Miljonsatsning på ”läromedel” – hit gick pengarna
Mindre än tio procent av de 90 miljoner som Lund la på läromedel gick till skolböcker.
Läromedel
Lund lade 90 miljoner kronor på läromedel 2022 och har tillräckligt med böcker, sa de styrande i kommunen och tackade nej till statsbidrag.
Men 82 miljoner hade gått till annat än skolböcker.
En sammanblandning av begreppen läromedel och lärverktyg drog igång ett ordentligt bråk i Lund.
När skoldirektören hävdade att Lund inte behövde statsbidrag eftersom tillgången på läromedel i skolorna var fullt tillräcklig sedan kommunen ett par år tidigare lagt 90 miljoner kronor på det, reagerade många med förvåning – och ilska.
”Språkförbristning”
Utbildningsministern Mats Persson (L) sa att han blev ”förbannad” när kommunen skickade tillbaka 6,2 miljoner av de sju miljoner som kommunen fått i statsbidrag.
Lokala företrädare för Sveriges Skolledare slog tillbaka och beskrev Lundasonen Mats Persson som en okunnig stockholmare. Föräldrar vars barn saknade läroböcker uttryckte stor förvåning.
– Det kan nog ha rört sig om en språkförbistring. Vi ekonomer pratar om lärverktyg men det vardagliga uttrycket är ofta läromedel, säger André Levin, verksamhetschef för ekonomi och strategisk planering i Lund.
En tiondel till böcker
Av de 90 miljoner som kommunen lagt på vad som felaktigt kallades läromedel hade bara åtta miljoner gått till böcker.
Resten hade bland annat gått till löner till bibliotekarier, maskiner till slöjdundervisning, köksmaskiner till hemkunskapsundervisning, bassänghyra och lägerskolor.
40 miljoner hade gått till posten ”it” där bland annat service- och underhållskostnader för datorer och lärarnas mobiltelefoner ingår.
Lärverktyg, alltså. SCB:s definition av ordet.
– Om 90 miljoner avsett läromedel skulle Lunds kommun köpa in tio procent av alla läromedel i landet, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen.
”Ger felaktig uppfattning”
Stefan Persson menar att bråket i Lund visar på behovet av en tydlig definition av vad läromedel är och det förs nationell statistik över kommunernas inköp.
– Vi på Läromedelsföretagen har tagit på oss ansvaret för det eftersom ingen myndighet har gjort det men det borde ligga hos SCB eller hos Skolverket.
Lunds sätt att räkna riskerar att förleda vårdnadshavare och ge dem en felaktig uppfattning om hur mycket olika kommuner satsar på sina elever, anser Stefan Persson.
– Räknar man på Lunds vis så är det inte vad medborgarna definierar som läromedel och då blir det omöjligt för föräldrar, lärare och elever att bedöma hur det faktiskt ser ut, säger han.
”Vi följer direktiven”
Den 1 juli kommer skollagen att kompletteras med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.
– Vi följer de direktiv som finns. Om det finns ett gott syfte med Skolverkets nya definitioner är det bra men mer detaljerade beskrivningar innebär en med omfattande redovisning och administration, säger André Levin.
Definitionen av läromedel och lärverktyg
Så här beskriver Skolverket läromedel i samband med statsbidraget:
Förlagsproducerade läromedel. Läromedel som förordningen omfattar är
- läroböcker med eller utan digitala komponenter avsedda att användas i undervisningen
- lärarhandledningar som ska fungera tillsammans med läromedel för att stödja planering och genomförande av undervisning.
Grunden är alltså alltid en fysisk lärobok och inte renodlade digitala läromedel.
Bidraget får inte användas till inköp av skönlitteratur, facklitteratur eller till böcker som är inköpta för skolbiblioteket då vi bedömer att dessa inte räknas till sådana läromedel som avses med förordningen.
Så här definieras lärverktyg av SCB:
- Här redovisas intäkter och kostnader avseende läroböcker, inklusive skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material, för undervisning framtagna kopior samt för böcker inköpta till skolbiblioteket, lönekostnader för skolbibliotekarie samt kostnader för övrig skolbiblioteksservice. Även kostnader för utrustning som maskiner, verktyg, symaskiner, hyvelbänkar, datorer som används för undervisning i skolan, bild- och ljudmedier, AV-centraler, förbrukningsmaterial, programvara/webbverktyg för undervisning, studiebesök, kulturaktiviteter, lägerskolor, kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor m.m. redovisas här.
- Kostnader för internetanslutning och e-postadresser i skolan till elever och lärare ska också redovisas här. Även trådlösanslutningar och nätverk ingår. Kostnader för service och underhåll t.ex. av datorutrustning eller annan utrustning som används i undervisningen och kalkylerade kapitalkostnader för denna utrustning ska inkluderas. Lärarnas mobiltelefoner och datorer ingår.
- Om lärarna har administrativa arbetsuppgifter borde denna del av denna kostnad ingå under Övrigt.
- I intäktskolumnen ska t.ex. försäljningsintäkter för elevarbeten och kopieringskort redovisas. Kostnader för utrustning som används för annat ändamål än undervisning redovisas under den verksamhet inom vilken utrustningen ska användas.
LÄS MER:
Storbråk när extra pengar till skolan inte användes
