Martin Saar, kemilärare och biträdande rektor, är bekymrad över nivån på nyexaminerade lärare.
Så blev Estland Pisas bästland – ”Gillar att det är strikt”
Gymnasieeleven Elise Kirjanen känner igen sig i stressen som många av Estlands elever upplever. Foto: Anton Masslov
Reportage
Estlands skolor får ständigt nya studiebesök från världens olika hörn.
Och alla frågar sig: Hur kan esterna få sina 15-åringar att prestera bättre på Pisa-testen än nästan alla andra?
Vi Lärare åkte till Tallinn och besökte prestigeskolan Tallinna Reaalkool för att få svar.
Det råder motstridiga känslor på rektorsexpeditionen när Vi Lärare några dagar före jul besöker den anrika skolan – grundad 1883 under tsartiden – i ett ljusglittrande Tallinn.
Å ena sidan: en bubblande stolthet att landets niondeklassare på nytt utklassar allt europeiskt motstånd i Pisa.
Å andra sidan: en djupt känd rädsla att framgångarna inte kommer att hålla i sig.
Skolan har nära tusen elever från ettan till tolvan, kemiläraren Martin Saar är biträdande rektor på gymnasiet:
– Var tredje ny lärare som vi anställer lämnar yrket efter tre år, så var det definitivt inte förut. Universiteten kan inte ens fylla alla platser på den femåriga lärarutbildningen, vilket gör att de lärare som utexamineras inte håller samma klass som tidigare.
Oron är påtaglig där vi sitter i rektorns pampiga rum med högt i tag, estniska flaggan centralt placerad, liksom porträtt på flera av landets presidenter. Utbildning är stort i det lilla landet med blott 1,3 miljoner invånare, en nationell stolthet.
Skolan har haft framgångsrika elever i över ett sekel, men hur ska det gå nu? Den erfarna lärarkåren, som länge varit skolans trumfkort, går med snabb takt i pension. Utvecklingschefen Kaisa Tamkivi tar fram paddan och visar utvecklingen: för sju år sedan var 11 av de 78 lärarna över 60, nu har 16 passerat den åldern.
– Och vi får allt svårare att hitta nya lärare, säger hon.
Daniel Kaasik, som närmar sig 40, var nyligen på en konferens för fysiklärare med cirka 100 deltagare:
– Men jag var allra yngst, utan konkurrens.
Han var själv elev på Tallinn Secondary School of Science, som skolan heter på engelska, och gick ut 2006. Tio av lärarna från hans tid är kvar på skolan.
”Om regeringen vill ha kvar en skola i världsklass måste lärarlönerna upp.”<br />
Alla i rummet stödjer lärarfackets beslut att gå ut i strejk den 22 januari. Dels för deras egen skull som aktiva lärare i dag, dels för möjligheten att rekrytera nya.
– Om regeringen vill ha kvar en skola i världsklass måste lärarlönerna upp, säger Daniel Kaasik.
Martin Saar berättar att lärarbristen leder till en stor arbetsbörda för många:
– Jag vet lärare som får undervisa 28 timmar i veckan i stället för 20. Och lönen är så låg att vi har svårt att försörja familjen utan en partner som tjänar mer.
Rader av studiebesök
Men än är kvaliteten hög, än kan landet stoltsera med förbluffande elevresultat. Hur är det möjligt för det lilla landet i norra Europa att ligga där i Pisa-toppen? Framgångarna har varit omskrivna i världspressen i många år nu, vilket lett till rader av studiebesök.
Även till Tallinna Realkool.
– Vi har minst ett internationellt besök i månaden, berättar Kaisa Tamkivi. De kommer från Norden, Tyskland, Nederländerna, Tjeckien och andra europeiska länder. Och de kommer från Asien, vi har tagit emot delegationer från både Korea och Taiwan.
Vad blir de mest intresserade av?
– Flera saker, men kanske främst hur vi arbetar med relationen mellan lärare och elever, att den bygger på ömsesidig respekt. Läraren får inte bli auktoritär, men det måste finnas en distans.
”De är inte mina vänner”
Rektorn Ene Saar, som undervisar i ekonomi, lägger till:
– Jag älskar mina elever, men de är inte mina vänner. Vi har en förtroendefull relation, men det är inte en vänskap.
De internationella besökarna vill komma åt kärnfrågan: hur uppstår ett lärande klimat i klassrummet? Fysikläraren Daniel Kaasik har funderat mycket på det. Han tror att mängden praktiska – och innovativa – övningar är en av nycklarna till framgången.
– Jag kan aldrig skapa ett inspirerande klimat bara genom att stå där framme och föreläsa. Jag vill hela tiden utveckla övningar som kan göras i klassrummet och som kan väcka elevernas nyfikenhet.
”Jag och mina elever har en förtroendefull relation, men det är inte en vänskap”, säger rektorn Ene Saar.
