
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Varje elev hälsas i dörren av Calle Lindén, lärare i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
Matematik no teknik
Högre resultat. Mer samarbete mellan lärarna.
Det är resultatet av mattesatsningen på Tumba gymnasiums natur- och teknikprogram.
Nu utökas samarbetet till samtliga högskoleförberedande utbildningar.
Trots framgångarna i Timss 2024 finns siffror som pekar åt annat håll.
Pisa-resultat, nationella prov och andelen F i slutbetygen får lärare att oroa sig för elevernas mattekunskaper.
Tumba gymnasium, i Botkyrka söder om Stockholm, har haft stora problem med både resultat och studiero. Eleverna som började naturvetenskapliga och tekniska programmen hade svårt att klara mattekurserna, trots höga betyg från grundskolan.
– Problemet med glädjebetyg märks allt mer, säger Lotta Floresten, lärare i matte och fysik.
Det var en tidigare lärare som fick idén om flerlärarsystem, och som skötte planeringen av den modell som fortfarande används.
Sedan 2015 samarbetar tre lärare om förstaårseleverna i tre parallellklasser.
Direkt efter skolstart håller lärarna fokusdagar i matematik, gör diagnostiska prov och delar in eleverna i jämnstarka grupper.
Grupperna ändras på vårterminen.
– Det finns även en social dimension, vi vill inte att eleverna ska gå i en skola där de är främlingar för varandra, säger Calle Lindén.
Planeringen sköts gemensamt, samma lektion hålls parallellt för 21 elever i varje grupp. Utvärdering och betygssättning sköts också tillsammans av lärarna.
– Vi har en Whatsapp-grupp för planering, mejl skulle inte funka. Vi måste ha tätare kontakt än så, säger Calle Lindén, lärare i matte och fysik.
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Rektor Alf Solander får färre samtal från föräldrar som vill diskutera betyg när det gäller samarbetsklasserna.
– Naturelever är betygskrävande och i de andra skolämnena kan det vara protester, att man ifrågasätter lärare eller betygssättning. Men inte här, säger han.
– Betygssättningen blir mer rättssäker, säger Calle Lindén.
Han, Gustav Mannerström och Lotta Floresten ser pedagogiska fördelar.
– Eleverna lär sig av flera olika lärare, med olika stilar. De säger att de får se flera metoder, säger Calle Lindén.
Samtidigt höjs resultaten.
Upplägget kostar rektor Alf Solander motsvarande 1,1 tjänst extra, jämfört med om alla lärare hade haft sin klass med 30 elever var.
Det finns en speciallärare i matematik på halvtjänst, för elever med exceptionella behov. Övriga elever tas om hand av de ordinarie lärarna.
Lotta Floresten kom in i mattesamarbetet som nyexad: ”jätteskönt att bli upplärd” säger hon.
Överenskommelsen med rektor är också att lärarna hoppar in för varandra och tar trettio elever om någon blir sjuk eller vabbar, så ingen elev blir utan lektion.
– Det blir varken en inställd lektion eller en vikarie som jazzar in, utan vi delar upp gruppen på de andra två lärarna, säger Lotta Floresten.
Hon var nyexaminerad när hon började undervisa i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
– Det var jätteskönt att bli upplärd av de andra och det hade inte varit lika skönt att köra enmansshowen, säger hon.
I ryggen har de en gemensam planering och en gedigen lektionsbank som de har byggt upp tillsammans sedan samarbetets början.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium. Mattesamarbetet var en av anledningarna till att han sökte sig hit som färdigutbildad.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium, och har också valt att arbeta här.
– Man tänker inte att ”det här är min kurs”, utan att ”det här är vårt ämne”. Inför Gy25 har vi redan ett upparbetat samarbete och är vana att stöta och blöta olika frågor, säger han.
Men det ställer också krav på lärarna.
– Det kräver att man lär sig samarbeta. Jag har upplevt lärare som är mer som egna företagare, och kör sitt race. Men man måste lära sig att kompromissa, säger Gustav Mannerström.
Några gånger per dag plingar det i Whatsup-tråden. Ändringar görs på studs.
– Vi har haft lektion och kommer på att ett exempel behöver ändras till nästa gång, så vi går in och ändrar det direkt. Det är mycket roligare, säger Calle Lindén.
Samarbetet kräver också tid för planering inom gruppen, vilket det inte alltid finns så mycket som lärarna själva önskar.
– Men det finns en bank av lektioner, och vi är inte nybörjare. Och som ensam lärare behöver man också göra alla de där sakerna med planering och efterarbete. Men nu gör vi det tillsammans, säger Calle Lindén.
Eleverna blandas över klassgränserna och grupperna ändras under andra terminen i ettan. Mattesamarbetet har även en social funktion, säger Calle Lindén.
Ett tag var samarbetet hotat. Rektor ville omorganisera så att varje program i stället fick ett antal stödtimmar av speciallärare.
– De andra lärarna har varit avundsjuka på att naturprogrammet både har de mest studiemotiverade eleverna och de bästa förutsättningarna, säger rektor Alf Solander.
Men lärarna i matte- och fysiksamarbetet var tydliga. Och till hösten 2025 införs modellen i stället på samtliga högskoleförberedande program.
Men en annan faktor väger också tungt:
– Det är mycket roligare att gå till jobbet, säger Calle Lindén.
