Ledare Framtiden för läraryrket är inte ödesbestämd. Vi lärare kan själva staka ut kursen, men för att nå framgång måste vi vara starka och välorganiserade.
2020-talet startade med en pandemi. Hur lyder fortsättningen? Hur påverkas läraryrket? Eller rättare sagt; hur påverkar vi själva läraryrkets framtid, så att makten över vår profession inte hamnar helt i händerna på politiker, företag och olika intressegrupper? Vi lärare måste ta makten över vårt yrke.
Orosmolnen i framtidsprognosen för det kommande decenniet är många. Kommunernas allt svårare ekonomiska situation i spåren av pandemin, en svagare arbetsrätt för oss anställda, en hypersnabb digitalisering och den ständiga bristen på behöriga lärare – för att nu nämna några.
Det fordras politiska beslut som rustar svensk utbildning för framtiden. Sveriges lärare behöver konkurrenskraftiga löner och en arbetsmiljö där det råder balans mellan krav och resurser.
Vi ser hur kommuner och friskoleföretag efter coronavåren pressar på för att permanent införa nya oprövade metoder för distansundervisning – allt i syfte att sänka sina kostnader. Vi lärare måste utgöra den starka motkraft som sätter pedagogiken främst.
Under 2020-talet står mycket på spel för läraryrkets framtid. Lärarkåren behöver själva komma med lösningar. Och för att få genomslag måste vi vara många som står enade. En ensam kvist kan brytas. Men ett knippe med många kvistar håller emot.
I dag är lärarna skilda åt i två separata fackliga organisationer. Det är inte svårt att se att det skulle finnas stora vinster med att i stället samlas i en enda. Inte minst skulle vi slippa lägga tid, resurser och energi på att förklara varför vi är två olika organisationer. Full kraft skulle kunna läggas på att rekrytera de som ännu är oorganiserade. För lärarkåren blir aldrig riktigt stark så länge det finns många lärare som inte är fackligt organiserade.
Alldeles oavsett om Lärarnas Riksförbund säger ja eller nej till en ny lärarfacklig organisering på sin kongress om några veckor, så måste vi vara redo att vässa oss för att möta 2020-talet. Sveriges lärare behöver under alla förhållanden en stark facklig organisation som samlar lärare i samtliga skolformer och kan representera den breda lärarprofessionen. För mig betyder det att finnas i medlemmarnas vardag, våga tänka nytt, lyssna och bygga den fackliga verksamheten utifrån medlemmarnas engagemang. Och att växa.
Ju fler medlemmar desto mer kraft bakom våra ord och desto svårare för motparterna att bryta lärarkårens berättigade inflytande över sitt yrke. Med eller utan Lärarnas Riksförbund, så behöver en stolt profession samlas i en stark facklig lärarorganisation.
Just nu
+ Regeringen ger fler med erfarenhet av undervisning i skola och förskola rätt till behörighetsgivande utbildning. Bra.
- Sex av tio nyexaminerade lärare saknar en mentor under introduktionsperioden. Uruselt.
