
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Varje elev hälsas i dörren av Calle Lindén, lärare i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
Matematik no teknik
Högre resultat. Mer samarbete mellan lärarna.
Det är resultatet av mattesatsningen på Tumba gymnasiums natur- och teknikprogram.
Nu utökas samarbetet till samtliga högskoleförberedande utbildningar.
Trots framgångarna i Timss 2024 finns siffror som pekar åt annat håll.
Pisa-resultat, nationella prov och andelen F i slutbetygen får lärare att oroa sig för elevernas mattekunskaper.
Tumba gymnasium, i Botkyrka söder om Stockholm, har haft stora problem med både resultat och studiero. Eleverna som började naturvetenskapliga och tekniska programmen hade svårt att klara mattekurserna, trots höga betyg från grundskolan.
– Problemet med glädjebetyg märks allt mer, säger Lotta Floresten, lärare i matte och fysik.
Det var en tidigare lärare som fick idén om flerlärarsystem, och som skötte planeringen av den modell som fortfarande används.
Sedan 2015 samarbetar tre lärare om förstaårseleverna i tre parallellklasser.
Direkt efter skolstart håller lärarna fokusdagar i matematik, gör diagnostiska prov och delar in eleverna i jämnstarka grupper.
Grupperna ändras på vårterminen.
– Det finns även en social dimension, vi vill inte att eleverna ska gå i en skola där de är främlingar för varandra, säger Calle Lindén.
Planeringen sköts gemensamt, samma lektion hålls parallellt för 21 elever i varje grupp. Utvärdering och betygssättning sköts också tillsammans av lärarna.
– Vi har en Whatsapp-grupp för planering, mejl skulle inte funka. Vi måste ha tätare kontakt än så, säger Calle Lindén, lärare i matte och fysik.
Flerlärarsystemet gör att eleverna undervisas av minst två lärare under första skolåret. Calle Lindén repeterar ekvationer med en av grupperna i naturettan.
Rektor Alf Solander får färre samtal från föräldrar som vill diskutera betyg när det gäller samarbetsklasserna.
– Naturelever är betygskrävande och i de andra skolämnena kan det vara protester, att man ifrågasätter lärare eller betygssättning. Men inte här, säger han.
– Betygssättningen blir mer rättssäker, säger Calle Lindén.
Han, Gustav Mannerström och Lotta Floresten ser pedagogiska fördelar.
– Eleverna lär sig av flera olika lärare, med olika stilar. De säger att de får se flera metoder, säger Calle Lindén.
Samtidigt höjs resultaten.
Upplägget kostar rektor Alf Solander motsvarande 1,1 tjänst extra, jämfört med om alla lärare hade haft sin klass med 30 elever var.
Det finns en speciallärare i matematik på halvtjänst, för elever med exceptionella behov. Övriga elever tas om hand av de ordinarie lärarna.
Lotta Floresten kom in i mattesamarbetet som nyexad: ”jätteskönt att bli upplärd” säger hon.
Överenskommelsen med rektor är också att lärarna hoppar in för varandra och tar trettio elever om någon blir sjuk eller vabbar, så ingen elev blir utan lektion.
– Det blir varken en inställd lektion eller en vikarie som jazzar in, utan vi delar upp gruppen på de andra två lärarna, säger Lotta Floresten.
Hon var nyexaminerad när hon började undervisa i matematik och fysik på Tumba gymnasium.
– Det var jätteskönt att bli upplärd av de andra och det hade inte varit lika skönt att köra enmansshowen, säger hon.
I ryggen har de en gemensam planering och en gedigen lektionsbank som de har byggt upp tillsammans sedan samarbetets början.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium. Mattesamarbetet var en av anledningarna till att han sökte sig hit som färdigutbildad.
Gustav Mannerström gjorde sin VFU på Tumba gymnasium, och har också valt att arbeta här.
– Man tänker inte att ”det här är min kurs”, utan att ”det här är vårt ämne”. Inför Gy25 har vi redan ett upparbetat samarbete och är vana att stöta och blöta olika frågor, säger han.
Men det ställer också krav på lärarna.
– Det kräver att man lär sig samarbeta. Jag har upplevt lärare som är mer som egna företagare, och kör sitt race. Men man måste lära sig att kompromissa, säger Gustav Mannerström.
Några gånger per dag plingar det i Whatsup-tråden. Ändringar görs på studs.
– Vi har haft lektion och kommer på att ett exempel behöver ändras till nästa gång, så vi går in och ändrar det direkt. Det är mycket roligare, säger Calle Lindén.
Samarbetet kräver också tid för planering inom gruppen, vilket det inte alltid finns så mycket som lärarna själva önskar.
– Men det finns en bank av lektioner, och vi är inte nybörjare. Och som ensam lärare behöver man också göra alla de där sakerna med planering och efterarbete. Men nu gör vi det tillsammans, säger Calle Lindén.
Eleverna blandas över klassgränserna och grupperna ändras under andra terminen i ettan. Mattesamarbetet har även en social funktion, säger Calle Lindén.
Ett tag var samarbetet hotat. Rektor ville omorganisera så att varje program i stället fick ett antal stödtimmar av speciallärare.
– De andra lärarna har varit avundsjuka på att naturprogrammet både har de mest studiemotiverade eleverna och de bästa förutsättningarna, säger rektor Alf Solander.
Men lärarna i matte- och fysiksamarbetet var tydliga. Och till hösten 2025 införs modellen i stället på samtliga högskoleförberedande program.
Men en annan faktor väger också tungt:
– Det är mycket roligare att gå till jobbet, säger Calle Lindén.
På Tumba gymnasium används flerlärarsystem inom matematik och fysik sedan 2015.
Lärarna inom mattesamarbetet ger sina bästa tips för kollegor som står i startgroparna för flerlärarskap.
LÄS ÄVEN:
Glädjebesked: Unikt mattelyft för svenska elever
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.