
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Varje elev hälsas i dörren av Calle Lindén, lärare i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
Matematik no teknik
Högre resultat. Mer samarbete mellan lärarna.
Det är resultatet av mattesatsningen på Tumba gymnasiums natur- och teknikprogram.
Nu utökas samarbetet till samtliga högskoleförberedande utbildningar.
Trots framgångarna i Timss 2024 finns siffror som pekar åt annat håll.
Pisa-resultat, nationella prov och andelen F i slutbetygen får lärare att oroa sig för elevernas mattekunskaper.
Tumba gymnasium, i Botkyrka söder om Stockholm, har haft stora problem med både resultat och studiero. Eleverna som började naturvetenskapliga och tekniska programmen hade svårt att klara mattekurserna, trots höga betyg från grundskolan.
– Problemet med glädjebetyg märks allt mer, säger Lotta Floresten, lärare i matte och fysik.
Det var en tidigare lärare som fick idén om flerlärarsystem, och som skötte planeringen av den modell som fortfarande används.
Sedan 2015 samarbetar tre lärare om förstaårseleverna i tre parallellklasser.
Direkt efter skolstart håller lärarna fokusdagar i matematik, gör diagnostiska prov och delar in eleverna i jämnstarka grupper.
Grupperna ändras på vårterminen.
– Det finns även en social dimension, vi vill inte att eleverna ska gå i en skola där de är främlingar för varandra, säger Calle Lindén.
Planeringen sköts gemensamt, samma lektion hålls parallellt för 21 elever i varje grupp. Utvärdering och betygssättning sköts också tillsammans av lärarna.
– Vi har en Whatsapp-grupp för planering, mejl skulle inte funka. Vi måste ha tätare kontakt än så, säger Calle Lindén, lärare i matte och fysik.
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Rektor Alf Solander får färre samtal från föräldrar som vill diskutera betyg när det gäller samarbetsklasserna.
– Naturelever är betygskrävande och i de andra skolämnena kan det vara protester, att man ifrågasätter lärare eller betygssättning. Men inte här, säger han.
– Betygssättningen blir mer rättssäker, säger Calle Lindén.
Han, Gustav Mannerström och Lotta Floresten ser pedagogiska fördelar.
– Eleverna lär sig av flera olika lärare, med olika stilar. De säger att de får se flera metoder, säger Calle Lindén.
Samtidigt höjs resultaten.
Upplägget kostar rektor Alf Solander motsvarande 1,1 tjänst extra, jämfört med om alla lärare hade haft sin klass med 30 elever var.
Det finns en speciallärare i matematik på halvtjänst, för elever med exceptionella behov. Övriga elever tas om hand av de ordinarie lärarna.
Lotta Floresten kom in i mattesamarbetet som nyexad: ”jätteskönt att bli upplärd” säger hon.
Överenskommelsen med rektor är också att lärarna hoppar in för varandra och tar trettio elever om någon blir sjuk eller vabbar, så ingen elev blir utan lektion.
– Det blir varken en inställd lektion eller en vikarie som jazzar in, utan vi delar upp gruppen på de andra två lärarna, säger Lotta Floresten.
Hon var nyexaminerad när hon började undervisa i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
– Det var jätteskönt att bli upplärd av de andra och det hade inte varit lika skönt att köra enmansshowen, säger hon.
I ryggen har de en gemensam planering och en gedigen lektionsbank som de har byggt upp tillsammans sedan samarbetets början.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium. Mattesamarbetet var en av anledningarna till att han sökte sig hit som färdigutbildad.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium, och har också valt att arbeta här.
– Man tänker inte att ”det här är min kurs”, utan att ”det här är vårt ämne”. Inför Gy25 har vi redan ett upparbetat samarbete och är vana att stöta och blöta olika frågor, säger han.
Men det ställer också krav på lärarna.
– Det kräver att man lär sig samarbeta. Jag har upplevt lärare som är mer som egna företagare, och kör sitt race. Men man måste lära sig att kompromissa, säger Gustav Mannerström.
Några gånger per dag plingar det i Whatsup-tråden. Ändringar görs på studs.
– Vi har haft lektion och kommer på att ett exempel behöver ändras till nästa gång, så vi går in och ändrar det direkt. Det är mycket roligare, säger Calle Lindén.