På Tumba gymnasium används flerlärarsystem inom matematik och fysik sedan 2015.
Lärarna inom mattesamarbetet ger sina bästa tips för kollegor som står i startgroparna för flerlärarskap.
LÄS ÄVEN:
Glädjebesked: Unikt mattelyft för svenska elever
Debatt Skolan är idag besatt av siffror. Meritvärden, betyg och rankningar styr hela utbildningskedjan. Elever jagar höga resultat för att komma in på rätt gymnasium och sedan ännu högre för att nå universitet. Men mitt i denna jakt pratar nästan ingen om det mest självklara: kunskap.
Debatt Ingeborg Carlquist skriver om makt – och hoppande mungrodor
Replik Debatten om lärares relationer till eleverna fortsätter att dela kåren
Debatt Debatten om relationer: ”Vi behöver sluta låtsas att det finns en polarisering”
Arbetstid Beräkningarna på hur mycket satsningen på reglerad arbetstid egentligen kostar spretar enormt.
Intervju Natalia Kazmierska fördjupar sina omskakande grävjobb i ny bok.
Särskilt stöd Stödundervisning införs i svenska och matematik.
Arbetstid Kommenterar regeringens besked: ”Ger lärare tid att planera”.
Krönika ”Om du ifrågasätter relationsskapande undervisning, så har du inte förstått vad det handlar om.”
Debatt Han vill se specialdidaktik i alla klassrum.
Krönika ”Samhället i stort behöver fundera på vad kidsen gör med skärmarna på sin fritid”.
Hoten mot lärarna Skulle larma i säkerhetsappen: ”Kändes som han ville knäcka mig”.
Lärarbrist Facket larmar efter mörka siffrorna: ”Väckarklocka för svensk skola”.
Hoten mot lärarna ”Jag blir tyvärr inte förvånad.”
Arbetstid Vi Lärares partienkät visar politiskt stöd för lärarnas viktiga fråga.
Debatt ”Gillar man inte en viss lärare finns det en tendens att man beter sig dåligt”
Debatt ”Att prata om goda relationer istället för god undervisning är typiskt svenska skolan”
Debatt Kritiken: Malmö stad spärrar sociala medier på skoldatorn – även på fritiden
Löner och avtal Sveriges Lärares förhandlingschef: ”Vi har inte släppt kravet på reglerad arbetstid.”
Arbetsmiljö Unika siffror: klasserna har blivit större senaste åren.
Aktuellt Stor omfattning av uppgifter som stulits i cyberattack.
Friskolor Simona Mohamsson: ”Branschen har haft lång tid att självsanera”
Fortbildning Kritiken: ”Väldigt mycket kring professionsprogrammet är ännu oklart.”
Krönika ”Lärare bör snarare fokusera på att ge sina elever en välplanerad, trygg, engagerande och pedagogisk undervisning.”
Undervisning Endast tre av 30 granskade skolor anses hålla hög kvalitet.
Arbetsmiljö ”Mer lönsamt att byta jobb och pendla till Stockholm.”
Aktuellt Vann priset för Årets dokumentärprogram
Debatt Två lärare i klassrummet lönar sig, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.
Krönika ”Resultaten sjunker – det vi behöver är tid för varenda unge, inte käcka rim från en minister.”
Avtalsrörelse 20 000 medlemmar i Sveriges Lärare inväntar nytt avtal.
Arbetsrätt Sveriges Lärare tog kampen efter Darko Marics avsked: ”Fanns inte skäl”
Debatt ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet”
Friskolor Sveriges Lärare: ”Överskott uppstår inte som en slump”
Friskolor Rasar mot friskolekoncernen: ”Vinstuttag hör inte hemma i förskolan.”
Debatt Därför har debatten som ifrågasätter vikten av relationsbyggande i skolan dragit igång.
Replik Specialpedagogen Olga Victorsdotter-Sapkina svarar Linnea Lindquist om hur elever lär sig.
Debatt Sveriges Lärarstudenter kritiserar marknadsskolan i ny kampanj
Matematik För första gången sämre än pojkar i matematik, visar statistik från Skolverket.
Vi lärare Tidningen Grundskolläraren kan ta guld som ”Årets medlemstidning”.
Folkhögskola ”Det har gått så långt att man ber privatpersoner att bli bidragsgivare”
Replik Linnea Lindquists svar till Per Kornhall om relationer: ”En sådan skola vill jag ha”.
Krönika ”Visst kan man lära ut utan goda relationer. Men hur mycket, till vilken nytta och vilken sorts kunskap blir det?”
Fackligt Antalet medlemmar växer: ”Varje lärare göra oss starkare i kampen”.
Friskolor ”Överskott handlar om trygghet för de anställda” säger vd Marcus Strömberg.
Lärarlegitimation Skolverket höjer avgiften med 26 procent.
Arbetsmiljö Vi Lärares artikel om ett kaosartat schema får flera läsare att reagera.
Fritidshem Incidenten blev startskott för debatt om arbetsmiljön i fritidshem.
Krönika ”Ge blanka fasen i att lägga ner skolor – ett gyllene tillfälle att låta allt få lösa sig självt.”
Krönika ”Fixeringen är både enfaldig och skadlig.”
Betyg För första gången är pojkarna bättre i matematik.