
”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Caisa Johansson har bättre löneutveckling, större frihet och mer självbestämmande efter att hon lämnade läraryrket. Foto: Fredrik Karlsson
Lönestatistik
Efter nästan 20 år som gymnasie- och högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen bytte Caisa Johansson bransch. Och höjde sin lön med flera tusen kronor i månaden.
– Jag arbetar i dag som processingenjör på ett läkemedelsbolag i Karlskoga.
Caisa Johansson berättar att hon är uppvuxen i en ”lärarfamilj”, läste naturvetenskapliga ämnen på universitet och tog en magisterexamen i biokemi.
– Jag kompletterade den med en lärarutbildning och har arbetat som lärare i matematik, kemi, biologi och naturkunskap på gymnasiet, komvux och högstadiet i Degerfors. Jag var även förstelärare och arbetslagsledare.
– Framför allt i början var det kul att arbeta som lärare, även om det kändes som en nagel i ögat när jag fick veta att mina ingenjörskolleger kanske tjänade 20 000 kronor mer i månaden än vad jag gjorde.
Med tiden växte frustationen över situationen i skolan.
– Jag kom ofta hem från jobbet och var arg över hur saker och ting fungerade, över byråkratin, över hur lite utrymme och frihet lärare har. Jag kände att jag skulle kunna göra saker och ting mycket bättre för eleverna, men saknade verktyg och möjligheter att göra det. Ofta var det någon regel som satte stopp.
Stora nivåskillnader i klasserna, framför allt på högstadiet, försvårade möjligheterna att bedriva bra undervisning.
– Samtidigt som många av eleverna hade med sig ett F i matematik när de kom upp till högstadiet, var det flera som hade ett A. Som ensam lärare är det svårt att hantera en så stor spännvidd bland eleverna i samma klass, framför allt om den är stor. Det blir ofta inte bra för någon.
– Till det ska läggas växande krav på individuell anpassning, men utan ökade resurser. Hur ska en ensam lärare till exempel kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt? Det går inte.
Tyngande dokumentationskrav, New Public Management och marknadisering av skolan bidrog till att hon till slut fick nog.
– Eleverna har blivit som kunder. Skulle man dessutom tillrättavisa den som inte uppträdde korrekt kunde det upplevas som en kränkning.
”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Våren 2020 sa hon upp sig.
– Jag började arbeta som processingenjör på ett amerikanskt läkemedelsföretag i grannkommunen Karlskoga.
– Vi tillverkar inte tabletter, utan de aktiva substanserna i läkemedlen. Min uppgift – lite förenklat – är att designa och utveckla produktionslinjer. Det är jättespännande och kul.
Tjänar du mer som processingenjör än vad du gjorde som lärare?
– Företaget som jag arbetar på har inte de högsta ingenjörslönerna i regionen. Ändå tjänar jag cirka 5 000 kronor mer i månaden än om jag hade arbetat kvar som lärare plus att jag får ersättning för övertid, vilket jag inte fick som lärare. När företaget går bra får vi bonus.
– Dessutom kan jag räkna med en betydligt bättre löneutveckling. Jag har också en större frihet och mer självbestämmande.
Saknar du skolan?
– Nja. Jag kan sakna eleverna och den tillfredsställelse som uppstår när man lyckas få en elev att verkligen förstå något. Jag vill att alla ska älska naturen som jag gör. Det var min drivkraft från början.
Helt har Caisa Johansson inte lämnat skolan.
– Efter att jag slutade som lärare blev jag invald i Degerfors kommuns kultur- och utbildningsnämnd för Vänsterpartiet. Jag vill göra en insats och använda mina kunskaper och erfarenheter från lärartiden.
Hur har det gått?
– När jag kom in i nämnden blev jag till en början överraskad över okunskapen på en del håll. Det finns fakta och naturlagar som vi måste förhålla oss till. Gravitationen är inget att tycka något om. Den finns oavsett vad vi anser om den.
Debatt ”Jag hoppas den politiska diskursen om digitala verktyg vänder snart”.
Debatt ”Samhällets syn på yrkesprogram och vuxenutbildning gör saken värre”
Debatt Lärare kan inte arbeta hemifrån: ”Syns tydligt i lönekuvertet”.
Debatt Kräver ny syn på skolan: ”Att utgå ifrån att lärandeuppdraget går att isolera är förödande”.
Debatt ”Våra elever behöver möta vuxna som tar sig tid att lyssna, som inte dömer”
Debatt ”Vi är läromedelsutvecklare, administratörer, logistiker, schemaläggare, lärare.”
