
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Varje elev hälsas i dörren av Calle Lindén, lärare i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
Matematik no teknik
Högre resultat. Mer samarbete mellan lärarna.
Det är resultatet av mattesatsningen på Tumba gymnasiums natur- och teknikprogram.
Nu utökas samarbetet till samtliga högskoleförberedande utbildningar.
Trots framgångarna i Timss 2024 finns siffror som pekar åt annat håll.
Pisa-resultat, nationella prov och andelen F i slutbetygen får lärare att oroa sig för elevernas mattekunskaper.
Tumba gymnasium, i Botkyrka söder om Stockholm, har haft stora problem med både resultat och studiero. Eleverna som började naturvetenskapliga och tekniska programmen hade svårt att klara mattekurserna, trots höga betyg från grundskolan.
– Problemet med glädjebetyg märks allt mer, säger Lotta Floresten, lärare i matte och fysik.
Det var en tidigare lärare som fick idén om flerlärarsystem, och som skötte planeringen av den modell som fortfarande används.
Sedan 2015 samarbetar tre lärare om förstaårseleverna i tre parallellklasser.
Direkt efter skolstart håller lärarna fokusdagar i matematik, gör diagnostiska prov och delar in eleverna i jämnstarka grupper.
Grupperna ändras på vårterminen.
– Det finns även en social dimension, vi vill inte att eleverna ska gå i en skola där de är främlingar för varandra, säger Calle Lindén.
Planeringen sköts gemensamt, samma lektion hålls parallellt för 21 elever i varje grupp. Utvärdering och betygssättning sköts också tillsammans av lärarna.
– Vi har en Whatsapp-grupp för planering, mejl skulle inte funka. Vi måste ha tätare kontakt än så, säger Calle Lindén, lärare i matte och fysik.
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Rektor Alf Solander får färre samtal från föräldrar som vill diskutera betyg när det gäller samarbetsklasserna.
– Naturelever är betygskrävande och i de andra skolämnena kan det vara protester, att man ifrågasätter lärare eller betygssättning. Men inte här, säger han.
– Betygssättningen blir mer rättssäker, säger Calle Lindén.
Han, Gustav Mannerström och Lotta Floresten ser pedagogiska fördelar.
– Eleverna lär sig av flera olika lärare, med olika stilar. De säger att de får se flera metoder, säger Calle Lindén.
Samtidigt höjs resultaten.
Upplägget kostar rektor Alf Solander motsvarande 1,1 tjänst extra, jämfört med om alla lärare hade haft sin klass med 30 elever var.
Det finns en speciallärare i matematik på halvtjänst, för elever med exceptionella behov. Övriga elever tas om hand av de ordinarie lärarna.
Lotta Floresten kom in i mattesamarbetet som nyexad: ”jätteskönt att bli upplärd” säger hon.
Överenskommelsen med rektor är också att lärarna hoppar in för varandra och tar trettio elever om någon blir sjuk eller vabbar, så ingen elev blir utan lektion.
– Det blir varken en inställd lektion eller en vikarie som jazzar in, utan vi delar upp gruppen på de andra två lärarna, säger Lotta Floresten.
Hon var nyexaminerad när hon började undervisa i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
– Det var jätteskönt att bli upplärd av de andra och det hade inte varit lika skönt att köra enmansshowen, säger hon.
I ryggen har de en gemensam planering och en gedigen lektionsbank som de har byggt upp tillsammans sedan samarbetets början.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium. Mattesamarbetet var en av anledningarna till att han sökte sig hit som färdigutbildad.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium, och har också valt att arbeta här.
– Man tänker inte att ”det här är min kurs”, utan att ”det här är vårt ämne”. Inför Gy25 har vi redan ett upparbetat samarbete och är vana att stöta och blöta olika frågor, säger han.
Men det ställer också krav på lärarna.
– Det kräver att man lär sig samarbeta. Jag har upplevt lärare som är mer som egna företagare, och kör sitt race. Men man måste lära sig att kompromissa, säger Gustav Mannerström.
Några gånger per dag plingar det i Whatsup-tråden. Ändringar görs på studs.
– Vi har haft lektion och kommer på att ett exempel behöver ändras till nästa gång, så vi går in och ändrar det direkt. Det är mycket roligare, säger Calle Lindén.
Samarbetet kräver också tid för planering inom gruppen, vilket det inte alltid finns så mycket som lärarna själva önskar.
– Men det finns en bank av lektioner, och vi är inte nybörjare. Och som ensam lärare behöver man också göra alla de där sakerna med planering och efterarbete. Men nu gör vi det tillsammans, säger Calle Lindén.
Eleverna blandas över klassgränserna och grupperna ändras under andra terminen i ettan. Mattesamarbetet har även en social funktion, säger Calle Lindén.
Ett tag var samarbetet hotat. Rektor ville omorganisera så att varje program i stället fick ett antal stödtimmar av speciallärare.
– De andra lärarna har varit avundsjuka på att naturprogrammet både har de mest studiemotiverade eleverna och de bästa förutsättningarna, säger rektor Alf Solander.
Men lärarna i matte- och fysiksamarbetet var tydliga. Och till hösten 2025 införs modellen i stället på samtliga högskoleförberedande program.
Men en annan faktor väger också tungt:
– Det är mycket roligare att gå till jobbet, säger Calle Lindén.
På Tumba gymnasium används flerlärarsystem inom matematik och fysik sedan 2015.
Lärarna inom mattesamarbetet ger sina bästa tips för kollegor som står i startgroparna för flerlärarskap.
LÄS ÄVEN:
Glädjebesked: Unikt mattelyft för svenska elever
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.
Digitala nationella prov Lotta Edholm: ”Ett misslyckande för att lärare har utsatts för ett stort merarbete.”
Arbetsmiljö Anklagelserna: Härskarteknik, förminskande av personal och undanglidande av ansvar.
Digitalisering Han har tittat på föremålens påverkan på undervisningen: ”Svårt lämna skärmarna.”
Krönika ”Sluta gnäll, din surkorv. Ryck upp dig och bli en education manager!”.
Debatt ”Pengar och makt är ett nollsummespel, om en grupp får ökat inflytande sker det på bekostnad av någon annan grupp”.
Debatt ”Mina elever har fått väsentligt färre timmars undervisning i det ämne de testas i”
Lärarlön Ett par tusenlappar skiljer – barnskötare nästan ifatt förskollärare.
Arbetsbelastning Arbetsmiljöverket i nytt lärarlarm: ”Allvarligt”.
Hök25 Läget ”fortfarande låst” mellan Sveriges Lärare och SKR och Sobona.
Krönika ”Det är liksom skillnad på elevinflytande och elevdiktatur.”
Hök25 Sveriges Lärare ”Mycket kan hända innan avtalet är tecknat”.
Förskola ”Extremt upprörande”, säger Helena Lückner på Sveriges Lärare om den nya arbetsuppgiften.
Slutreplik Hanna Garberg besvarar Skolledarnas oro för regleringar av lärares arbetstid.
Anmälningar Huvudskyddsombudet själv nära bli ett ”ärende” efter språkmissen i klassrummet.
Friskolor Utredningsförslaget kräver ekonomiska muskler av små huvudmän – vill se undantag.
Replik ”Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skrev Hanna Garberg – nu svarar skolledarna.
Digitala nationella prov Uppdatering stoppade digitala proven: ”Fanns en oro”.