Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Till startsidan
Varje elev hälsas i dörren av Calle Lindén, lärare i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
Matematik no teknik
Högre resultat. Mer samarbete mellan lärarna.
Det är resultatet av mattesatsningen på Tumba gymnasiums natur- och teknikprogram.
Nu utökas samarbetet till samtliga högskoleförberedande utbildningar.
Trots framgångarna i Timss 2024 finns siffror som pekar åt annat håll.
Pisa-resultat, nationella prov och andelen F i slutbetygen får lärare att oroa sig för elevernas mattekunskaper.
Tumba gymnasium, i Botkyrka söder om Stockholm, har haft stora problem med både resultat och studiero. Eleverna som började naturvetenskapliga och tekniska programmen hade svårt att klara mattekurserna, trots höga betyg från grundskolan.
– Problemet med glädjebetyg märks allt mer, säger Lotta Floresten, lärare i matte och fysik.
Det var en tidigare lärare som fick idén om flerlärarsystem, och som skötte planeringen av den modell som fortfarande används.
Sedan 2015 samarbetar tre lärare om förstaårseleverna i tre parallellklasser.
Direkt efter skolstart håller lärarna fokusdagar i matematik, gör diagnostiska prov och delar in eleverna i jämnstarka grupper.
Grupperna ändras på vårterminen.
– Det finns även en social dimension, vi vill inte att eleverna ska gå i en skola där de är främlingar för varandra, säger Calle Lindén.
Planeringen sköts gemensamt, samma lektion hålls parallellt för 21 elever i varje grupp. Utvärdering och betygssättning sköts också tillsammans av lärarna.
– Vi har en Whatsapp-grupp för planering, mejl skulle inte funka. Vi måste ha tätare kontakt än så, säger Calle Lindén, lärare i matte och fysik.
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Rektor Alf Solander får färre samtal från föräldrar som vill diskutera betyg när det gäller samarbetsklasserna.
– Naturelever är betygskrävande och i de andra skolämnena kan det vara protester, att man ifrågasätter lärare eller betygssättning. Men inte här, säger han.
– Betygssättningen blir mer rättssäker, säger Calle Lindén.
Han, Gustav Mannerström och Lotta Floresten ser pedagogiska fördelar.
– Eleverna lär sig av flera olika lärare, med olika stilar. De säger att de får se flera metoder, säger Calle Lindén.
Samtidigt höjs resultaten.
Upplägget kostar rektor Alf Solander motsvarande 1,1 tjänst extra, jämfört med om alla lärare hade haft sin klass med 30 elever var.
Det finns en speciallärare i matematik på halvtjänst, för elever med exceptionella behov. Övriga elever tas om hand av de ordinarie lärarna.
Lotta Floresten kom in i mattesamarbetet som nyexad: ”jätteskönt att bli upplärd” säger hon.
Överenskommelsen med rektor är också att lärarna hoppar in för varandra och tar trettio elever om någon blir sjuk eller vabbar, så ingen elev blir utan lektion.
– Det blir varken en inställd lektion eller en vikarie som jazzar in, utan vi delar upp gruppen på de andra två lärarna, säger Lotta Floresten.
Hon var nyexaminerad när hon började undervisa i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
– Det var jätteskönt att bli upplärd av de andra och det hade inte varit lika skönt att köra enmansshowen, säger hon.
I ryggen har de en gemensam planering och en gedigen lektionsbank som de har byggt upp tillsammans sedan samarbetets början.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium. Mattesamarbetet var en av anledningarna till att han sökte sig hit som färdigutbildad.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium, och har också valt att arbeta här.
– Man tänker inte att ”det här är min kurs”, utan att ”det här är vårt ämne”. Inför Gy25 har vi redan ett upparbetat samarbete och är vana att stöta och blöta olika frågor, säger han.
Men det ställer också krav på lärarna.
– Det kräver att man lär sig samarbeta. Jag har upplevt lärare som är mer som egna företagare, och kör sitt race. Men man måste lära sig att kompromissa, säger Gustav Mannerström.
Några gånger per dag plingar det i Whatsup-tråden. Ändringar görs på studs.
– Vi har haft lektion och kommer på att ett exempel behöver ändras till nästa gång, så vi går in och ändrar det direkt. Det är mycket roligare, säger Calle Lindén.
Samarbetet kräver också tid för planering inom gruppen, vilket det inte alltid finns så mycket som lärarna själva önskar.
– Men det finns en bank av lektioner, och vi är inte nybörjare. Och som ensam lärare behöver man också göra alla de där sakerna med planering och efterarbete. Men nu gör vi det tillsammans, säger Calle Lindén.
Eleverna blandas över klassgränserna och grupperna ändras under andra terminen i ettan. Mattesamarbetet har även en social funktion, säger Calle Lindén.
Ett tag var samarbetet hotat. Rektor ville omorganisera så att varje program i stället fick ett antal stödtimmar av speciallärare.
– De andra lärarna har varit avundsjuka på att naturprogrammet både har de mest studiemotiverade eleverna och de bästa förutsättningarna, säger rektor Alf Solander.
