Hundratals manifesterade mot besparingar

Nu räcker det! Vi har fått nog. Vi orkar inte mer! Budskapen till politikerna var tydliga från de cirka 500 lärare, föräldrar, barn, mormödrar och andra Sundsvallsbor som hade samlats på Stora torget i Sundsvall på tisdagskvällen. Det går inte att spara 95 miljoner på förskola, grundskola och gymnasium under nästa år, anser de.

Politikerna lovade ingenting

Läraren Katarina Wallner, initiativtagaren till Facebookgruppen ”På våra bara knän” (som under några veckor samlat 1500 skolanställda), talade tillsammans med bland annat Ingrid Larsson, Lärarförbundets ordförande i Sundsvall och Louise Hägglund från Kommunal.

Till taktfasta trumslag från Kulturskolans lärare gick alla därefter tätt i led som en lång orm till kommunhuset. Där talade kommunalrådet Bodil Hansson (S) och Lisa Tynnemark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall.

– Politikerna förstår säkert vår oro. Men deras tal gav inget kärnfullt, säger Katarina Wallner.

Politikerna i barn- och utbildningsnämnden ska diskutera frågan om besparingarna och vad de får för konsekvenser den 15 december. På grund av att man fått ett underskott under ett par år på cirka 95 miljoner så har nämnden fått ett budgetkrav från kommunfullmäktige att hämta in underskottet under 2022. Lärarna som protesterar menar att det är helt orimligt att spara så mycket under ett år och att det skulle slå hårt mot barnen och eleverna i förskolor och skolor. Och skapa en mycket tuff arbetssituation.

– Vi har förstått att många är oroade över att kunna klara det grundläggande uppdraget i verksamheterna och därför har vi begärt  en konsekvensbeskrivning där vi ser att vi säkerställer barns och elevers rättigheter och att elever och barn har en likvärdig tillgång till stöd på skolorna. Innan vi ser förslaget till beslut till nämnden så är det svårt för oss att nyansera bilden, säger Lisa Tynnemark (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Orsaken till underskottet beror, enligt politikerna, delvis på demografiska förändringar men främsta skälet är, enligt dem, att många friskolor lockar elever från många kommunala skolor. Det urholkar klasserna samtidigt som kostnaderna för lärare och lokaler kvarstår eftersom man i de flesta fall inte kunnat lägga ned hela klasser eller skolor. På grund av färre elever behöver skolorna få höjd skolpeng och då har också de fristående skolorna begärt högre skolpeng av likvärdighetsskäl. Sundsvalls kommun har till och med fått betala skolpeng retroaktivt till skolkoncernen John Bauers konkursbo. Och under de senaste två åren har det handlat om totalt 37 miljoner i retroaktiv skolpeng till friskolor.

– Det har varit helt absurt att vi till och med ska gå in och kompensera en skola som har gått i konkurs, säger kommunarådet Bodil Hansson (S) i Sundsvall.

Konsekvenserna ska synliggöras

Politikerna i barn- och utbildningsnämnden har begärt in ytterligare beslutsunderlag från tjänstemännen till det mötet kring vilka konsekvenser en besparing på 95 miljoner skulle få under nästa år.

Kommunfullmäktige har möte den 20 december men då finns inget ärende om att ändra i barn- och utbildningsnämndens budget. Kommunalrådet Bodil Hansson (S), säger att hon under senare tid blivit uppvaktad av både orolig personal och föräldrar.

– Vi har redan fattat beslut om budgeten så vi kommer inte ha uppe frågan på det mötet den 20 december. Den finns inte med på dagordningen, säger Bodil Hansson.

Vad gör ni om det nya beslutsunderlaget till barn-och utbildningsnämnden visar att konsekvenserna för verksamheterna blir allvarligare än ni tidigare känt till?

– Hamnar vi i det läget så får vi ta diskussionen då, säger Bodil Hansson.