Samarbetet kräver också tid för planering inom gruppen, vilket det inte alltid finns så mycket som lärarna själva önskar.
– Men det finns en bank av lektioner, och vi är inte nybörjare. Och som ensam lärare behöver man också göra alla de där sakerna med planering och efterarbete. Men nu gör vi det tillsammans, säger Calle Lindén.
Eleverna blandas över klassgränserna och grupperna ändras under andra terminen i ettan. Mattesamarbetet har även en social funktion, säger Calle Lindén.
Ett tag var samarbetet hotat. Rektor ville omorganisera så att varje program i stället fick ett antal stödtimmar av speciallärare.
– De andra lärarna har varit avundsjuka på att naturprogrammet både har de mest studiemotiverade eleverna och de bästa förutsättningarna, säger rektor Alf Solander.
Men lärarna i matte- och fysiksamarbetet var tydliga. Och till hösten 2025 införs modellen i stället på samtliga högskoleförberedande program.
Men en annan faktor väger också tungt:
– Det är mycket roligare att gå till jobbet, säger Calle Lindén.
På Tumba gymnasium används flerlärarsystem inom matematik och fysik sedan 2015.
Lärarna inom mattesamarbetet ger sina bästa tips för kollegor som står i startgroparna för flerlärarskap.
LÄS ÄVEN:
Glädjebesked: Unikt mattelyft för svenska elever
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.
Debatt ”Liberalerna och Socialdemokraterna måste hantera de osannolika meningsfränderna Sverigedemokraterna och Centerpartiet.”
Debatt ”Anpassningar är ingen abstrakt fråga – det handlar om elevernas chans att lära sig”.
Ledare ”Nu ökar vi trycket på regeringen att införa statliga regleringar.”
Debatt Läraren Markus Åkesson får en klump i magen när hans egna barn ska börja skolan.
Yrkesutbildning Yrkesläraren om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Porträtt Vad döljer sig bakom en till synes helt vanlig lärare på Gotland?
Krönika ”Det heter glädjebetyg av en anledning – alla inblandade blir glada.”
Skolpolitik Socialdemokraternas nya skolpolitik öppnar för regleringar av undervisningstiden.
Arbetsmiljö Efter den fällande domen höjs krav på att Stockholms stad avskedar Engelbrektskolans rektor.
Krönika ”Vi måste på riktigt hjälpa varandra att sätta gränser – vilken annan yrkeskår skulle hålla på så här?”
Krönika ”Lösningen är alldeles komplett gratis!! Magi! Trolleri! Haveri!”
Föräldrakrav Kan straffas med böter eller fängelse i upp till sex månader.
Betyg Sveriges Lärares jurister och experter reder ut.
Hök25 Centerpartiet: ”När regeringen vill ha ändringar i avtalsrörelser får den också betala för detta”.
Arbetsmiljö Läraren efter domen: ”Jag är så lättad, det är så skönt att han blev dömd.”
Arbetsmiljö Rektorn riskerar dryga böter: ”Bevisningen är stark.”
Arbetsmiljö Utredaren: "Olämpliga personer tillåts arbeta nära barn och unga i skolan”.
Betyg Hotfulla mejl, drev på sociala medier och rädsla för att förlora jobbet ledde till sjukskrivning.
Hök25 ”Dessa framtida förhandlingar mycket väl kan sluta med att ingenting händer”
Arbetsbelastning Har listat sådant som lärare hanterar utöver sin undervisning – så mycket tjänar de.
Undervisning ”Arbetet med skolutveckling kommer att rinna ut i sanden”
Debatt ”Kampen för framtidens skola börjar i de yngsta barnens vardag”.
Krönika ”Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde dagen skapade han bedömningen.”
Debatt ”Dagens lärare drivs av samma starka vilja att göra skillnad i klassrummet – nu som då”.
Friskolor Sju av tio av gymnasieskolorna med mest rapporterad frånvaro är friskolor.
Gymnasieskola Vi Lärare har listat 892 gymnasieskolor – värst drabbas friskolorna.
Vi lärare Fredrik Öhlander kammade hem Fackförbundspressens journalistpriser.
Krönika ”Man måste känna sig som gud fader själv.”
Lärarlegitimation Skolverket kontrollerar inte registerutdrag – olämpliga att undervisa kan bli legitimerade.