Men lärarna i matte- och fysiksamarbetet var tydliga. Och till hösten 2025 införs modellen i stället på samtliga högskoleförberedande program.
Men en annan faktor väger också tungt:
– Det är mycket roligare att gå till jobbet, säger Calle Lindén.
På Tumba gymnasium används flerlärarsystem inom matematik och fysik sedan 2015.
Lärarna inom mattesamarbetet ger sina bästa tips för kollegor som står i startgroparna för flerlärarskap.
LÄS ÄVEN:
Glädjebesked: Unikt mattelyft för svenska elever
Ledarkrönika Det finns bättre vägar än att låta barnen betala priset, skriver Anna Olskog.
Jag är lärare Johnnie Lindgren om vad han skulle göra som utbildningsminister för en dag.
Debatt Regeringen vill lägga ner utbildningen till specialpedagog – och debatten fortsätter.
Debatt ”Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser”
Debatt ”När Mohamsson talar om skolan låter det som ett fängelse med mattesal”
Debatt ”Att flytta specialpedagogiken bort från elevhälsan är ett högriskprojekt”
Debatt Specialpedagogens svar på regeringens förslag om ny utbildning till speciallärare.
Debatt Centerpartiet: ”Omöjligt att få igenom stora delar av sin skolpolitik.”
Granskning Ensamma och splittrade mellan olika skolor.
Granskning Utbildningsnämndens ordförande: ”Det är inte alls bra”
Granskning Checklista: Signaler att vara vaksam på.
Debatt ”Ni har missförstått både lärarrollen och demokratin”
Debatt Dags att införa en ”Lex” i skolan – en skyldighet att agera när elever far illa
Debatt ”Skolan behöver befrias från ideologi”
Debatt Svarar om att straffa elever: ”Tvärt emot rådande forskning, statens offentliga utredningar och Barnkonventionen”
Debatt Slår ett slag för didaktiken: ”Undervisning är som att balansera på en knivsegg”.
Debatt Hon vill se bättre förutsättningar för fackliga ombud: ”Avgörande roll”
Debatt "Måste göra det enda verkligt liberala: öka samarbetet över blockgränserna”
Debatt ”Bör ge huvudmän möjlighet att erbjuda No Excuses-modellen – och ge föräldrar friheten”
Krönika Nya läro- och kursplaner: ”Annars blir uppdraget omöjligt för lärare och elever.”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Krönika ”Som nyexaminerad lärare förväntas vi klara allt.”
Krönika ”Man kan inte bara stapla arbetsuppgifter i bergsformation.”
Arbetsbelastning Sveriges Lärare: ”Guldläge att minska barn- och elevgrupper”.
Debatt Läraren vill lyfta sina barns lärare – och framgångsfaktorn i klassrummet.
Debatt ”Tillhör den grupp som i högre utsträckning saknar godkända betyg”
Förstelärare Sveriges Lärare protesterar mot tidsbegränsade tjänster.
Krönika Svindlande – snart kan jag lägga till polis på mitt CV!
Ledarkrönika Efter hoten mot Anna-Karin Hatt: ”Vi lärare kan inte rädda demokratin på egen hand – men utan oss går det inte.”
Debatt Johan Kant undrar om skolreformerna kommer att få önskad effekt
Arbetsbelastning ”Positivt att SKR uppmärksammar den växande administrationen”
Debatt ”Jag hoppas den politiska diskursen om digitala verktyg vänder snart”.
Debatt ”Analysen kommer fortfarande att krävas, men vi lämnar den än mer till eleverna”
Debatt ”Samhällets syn på yrkesprogram och vuxenutbildning gör saken värre”
Debatt Lärare kan inte arbeta hemifrån: ”Syns tydligt i lönekuvertet”.
Arbetsbelastning Kritiken: ”Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.”
Krönika Men här är vad som kan få nästa Talis-resultat att lyfta.
Debatt Kräver ny syn på skolan: ”Att utgå ifrån att lärandeuppdraget går att isolera är förödande”.
Debatt ”Våra elever behöver möta vuxna som tar sig tid att lyssna, som inte dömer”
Debatt ”Vi är läromedelsutvecklare, administratörer, logistiker, schemaläggare, lärare.”
Ledarkrönika ”Kommunerna kan inte friskriva sig från huvudansvaret – lagar ska följas. Punkt.”
Skolpolitik Simona Mohamsson "redo att frånta kommunerna huvudmannaskapet”.
Debatt Simona Mohamsson: ”Staten behöver återta det fulla huvudmannaskapet över skolan.”
Talis ”Svenska lärare trivs med sitt jobb – till priset av en ohållbar arbetsbelastning.”
Talis Världens största undersökning av lärares yrkesvillkor: Fler lärare ser positivt på sitt yrke.
Debatt ”Svenska språket bör även fortsättningsvis ha en central plats i skolan”
Lärarpriser Läraren Alonnika Ritchey prisas: ”Får de tystaste att blomma ut.”