Politiker får lärarnas vittnesmål: ”Vi kan inte spara mer”
Nedskärningar Lärare i Sundsvall vittnar i ett dokument om hur år av besparingar drabbat elever och lärare i deras verksamheter och vad ytterliga besparingar får för konsekvenser. Nu kräver de att politikerna tar sitt ansvar.
Det 20 sidiga dokumentet med vittnesmål från lärare i alla utbildningsformer lämnas i dag över till gruppledarna för samtliga politiska partier i Sundsvall inför beslutet i Barn- och utbildningsnämnden den 15 december om ett sparbeting på 95 miljoner.
Vittnesmålen lämnas över av lokalt fackliga företrädare för både Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Kommunal.
LÄS OCKSÅ: Debatt: Vi måste enas mot besparingarna i Sundsvall
Läraren har tidigare skrivit om den stora gräsrotsmanifestation under namnet ”På våra bara knän” som skolanställda, föräldrar och barn gjorde i förra veckan för att protestera mot de aviserade nedskärningarna inom alla skolverksamheter i Sundsvall.
Redan problem att klara sina uppdrag
Vittnesmålen i dokumentet kommer från personal från förskolan till vuxenutbildningen och beskriver hur verksamheterna redan i dag har stora svårigheter att klara sina uppdrag efter år av besparingar.
Läraren Katarina Wallner har på några veckor startat en stor gräsrotsprotest mot det omfattande besparingarna i Sundsvalls skolor och förskolor. Foto: Privat
– Vittnesmålen är anonyma men en del anställda har vågat skrivit ut var de arbetar, säger läraren Katarina Wallner, lokalt skyddsombud för Lärarförbundet.
Lärarna på en kommunal skola skriver att de redan har stora klasser och är oroade över hur de ska kunna hjälpa barn som mår psykiskt dåligt och har neuropsykiatriska diagnoser. De förstår inte hur de i en redan slimmad organisation där det ställs ”orimligt höga krav” på dem som lärare, ska kunna göra en stor besparing.
”Vi kan inte spara mer. Då störtar vi djupt. Just nu står vi på randen till vad vi orkar, kämpar för att klara oss fram till nästa lov.”
LÄS OCKSÅ: Debatt: Vi måste enas mot besparingarna i Sundsvall
Drar runt smittor mellan verksamheter
Förskolor beskriver att de är rädda för att barn glöms bort/tappas bort om barn och personal ska flyttas runt mellan avdelningar och andra förskolor då de inte kan ta in vikarier. Att barnen känner sig otrygga när de inte känner personal och barn på tillfälliga avdelningar. Och att smittor och sjukdomar, mitt i pandemin, dras runt mellan verksamheterna.
På en förskola har man 96 procent barn som har svenska som andraspråk. Personalen vet att de är barnens viktigaste länk till det svenska språket men redan i dag hinner de knappt prata med barnen vilket gör att personalen mår dåligt och känner sig otillräckliga.
Personal på flera skolor är oroliga över hur barn med särskilda behov ska klara sin vardag och nå målen i läroplanen om de inte kan få stöd i mindre grupper eller av resurspersoner. Lärarna skriver att många elever uttrycker sin frustration genom att slå, sparka, bita, spotta på eller ropa okvädningsord till alla runt omkring dem.
Utan stöttande vuxna runt eleverna ökar otryggheten för alla elever och vuxna på skolorna.
Lärarna har fått nog
På fritidshemmen försöker man hålla näsan ovanför vattenytan men man har stora elevgrupper, små resurser och få i personalen. Flera i personalen saknar dessutom utbildning.
I flera verksamheter har man kollegor som är långtidssjukskrivna eller som sagt upp sig i ren desperation.
Men nu har lärarna fått nog:
”Vi ger oss inte förrän vi har en likvärdig och värdig skola och förskola”, skriver de.
LÄS OCKSÅ
Debatt: Vi måste enas mot besparingarna i Sundsvall
