![](/contentassets/fd637c07b8b5403abfabcae11fcfd7c1/gettyimages-1293351419.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Foto: Getty Images
Ledarskap Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.
Ledarskap har länge varit i ropet inom näringslivet. Detta har spridit sig i hela samhället och även påverkat skolan och lärarutbildningen.
– Men kurser kring ledarskapet i skolan har länge behandlats styvmoderligt under lärarutbildningen, säger Anna Forssell.
Hon är sedan tre och ett halvt år tillbaka nationellt ansvarig för rektorsutbildningen på Skolverket, och i grunden lärare i svenska-so. Hon har forskat, skrivit en avhandling och utbildat lärare under 15 år vid Stockholms universitet.
Kurser kring ledarskapet i skolan har länge behandlats styvmoderligt under lärarutbildningen.
Hon har också mött en stark frustration från rektorer utifrån att satsningar skett i Lärarlyftet med fokus på ämnesfördjupning.
– Det är bra men många har uttryckt att det är utveckling av ledarskap, konflikthantering och sociala relationer som behövs. Detta speglar väl min egen erfarenhet. Under många år fick studenterna inte ens komma in och träna i klassrum med elever.
Anna Forssell menar att synsättet på ledarskap ända sedan 1970-talet nedvärderats i skolan. Den enskilt största förändringen kom dock med den nya lärarutbildningen 2001.
– Vi gick från en ”göra-utbildning” med basen i ett hantverk, till en ”tänka-utbildning” som handlade mycket om att reflektera. Vi bytte praktik mot VFU där studenterna till exempel har fått intervjua lärare. Men det är inte alls samma sak som att testa sina färdigheter i ett klassrum och kanske undervisa i ordklasser. Vi behöver både praktik och teori som dialektiskt skapar mening, och är en förutsättning för varandra, säger Anna Forssell.
Foto: Getty Images
Individualiseringen i skolan gjorde också att många lärarstudenter Anna Forssell mött trodde att de skulle undervisa ”one-to-one”, en elev i taget, inte att de skulle leda en större eller mindre grupp mot ett mål.
Vad är då det centrala i ledarskapet i klassrummet?
– Struktur, tydlighet och goda relationer. Det är alltid viktigt, oavsett om du undervisar digitalt eller om alla är på plats i klassrummet.
Det här gäller alltså lika mycket i digitala tider. Samtidigt måste du och dina elever förhålla er till att bara en liten asynkronisering i ljud och bild kan bli sjukt störig under en digital lektion. Mikrosekunder som gör oss mycket trötta. Och om ljudet är dåligt är det svårt koncentrera sig mer än tio minuter.
Låt oss gå nu vidga perspektiven på ledarskapet och gå till andra discipliner.
– Corona har lett till ett jätte-mega-experiment.
Orden sägs av Sofie Sagfossen, ansvarig för digitalisering och den pedagogiska utvecklingen på Handelshögskolan i Stockholm. Hon tror att undervisning i framtiden blir både och:
– Vissa saker fungerar bäst live och tvärtom. Interaktiv kommunikation är lättare live, där vi ser varandra och kan läsa av reaktioner och signaler. Men på ett individplan är preferenserna olika, den som är blyg och kanske introvert kan känna att det är lättare att vara aktiv i ett digitalt sammanhang. Medan andra kan känna precis tvärtom.
Illustration: Nathalie Lees
Hon har sett tydliga positiva resultatet vid tentor när de spelat in föreläsningar.
– Studenterna älskar att de kan titta hur många gånger som helst. Tidigare kunde de bara se en liveföreläsning en gång.
Emma Stenström finns även hon vid Handelshögskolan, är docent och undervisar i ledarskap, nu helt på distans. Under våren startade en ny kurs med 66 elever från bland annat Tyskland, Italien, Frankrike, Polen och Ungern. All undervisning sker digitalt.
– Jag har haft kursen många gånger, men det är svårare nu. Det är lätt att tappa dem som inte hörs och syns, man hinner knappt hälften och det krävs mer förberedelser. Mitt knep är att låta studenterna hålla lektionerna. Det lär de sig massvis av och de är mästare på att hantera digitala verktyg och skapa interaktion.
Vilket råd ger du lärare för yngre elever?
– Uppmuntra dem att jobba ihop, även digitalt, och att tänka hela världen. Alla är drabbade av pandemin och vill ha kontakter utåt. Det går att skapa spännande möten, säger Emma Stenström.
Efter erfarenheterna vid en ekonomihögskola, kan lärare och rektorer möjligen lära sig något om ledarskap från försvaret? Under pandemin en hel del ska det visa sig. I sin bok ”Ledarskap under stress” tar Gerry Larsson klimatförändringarna som exempel på stress som drabbar alla på ett liknande sätt som pandemin.
Foto: Getty Images
Många stressorer, påfrestningar som kan framkalla fysisk och eller psykisk stress, som redovisas bland personal i räddningstjänsten och inom försvaret, stämmer för lärare i dag. Det handlar om att inte ha översikt, inte kunna delegera, kunskapsbrist kring viruset och att känna ängslan för att inte räcka till.
Gerry Larsson har i över 30 år forskat vid Försvarshögskolan kring ledarskap under stress och talar om att grunden är att bygga tillit. Har du som lärare samma elever under lång tid kan ni bygga relationerna. Men även om den grunden finns blir det allt svårare med det emotionella, mellanmänskliga, när undervisning sker på distans. Men det går med en del saker i minnet, som vikten av variation:
– Det blir lätt mer uppgiftsfokuserat, det är kanske bra men det blir tråkigt. En viktig del av lärandet kommer också att halta när de direkta relationerna inte är med och vi inte kan läsa av viktiga delar av kommunikationen, säger Gerry Larsson.
”Om du har en tydlighet och struktur i det fysiska klassrummet så spiller det över i det digitala klassrummet. Är du tydlig med dina förväntningar och vart du vill med din undervisning så kommer den digitala undervisningen gå lättare.
Vi undervisade 100 procent digitalt veckan innan och efter sportlovet och även om det är annorlunda och vi hellre vill ha eleverna i skolan så får man det att fungera med andra former av ledarskapsverktyg. Relationen är viktig här att eleverna våga visa sig och vågar prata när de själva syns i bild och hör sig själva digitalt.”
Karin Boberg, grundskolelärare.
Därför blir det otroligt viktigt, menar han, att vara tydlig, nära på övertydlig, i kommunikationen.
– Och uppmuntra hela tiden eleverna att ställa frågor.
En annan väg är att så ofta det går skapa ”break-out-groups”, där mindre grupper arbetar tillsammans.
Den mellanmänskliga relationen bygger på att vi signalerar värme och kompetens, men det är svårt när vi bara ser ett ansikte:
– Det blir då ännu viktigare att kommunicera på ett respektfullt sätt. En del saker passar helt enkelt dåligt digitalt. Ironi är en sådan sak, det uppfattas lätt som en elakhet och det kan bli svårt att reparera skadan som kanske uppstått, säger Gerry Larsson.
”Krisstress – att hantera en pandemi, coronaoro och andra långvariga påfrestningar”, Giorgio Grossi och Kerstin Jeding, Natur & Kultur 2020.
”Ledarskap under stress”, Gerry Larsson, Liber 2012.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.