Debatt ”Svenska språket bör även fortsättningsvis ha en central plats i skolan”
Debatt ”No excuses”-skolor i ”strid med svensk värdegrund”.
Skolfinansiering Skolverket: Så använder skolorna Kunskapsbidraget.
Debatt ”Kanske saknar många bara respekt för bibliotekariens kompetenser”.
Debatt Rektorn: ”Oscar Björks meme-undervisning vågar jag inte ens tänka på”.
Krönika ”Sverige måste ha norra jordklotets mest skolintresserade befolkning.”
Debatt Vd-n för Nordic International School: ”Krävs ett nytt regelverk”.
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Vi har kunnat sätta stopp för en rad försämringar”
Ledare Anna Olskog: ”Kejsarens nya kläder?”
Debatt Svensklärarna vänder sig emot att ersätta svenskan med ”kommunikation”.
Debatt Lärare i högskola och universitet går in i avtalsrörelsen
Debatt Sveriges Lärare i Kunskapsskolan kritiserar motståndet mot reglerad undervisningstid
Debatt "Vilken människa tänker att det är ett rimligt krav att ställa på någon?”, skriver Karin Herlitz.
Debatt Varnar för att läroplanerna får allvarliga konsekvenser för moderna språk.
Debatt Specialpedagogen: ”Sparkar in vidöppen dörr”.
Krönika ”Inte mer än rätt att våra beslutsfattare utsätts för samma hårda kärlek.”
Skolfinansiering Forskare: ”Lärarkvaliteten har sjunkit”.
Skolpolitik Ett år till valet –riksdagspartierna svarar i Vi Lärares unika enkät.
Arbetstid Högstadieläraren: ”Hade kunnat göra mycket bättre med rätt förutsättningar.”
Budgetpropositionen Simona Mohamsson (L): ”Svenska skolan förtjänar bättre.”
Budgetpropositionen Regeringens ”satsning” på skolan kallas en bluff: "Långt ifrån den största på 2000-talet.”
Debatt ”Den nya bedömningsnyckeln visar på ett orimligt lönekriterium”, skriver Elisabeth Sandstedt, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm.
Arbetsmiljö Folkhälsomyndigheten: Lärare bör förbjudas snusa på arbetstid.
Debatt ”Framtidens klassrum måste bygga på forskning, inte rädsla”
Debatt ”Vi är långt ifrån något som kan liknas vid konsensus”
Debatt Johanna Lüddeckens menar att relationer och krav i skolan inte är motsatser
Debatt Han varnar för att ta tillbaka obs-klassen: ”Vår kollektiva skyldighet”.
Skolpolitik Stor debatt med sikte på valet – då räckte samtliga upp handen.
Guider & tips Då ska du vända dig till arbetsgivaren och polisen.
It-säkerhet Även anställda med skyddad identitet drabbade i hackerattacken.
It-säkerhet 870 000 mejladresser publicerade på Darknet – Vi Lärare har kartlagt alla drabbade kommuner och lärartjänster.
Skolverket Flera lärare och en före detta skolminister bland de sökande.
Krönika Snälla ge oss tillit och ansvar, inte nya mirakelmetoder från Amerika.
Debatt ”Vissa kommer att få stöd på felaktiga grunder, andra inte få det stöd de faktiskt behöver”
Skolverket Nu är det klart vilka som kan ta plats i Skolverkets vetenskapliga råd.
Budgetpropositionen Förslagen som ska mota mattekris och lärarnas hårda arbetsbelastning.
Debatt Skolan är idag besatt av siffror. Meritvärden, betyg och rankningar styr hela utbildningskedjan. Elever jagar höga resultat för att komma in på rätt gymnasium och sedan ännu högre för att nå universitet. Men mitt i denna jakt pratar nästan ingen om det mest självklara: kunskap.
Debatt Ingeborg Carlquist skriver om makt – och hoppande mungrodor
Krönika Karin Boberg undrar vem som ska administrera mobilförbudet.
Arbetsmiljö Kommunens mer rättvisa och rättssäkra process för schemaläggningen blev kaos.
Fackligt Facken i välfärden kräver riktiga budgetsatsningar.
Skolfinansiering Enkät med alla riksdagspartierna om stora skolfrågorna.
Skolbudget Det här saknar facket i budgetsatsningarna: ”Luddiga”. ✓ 95 miljoner till mobilförbud
Replik Debatten om lärares relationer till eleverna fortsätter att dela kåren