”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Till startsidan
Caisa Johansson har bättre löneutveckling, större frihet och mer självbestämmande efter att hon lämnade läraryrket. Foto: Fredrik Karlsson
Lönestatistik
Efter nästan 20 år som gymnasie- och högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen bytte Caisa Johansson bransch. Och höjde sin lön med flera tusen kronor i månaden.
– Jag arbetar i dag som processingenjör på ett läkemedelsbolag i Karlskoga.
Caisa Johansson berättar att hon är uppvuxen i en ”lärarfamilj”, läste naturvetenskapliga ämnen på universitet och tog en magisterexamen i biokemi.
– Jag kompletterade den med en lärarutbildning och har arbetat som lärare i matematik, kemi, biologi och naturkunskap på gymnasiet, komvux och högstadiet i Degerfors. Jag var även förstelärare och arbetslagsledare.
– Framför allt i början var det kul att arbeta som lärare, även om det kändes som en nagel i ögat när jag fick veta att mina ingenjörskolleger kanske tjänade 20 000 kronor mer i månaden än vad jag gjorde.
Med tiden växte frustationen över situationen i skolan.
– Jag kom ofta hem från jobbet och var arg över hur saker och ting fungerade, över byråkratin, över hur lite utrymme och frihet lärare har. Jag kände att jag skulle kunna göra saker och ting mycket bättre för eleverna, men saknade verktyg och möjligheter att göra det. Ofta var det någon regel som satte stopp.
Stora nivåskillnader i klasserna, framför allt på högstadiet, försvårade möjligheterna att bedriva bra undervisning.
– Samtidigt som många av eleverna hade med sig ett F i matematik när de kom upp till högstadiet, var det flera som hade ett A. Som ensam lärare är det svårt att hantera en så stor spännvidd bland eleverna i samma klass, framför allt om den är stor. Det blir ofta inte bra för någon.
– Till det ska läggas växande krav på individuell anpassning, men utan ökade resurser. Hur ska en ensam lärare till exempel kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt? Det går inte.
Tyngande dokumentationskrav, New Public Management och marknadisering av skolan bidrog till att hon till slut fick nog.
– Eleverna har blivit som kunder. Skulle man dessutom tillrättavisa den som inte uppträdde korrekt kunde det upplevas som en kränkning.
”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Våren 2020 sa hon upp sig.
– Jag började arbeta som processingenjör på ett amerikanskt läkemedelsföretag i grannkommunen Karlskoga.
– Vi tillverkar inte tabletter, utan de aktiva substanserna i läkemedlen. Min uppgift – lite förenklat – är att designa och utveckla produktionslinjer. Det är jättespännande och kul.
Tjänar du mer som processingenjör än vad du gjorde som lärare?
– Företaget som jag arbetar på har inte de högsta ingenjörslönerna i regionen. Ändå tjänar jag cirka 5 000 kronor mer i månaden än om jag hade arbetat kvar som lärare plus att jag får ersättning för övertid, vilket jag inte fick som lärare. När företaget går bra får vi bonus.
– Dessutom kan jag räkna med en betydligt bättre löneutveckling. Jag har också en större frihet och mer självbestämmande.
Saknar du skolan?
– Nja. Jag kan sakna eleverna och den tillfredsställelse som uppstår när man lyckas få en elev att verkligen förstå något. Jag vill att alla ska älska naturen som jag gör. Det var min drivkraft från början.
Helt har Caisa Johansson inte lämnat skolan.
– Efter att jag slutade som lärare blev jag invald i Degerfors kommuns kultur- och utbildningsnämnd för Vänsterpartiet. Jag vill göra en insats och använda mina kunskaper och erfarenheter från lärartiden.
Hur har det gått?
– När jag kom in i nämnden blev jag till en början överraskad över okunskapen på en del håll. Det finns fakta och naturlagar som vi måste förhålla oss till. Gravitationen är inget att tycka något om. Den finns oavsett vad vi anser om den.
Debatt Hon vill införa extra år i förskolan för elever som behöver
Debatt Hon varnar för riskerna med No Excuses: Effektivt på att mäta – dåligt på att förstå”
Förskola Anki marscherar för barnens skull – och för kollegornas
Debatt Tillbakavisar kritiken mot PAX och SEL: ”Alltför förenklat”
Debatt ”Läraren förväntas vara specialpedagog, administratör, psykolog, ordningsvakt, kommunikatör”
Debatt John Bang skriver om hur lärare kan hantera hot och våld från elever.
Debatt Minskande resurser och fler uppgifter – nu kräver Jonas Snäckmark att politiker agerar.
Krönika ”Trots allt så är det för svårt för de här eleverna.”
Debatt Josefin Gennerud vill att läromedlen skyddas i skolans finansiering
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Debatt Han vill se riktlinjer för att mäta elevernas utveckling och behov av stöd
Debatt Mer pengar är inte enda lösningen, skriver Ulrica Björkblom Agah
Hot och våld Fackets lista: Sju krav som kan stoppa våldet i skolan
Krönika ”Det tragiska i historien är att alla visste.”
Hot och våld Dystra insikten: ”Värre än vi trodde”
Friskolor Ett av utredarens förslag läggs på is när regeringen ska begränsa vinsterna
Valet 2026 ”Handlar om att freda helklassundervisningen.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Läsning Här är de nya medlemmarna i Expertrådet för läsning
Skolverket Skärper styrningen av myndigheten: ”Jag är kritisk”.
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”