”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Till startsidan
Caisa Johansson har bättre löneutveckling, större frihet och mer självbestämmande efter att hon lämnade läraryrket. Foto: Fredrik Karlsson
Lönestatistik
Efter nästan 20 år som gymnasie- och högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen bytte Caisa Johansson bransch. Och höjde sin lön med flera tusen kronor i månaden.
– Jag arbetar i dag som processingenjör på ett läkemedelsbolag i Karlskoga.
Caisa Johansson berättar att hon är uppvuxen i en ”lärarfamilj”, läste naturvetenskapliga ämnen på universitet och tog en magisterexamen i biokemi.
– Jag kompletterade den med en lärarutbildning och har arbetat som lärare i matematik, kemi, biologi och naturkunskap på gymnasiet, komvux och högstadiet i Degerfors. Jag var även förstelärare och arbetslagsledare.
– Framför allt i början var det kul att arbeta som lärare, även om det kändes som en nagel i ögat när jag fick veta att mina ingenjörskolleger kanske tjänade 20 000 kronor mer i månaden än vad jag gjorde.
Med tiden växte frustationen över situationen i skolan.
– Jag kom ofta hem från jobbet och var arg över hur saker och ting fungerade, över byråkratin, över hur lite utrymme och frihet lärare har. Jag kände att jag skulle kunna göra saker och ting mycket bättre för eleverna, men saknade verktyg och möjligheter att göra det. Ofta var det någon regel som satte stopp.
Stora nivåskillnader i klasserna, framför allt på högstadiet, försvårade möjligheterna att bedriva bra undervisning.
– Samtidigt som många av eleverna hade med sig ett F i matematik när de kom upp till högstadiet, var det flera som hade ett A. Som ensam lärare är det svårt att hantera en så stor spännvidd bland eleverna i samma klass, framför allt om den är stor. Det blir ofta inte bra för någon.
– Till det ska läggas växande krav på individuell anpassning, men utan ökade resurser. Hur ska en ensam lärare till exempel kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt? Det går inte.
Tyngande dokumentationskrav, New Public Management och marknadisering av skolan bidrog till att hon till slut fick nog.
– Eleverna har blivit som kunder. Skulle man dessutom tillrättavisa den som inte uppträdde korrekt kunde det upplevas som en kränkning.
”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Våren 2020 sa hon upp sig.
– Jag började arbeta som processingenjör på ett amerikanskt läkemedelsföretag i grannkommunen Karlskoga.
– Vi tillverkar inte tabletter, utan de aktiva substanserna i läkemedlen. Min uppgift – lite förenklat – är att designa och utveckla produktionslinjer. Det är jättespännande och kul.
Tjänar du mer som processingenjör än vad du gjorde som lärare?
– Företaget som jag arbetar på har inte de högsta ingenjörslönerna i regionen. Ändå tjänar jag cirka 5 000 kronor mer i månaden än om jag hade arbetat kvar som lärare plus att jag får ersättning för övertid, vilket jag inte fick som lärare. När företaget går bra får vi bonus.
– Dessutom kan jag räkna med en betydligt bättre löneutveckling. Jag har också en större frihet och mer självbestämmande.
Saknar du skolan?
– Nja. Jag kan sakna eleverna och den tillfredsställelse som uppstår när man lyckas få en elev att verkligen förstå något. Jag vill att alla ska älska naturen som jag gör. Det var min drivkraft från början.
Helt har Caisa Johansson inte lämnat skolan.
– Efter att jag slutade som lärare blev jag invald i Degerfors kommuns kultur- och utbildningsnämnd för Vänsterpartiet. Jag vill göra en insats och använda mina kunskaper och erfarenheter från lärartiden.
Hur har det gått?
– När jag kom in i nämnden blev jag till en början överraskad över okunskapen på en del håll. Det finns fakta och naturlagar som vi måste förhålla oss till. Gravitationen är inget att tycka något om. Den finns oavsett vad vi anser om den.
Debatt Hårda orden om kommunerna – vill förstatliga skolan
Debatt Läraren ser hur målstyrningen påverkar skolan och eleverna: ”Något skaver”
Debatt Kritiken: Skolan riskerar tappa bildningen under alla goda krav
Valdebatt Regeringens stora skolreformer riskerar att drabba fristående skolor extra hårt, om deras skolpeng blir lägre. Det skriver 30 rektorer i friskola: ”Vi kan inte trolla med knäna”.
