”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Till startsidan
Caisa Johansson har bättre löneutveckling, större frihet och mer självbestämmande efter att hon lämnade läraryrket. Foto: Fredrik Karlsson
Lönestatistik
Efter nästan 20 år som gymnasie- och högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen bytte Caisa Johansson bransch. Och höjde sin lön med flera tusen kronor i månaden.
– Jag arbetar i dag som processingenjör på ett läkemedelsbolag i Karlskoga.
Caisa Johansson berättar att hon är uppvuxen i en ”lärarfamilj”, läste naturvetenskapliga ämnen på universitet och tog en magisterexamen i biokemi.
– Jag kompletterade den med en lärarutbildning och har arbetat som lärare i matematik, kemi, biologi och naturkunskap på gymnasiet, komvux och högstadiet i Degerfors. Jag var även förstelärare och arbetslagsledare.
– Framför allt i början var det kul att arbeta som lärare, även om det kändes som en nagel i ögat när jag fick veta att mina ingenjörskolleger kanske tjänade 20 000 kronor mer i månaden än vad jag gjorde.
Med tiden växte frustationen över situationen i skolan.
– Jag kom ofta hem från jobbet och var arg över hur saker och ting fungerade, över byråkratin, över hur lite utrymme och frihet lärare har. Jag kände att jag skulle kunna göra saker och ting mycket bättre för eleverna, men saknade verktyg och möjligheter att göra det. Ofta var det någon regel som satte stopp.
Stora nivåskillnader i klasserna, framför allt på högstadiet, försvårade möjligheterna att bedriva bra undervisning.
– Samtidigt som många av eleverna hade med sig ett F i matematik när de kom upp till högstadiet, var det flera som hade ett A. Som ensam lärare är det svårt att hantera en så stor spännvidd bland eleverna i samma klass, framför allt om den är stor. Det blir ofta inte bra för någon.
– Till det ska läggas växande krav på individuell anpassning, men utan ökade resurser. Hur ska en ensam lärare till exempel kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt? Det går inte.
Tyngande dokumentationskrav, New Public Management och marknadisering av skolan bidrog till att hon till slut fick nog.
– Eleverna har blivit som kunder. Skulle man dessutom tillrättavisa den som inte uppträdde korrekt kunde det upplevas som en kränkning.
”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Våren 2020 sa hon upp sig.
– Jag började arbeta som processingenjör på ett amerikanskt läkemedelsföretag i grannkommunen Karlskoga.
– Vi tillverkar inte tabletter, utan de aktiva substanserna i läkemedlen. Min uppgift – lite förenklat – är att designa och utveckla produktionslinjer. Det är jättespännande och kul.
Tjänar du mer som processingenjör än vad du gjorde som lärare?
– Företaget som jag arbetar på har inte de högsta ingenjörslönerna i regionen. Ändå tjänar jag cirka 5 000 kronor mer i månaden än om jag hade arbetat kvar som lärare plus att jag får ersättning för övertid, vilket jag inte fick som lärare. När företaget går bra får vi bonus.
– Dessutom kan jag räkna med en betydligt bättre löneutveckling. Jag har också en större frihet och mer självbestämmande.
Saknar du skolan?
– Nja. Jag kan sakna eleverna och den tillfredsställelse som uppstår när man lyckas få en elev att verkligen förstå något. Jag vill att alla ska älska naturen som jag gör. Det var min drivkraft från början.
Helt har Caisa Johansson inte lämnat skolan.
– Efter att jag slutade som lärare blev jag invald i Degerfors kommuns kultur- och utbildningsnämnd för Vänsterpartiet. Jag vill göra en insats och använda mina kunskaper och erfarenheter från lärartiden.
Hur har det gått?
– När jag kom in i nämnden blev jag till en början överraskad över okunskapen på en del håll. Det finns fakta och naturlagar som vi måste förhålla oss till. Gravitationen är inget att tycka något om. Den finns oavsett vad vi anser om den.
Slutreplik ”Att gräva ner stridsyxan i frågor som rör våra medlemmars villkor och arbetsmiljö finns inte”
Debatt ”Ränta, risk, ägande och långsiktighet har blivit en tyst klassmarkör, en gömd skatt”
Debatt Gymnasieläraren lyfter fram sin inre punkare – med appar i undervisningen.
Debatt Hon vädjar till vårdnadshavarna om hjälp med mobilförbudet i skolan
Debatt Har skrivit en avhandling om svenska som andraspråk – nu kräver hon åtgärder
Debatt ”Ingen skulle bli gladare än jag om vi började bygga vackra skolor igen”
Debatt ”Verklig förändring kräver mer än symbolpolitik”
Debatt ”Kan köpa ett litet fuskprogram för den ringa kostnaden av 349 kronor”
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Skolverket Skarp kritik mot Skolverket – inget besked om åtgärder.
Guide Expertens bästa tips för lärare och elever.
Krönika Vissa lagförslag är så självklara att frågan är hur det någonsin kunnat vara annorlunda.
Jag är lärare ”Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö”
Ledarkrönika ”Positivt att regeringen förstärker statens roll gentemot skolhuvudmännen”
Skolpolitik Regeringen presenterar vägen framåt för skolans myndigheter
Den nya skolan Vi Lärare går på djupet med förändringarna inom skolan – och vad de betyder för lärarna.
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Jobbar hårt för att stoppa regleringen av undervisnings- och planeringstid.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Matematikläraren Nicklas Mörk har flera förhoppningar med nästa system.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.
Debatt Elevorganisationerna vill se en mer nyanserad debatt om elevinflytande
Debatt ”Digitalisering har blivit ett konkurrensmedel snarare än ett genomtänkt didaktiskt val”
Debatt Förslaget: Fem minuter läsning varje lektion – i alla ämnen
Debatt ”Ett professionellt nej kan ibland vara mer inkluderande än ett ogenomtänkt ja”
Politik Mohamsson (L) vill lagstifta om att man bara ska få bygga vackra skolor.
Friskolor Riskerar 8,5 miljoner kronor i böter: ”En tickande bomb”.
Debatt ”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump.”
Debatt Femton lärare i gemensamt krav: ”Sparka uppåt, stenhårt”
Debatt Sex, samtycke och relationer har ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”
Debatt Chefen för Academedias grundskolor vill se nationell datainsamling om läsning.
Debatt Forskaren Britten Ekstrand varnar för nivågruppering med statiska elevgrupper.
Lärarbrist Sveriges Lärare kräver insatser från staten och gruvbolaget för fler behöriga lärare
Digitala nationella prov Regeringens tålamod slut – Skolverket får en deadline med nya proven.
Skolpolitik Simona Mohamsson: ”Kommunaliseringen av skolan har skapat stora klyftor”.
Lön Tydliga skillnader i lön och sjuktal enligt ny forskningsstudie: ”Icke vinstdrivande förskolor kan ha en annan syn på pedagogiken”.
Arbetsmiljö Facket kräver mer: ”Lämnade till vårt, får lappa och laga”.
Matematik no teknik Ville inspirera eleverna i naturvetenskap: ”De ska äga sin undersökning”.
Förskola Barn börjar grundskolan utan att kunna svenska – trots flera år i förskolan.
Skolpolitik Kravet på SKR efter statliga utredningen: ”Öppna böckerna”
Krönika ”Skillnad mellan avancerade hinderbanor och isbumlingar i nacken på en klasskompis.”
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.