som helhet.
– Vi strävar inte efter att bli en ”No excuses”-skola med hård disciplin. Vår modell är ”tydliga ramar med mycket kramar” och vi jobbar mycket med speciallärare, flexgrupper, halvklasser och särskilt stöd för att tillgodose elevernas behov.
I ursprungsländerna gäller ”No excuses” regler även lärarna som inte tillåts vika från konceptet.
– Här har vi lärare själva varit med och diskuterat vilka delar som kan användas, så även om inte alla 50 lärare var lika entusiastiska så arbetar vi nu tillsammans.
– Även eleverna har varit med och utvärderat och fått säga vad de tycker och tänker. Inget har bestämts uppifrån, säger Jennie Johnsson.
– Det är inte svart eller vitt, det finns många nyanser och vi vill prova de saker som vi tror på och inte köpa ett koncept rakt av. ”No excuses” som helhet skulle inte fungera i Sverige, eller på vår skola, säger Jennie Johnsson.
Viktigt med förebilder för eleverna
Att modellen i sin helhet är oförenlig med ett starkt elevinflytande bekymrar inte.
– Det ska inte vara jämlikt eller jämbördigt, läraren är den som besitter kunskapen och som ska lära ut. Man ska inte vara kompis med sina elever. Eleverna behöver inte fler kompisar, de behöver vuxna förebilder omkring sig. Vi kan namnen på alla våra elever och känner till saker om alla och bygger relationer utifrån det, säger Louise Björkman.
LÄS ÄVEN:
”No excuses”: Räddning – eller skola för zombier
Friskolan: ”Låt oss använda No excuses fullt ut”
