Lärarnas larm: Så drabbas vi av nedskärningarna
Sveriges Lärares manifestation i Malmö i juni, en av många protester mot nedskärningar som genomfördes runt om i landet under våren.
Ny undersökning
Majoriteten av landets lärare och studie- och yrkesvägledare uppger att deras arbetsplats utsätts för nedskärningar.
Nu larmar facket för sjukskrivna lärare samt kunskapstapp och mental ohälsa bland elever.
I rapporten ”Döden för svenska skolan” presenterar Sveriges Lärare resultatet av en ny undersökning där lärare i förskolan, förskoleklassen, grundskolans årskurs 1–9 och gymnasieskolan svarar på frågor om nedskärningar.
Totalt 62 procent av de svarande uppger att det görs nedskärningar på deras skola under 2023–2024. I grundskolans klass 4–6 är motsvarande siffra 71 procent. Som konsekvens av nedskärningarna anger lärarna bland annat att barngrupperna blir större samtidigt som personaltätheten och möjligheten att ta in vikarier minskar.
LÄS ÄVEN: HP Tran: ”Välkomna till ett fattigare och svårare läsår”
Sjuka lärare och lägre skolresultat
Det leder till en ökad arbetsbelastning och högre risk för stressrelaterad ohälsa för de som är kvar på arbetsplatsen, samtidigt som eleverna får sämre förutsättningar att klara av sin skolgång.
– Situationen som svensk skola och förskola befinner sig i kommer inte att hålla. Om inget ändras kommer vi att se fler som lämnar skolans yrken och färre som söker sig till dem och fler elever som inte klarar skolan. En lyckad skolgång är ett effektivt vaccin mot mycket av det som samhället brottas med idag, såväl mental och fysisk hälsa som kriminalitet, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande Sveriges Lärare.
Är det döden för den svenska skolan vi ser?
– Vi hade en tydlig bild i redan i våras av hur omfattande nedskärningarna skulle bli. Men jag måste säga att svaren är skrämmande. Namnet på rapporten är ett citat från en av lärarna.
Stor oro i lärarkåren
94 procent av de svarande anger att de är oroliga för vad nedskärningarna kan komma att leda till. Fler än hälften anger att de är mycket oroliga. Enligt Åsa Fahlén är det en oro på flera nivåer som fackets medlemmar ger uttryck för.
– Man är dels stressad över att ha mycket att göra här och nu: Man ska planera, genomföra och efterarbeta sin undervisning samtidigt som man behöver täcka upp för sjuka kollegor och ta hand om elevers och barns olika behov. Till det kommer en samvetsstress när man ser elever som inte får den hjälp de behöver och har rätt till, men man saknar förutsättningar att göra något åt det. Man hinner inte helt enkelt.
28 miljarder krävs
Sveriges Lärare vill se en investering på totalt 28 miljarder kronor i skolan under innevarande år och nästa. Enligt förbundets uträkningar skulle det täcka de ökade kostnaderna under lågkonjunkturen och därmed sänka det ekonomiska trycket på kommunerna som gör att de drar ner på skolan.
– Det handlar alltså inte om några stora förbättringar, men man undviker de värsta av de nedskärningar som sker nu, säger Åsa Fahlén.
Sveriges Lärare vill inte bara se ökade resurser till skolan. I den nya rapporten efterfrågar de även extra satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin.
– Den psykiska ohälsan har ökat över tid, och mår eleverna dåligt spelar det ingen roll hur duktig du är som lärare, eleven kan inte ta in det i alla fall. Och det är inte skolan som ska lösa det problemet, lärare och studie- och yrkesvägledare är inte psykologer. Men det blir lite så att allting som händer i samhället landar i skolan.
Rapporten i korthet
Majoriteten av lärare svarar i rapporten ”Döden för svenska skolan” att det kommer ske nedskärningar på deras förskola eller skola under 2023/24.
Nedskärningarna innebär:
- Större barngrupper, minskad möjlighet att ta in vikarier och minskad personaltäthet i förskolan.
- En minskning av stödpersonal, minskad möjlighet att ge elever särskilt stöd men även större klass- och elevgrupper i skolan.
- Risk för stora kunskapstapp
- 94 procent av lärare är ganska eller mycket oroliga för vad nedskärningarna kommer att leda till.
Krav från Sveriges Lärare:
- Stoppa nedskärningarna i förskolan och skolan
- 28 miljarder i tillskott till skola och utbildning
- Reglera kvalitetsfaktorer som undervisningstid, tid för både planering samt för- och efterarbete, minimibemanning, lärartäthet och elev-/barngruppsstorlekar.
- Ge lärare förutsättningar för att klara av sitt kärnuppdrag
- Satsa mer på barn- och ungdomspsykiatrin.
LÄS MER:
HP Tran: ”Välkomna till ett fattigare och svårare läsår”
”Utan protesterna hade vi inte sett röken av miljonerna”
