Facket: ”Valen får inte styras av om det finns pengar”
Sveriges Lärare har länge kritiserat systemet med riktade statsbidrag.
Läromedel
Att involvera lärarna i inköpen av läromedel är en garanti för att det blir rätt, menar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare.
– En pedagogisk bedömning ska styra valet av läromedel och lärverktyg, säger hon.
Varje förskola och skola måste ha nedskrivna garantier som ger lärarna inflytande över alla inköp av läromedel, understryker Johanna Jaara Åstrand.
– I dag vittnar majoriteten av lärarna om att det inte är den pedagogiska bedömningen som avgör inköpen utan ekonomin som begränsar. Så kan vi inte ha det, säger hon.
Vilka läromedel som behövs är avhängigt vilka elever lärarna har och vilka behov eleverna har.
– Man behöver självklart alltid prioritera, men valen av läromedel måste i första hand grundas i pedagogiska bedömningar och inte som nu i huruvida det finns pengar eller inte.
Att involvera lärarna i valet av läromedel är inte bara en garanti för att det blir rätt, det kan också vara mer kostnadseffektivt, menar Johanna Jaara Åstrand.
– Värsta exemplen på när det både blivit fel och medfört höga kostnader är inköpen av digitala system. De görs inte sällan av en it-avdelning över huvudet på lärarna. Jag vet inte hur mycket pengar som slösats bort på den typen av felinköp.
Sveriges Lärares läromedelskrav
- Skollagen skärps med en skrivning om rätten till läromedel som en av förutsättningarna för en likvärdig skola.
- Lärare garanteras reellt inflytande över inköp av ändamålsenliga läromedel.
- Resurserna till inköp av läromedel samt annat material och utrustning ökar i förhållande till i dag, och att det sker genom långsiktigt hållbara förändringar i skolans finansiering och inte med enskilda punktinsatser.
- Nationella kvalitetskriterier för läromedel bör tas fram i nära samråd med företrädare för lärarprofessionen.
- Om en läromedelsnämnd inrättas så bör nämndens uppdrag vara att fastställa kvalitetskriterier för läromedel och att verka för att eleverna har tillräcklig tillgång till läromedel, snarare än att kvalitetsgranska enskilda läromedel.
Om en läromedelsnämnd är en bra idé eller inte, beror enligt Johanna Jaara Åstrand på hur nämndens bemanning och uppdrag ser ut. Att lärare finns med för att fastställa kvalitetskriterier och skanna marknaden på beprövade läromedel är en förutsättning.
– Det får inte bli en nämnd som fattar beslut över huvudet på lärarna. En nämnd som övervakar att den kommande lagen om elevers rätt till läromedel följs och att det finns tillräcklig tillgång till läromedel skulle kunna vara bra.
Ett riktat statsbidrag har under året gjort det möjligt för skolorna att söka pengar för att köpa tryckta skolböcker. Men när ansökningstiden gick ut i mitten av november hade en femtedel av skolhuvudmännen inte begärt ut några pengar från bidraget, som sammantaget uppgår till 680 miljoner kronor.
Dras isär ännu mer av riktade statsibdrag
Sveriges Lärare har länge kritiserat systemet med riktade statsbidrag, då villkoren och den omfattande administrationen gör att framför allt mindre och resurssvaga kommuner ofta avstår från att söka. Statsbidraget för läromedel hade som villkor att skolhuvudmännen inte själva får ha minskat inköpen av läromedel under de senaste tre åren.
– Det här innebär i praktiken att skolan dras isär ännu mer. Kommuner som redan har resurser att lägga på läromedel kan söka ytterligare statsbidrag, medan de som inte kan prioritera att lägga resurser på läromedel blir utan statsbidrag, säger Johanna Jaara Åstrand.
LÄS ÄVEN
Nya domen: Lärarna har inte råd med läromedel
Tvingar bildlärarna att bryta mot skollagen