Debatt Ny typ av stöd i skolan: "Anpassningar har en gräns”
Debatt Lågstadieläraren vill se fler speciallärare och färre elever i varje klass
Debatt ”Lösningen är inte att ställa olika professioner mot varandra”
Debatt ”Dags att plocka upp pennan igen”
Debatt ”Kan vi inte ha läroplikt som i Finland?". Läs varför läraren svarar nej.
Debatt Debatten fortsätter: ”Har blivit nytt honnörsord”
Debatt Frågan om Vygotskij: ”Alltför enkel motsättning”
Debatt Så arbetade läraren med källkritik – tillsammans med Myndigheten för psykologiskt försvar.
Debatt ”Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning”
Debatt Högstadieläraren: ”Nästan radikalt att sitta still med en bok”
Slutreplik Vlachos och Henrekson: ”Kritiken blandar samman två saker.”
Debatt ”Vi måste börja prata om välfärdens arbete”
Debatt Grundskolläraren: ”Skolan kan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen.
Debatt Lärarstudenterna vill ha egna regleringar: ”Olika faser av yrkeslivet”
Debatt Han rensar bokhyllan – och funderar på en gammal klassiker i svensk skola
Replik Kritiken mot nya betygen: ”Vad ska de ägna sig åt?"
Valdebatt Centerpartiet Stockholm kräver mindre klasser och nivåindelning
Debatt Ulrica Björkblom Agah har samlat lärares vittnesmål om extra anpassningar.
Debatt Niels Paarup-Petersen (C): ”Men glädjen grumlas.”
Skolpolitik Riksdagen väntas ta beslut om det kritiserade betyget.
Skolpolitik Hyllade lärarkåren – men avgörande beslutet dröjer.
Debatt Hårda ord om lärarutbildningarna – riskerar öppna skolporten för ideologiska trender
Debatt Utredarna svarar om oron: "Upp till lärarna att avgöra”
Krönika ”Han letade pant för att skrapa ihop till en mössa.”
Debatt ”Med otillräcklig finansiering kan det bli ett stort svek mot Sveriges lärare och elever.”
Skolpolitik Skolverket får fortsatt ansvar för att kommunicera forskning till lärare
Skolpolitik Sammanhållen läroplan och undervisningsstrategier – nu ska lärarna få mer makt
Skolpolitik Slopade anpassningar och mer makt till läraren – nu ska nya stödet införas
Skolpolitik Hårdare tag mot stöket – redan i år.
Skolpolitik Mindre klasser och barngrupper i Liberalernas nya skolpolitik
Skolpolitik Sätter press på oppositionen: ”Lyssna på oss lärare”.
Valet 2026 Centerpartiet vill locka lärare till landsbygden: Höjd lön med 5 000 kr.
Debatt Inför riksdagens beslut – svarar på kritiken mot betygen
Vi lärare Designchefen Fredrik Öhlander: ”Både unik och visuellt stark”.
Arbetstid Förväntad enighet i riksdagen – men det finns flera hot mot reformen.
Debatt Varningen: Dubbla budskap från Socialdemokraterna om lärares tid
Debatt Han vill se heltidsmentorer: ”Mer tid för undervisningen”
Debatt Varningen: De nya gymnasiebetygen påverkar eleverna negativt
Offentlighetsprincip Lättare för facket – men vinsterna är fortfarande hemliga
Debatt Lärarens lista: Vårdnadshavarnas vanligaste missuppfattningar om betygen.
Debatt Hon vittnar om den hårda arbetsbelastningen: ”Pedagoger, psykologer, medlare”
Krönika ”Max var 13 år när han valde att avsluta sitt liv.”
Debatt Han vill ge äldre, erfarna lärare mer plats på nya utbildningarna
Debatt Ständiga avbrott för olika insatser gör att eleverna missar viktig SFI.
Debatt Eleven Leo hade alla ursäkter – men aldrig svar
Forskning Skolan riskerar att missa skrivandets djup och kraft.