Efter lunch får vi vara med på hans lektion i årskurs 8 på temat geometrisk optik. Gardinerna är fördragna, de levande ljusen på elevernas bänkar ger julmysig stämning.
– Jag tyckte att den här övningen skulle passa perfekt sista veckan före lovet, det gäller hela tiden att finna sätt att göra undervisningen lustfylld, säger han innan lektionen drar igång.
Eleverna sitter två och två och mäter avståndet mellan ljuslågan, förstoringsglaset och det pappersark där lågan projicerats. Framme vid katedern står Daniel Kaasik med slips och kavaj och skriver upp formler och ritar vinklar med vit krita på en grön griffeltavla.
”Sällan stökigt i klassrummen”
Lärarna har tillgång till whiteboards, men föredrar tavlan – något säger det om estnisk skola: gamla traditioner och moderna undervisningsmetoder i en uppenbarligen lyckad mix.
Daniel Kaasik vandrar mellan eleverna, vissa behöver mer hjälp än andra. Efteråt berättar han om skolans filosofi vad gäller elever som behöver extra stöd.
– Vi försöker undervisa i helklass så mycket som möjligt, även om det kan vara utmanande ibland när man är ensam i klassrummet. Men oftast går det eftersom vi sällan har stökigt i klassrummen.
Tänkbara orsaker till Estlands Pisa-framgångar
- En ovanligt hög andel av lärarna är behöriga. De har därtill högre utbildning – fem år och masterexamen – än i många andra länder.
- En ovanligt hög andel lärare stannar länge i yrket, vilket bidrar till en mer erfaren lärarkår.
- Lärarna har högt anseende vilket bidrar till att föräldrar sällan lägger sig i undervisning och betygsättning.
- Åsikten att utbildning är något helt avgörande för landets välstånd genomsyrar hela samhället, oavsett samhällsklass.
- Frånvaron av ett klassamhälle, där familjens bakgrund har betydelse för barnens utveckling, gör att fler lyckas i skolan. Det är inkomst, inte klass, som varierar – men det påverkar i ringa grad barnens utbildning.
- Estland har haft låg invandring och därmed få barn som inte behärskar språket vid skolstart. Den stora ryskspråkiga minoriteten går oftast i ryskspråkiga skolor där Pisa-resultaten bara är något sämre än i övriga skolor.
- Nästan alla barn går i förskola och har fått grunder i läsning och matematik före skolstart.
- Det är vanligt med samarbeten mellan skola och högskola, bland annat kommer föreläsare från universiteten till skolorna.
- Estland är ett av världens mest digitaliserade länder och har lyckats relativt väl med att introducera digitala verktyg i skolan.
För så är det på flertalet skolor i Estland: Miljön i klassrummen främjar studierna. Men innebär det också att barnen mår bra? Nej, där är Pisa-resultaten sämre, estniska elever utsätts för relativt mycket mobbning och många känner en stress över det hårda tempot.
Elise Kirjanen går näst sista året på gymnasiet och känner igen sig i stressen:
– Skoldagen är lång, därefter blir det schemalagda fritidsaktiviteter och sedan mycket läxor när man kommer hem på kvällen.
”Gillar att det är strikt”
Vad tror hon själv att den estniska skolans framgångar beror på? Elise Kirjanen lyfter de ”traditionella undervisningsmetoderna”.
– Jag gillar att det är strikt och att man ställer höga krav på oss, att vi måste arbeta hårt för att nå resultat. Om lärare försöker vara kompis med elever kan det bli stökigt.
Samtidigt har hon uppskattat när de haft lite yngre lärare med mjukare metoder.
– Då vågar fler ställa frågor, det blir ett öppnare klimat. Det gäller att hitta en balansgång här.
Sugen på att själv bli lärare?
– Jag har faktiskt funderat på det. Och jag har vänner som också gjort det. Men den låga lönen och arbetsbördan gör att man tvekar.
Sista veckan före jullovet skapas mysstämning med levande ljus i klassrummet på Tallinna Reaalkool.
Vi avbryts av barnröster som ekar mellan stenväggarna, lågstadiet har julkonsert i aulan.
En pojke spelar ”Rudolf med röda mulen” på trumpet medan hans finklädda klasskamrater och tomten klappar i takt.
Nästa uppträdande: skolans ukrainska elever som läser upp dikter på estniska.
Estland har tagit emot närmare 40 000 ukrainska flyktingar, betydligt fler per capita än de nordiska länderna. En så stor invandring är något helt nytt för landet och bidrar till oron att skolan inte ska klara utmaningen.
– Det är redan svårt att hitta behöriga lärare till skolor i glesbygden, säger biträdande rektorn Martin Saar. Hur ska vi då hitta lärare till alla ukrainska barn?
Den estniska skolan präglas av hög likvärdighet, men i senaste Pisa finns en illavarslande varning: den har redan börjat sjunka.
